Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Dom över döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roys ställningstagande — vilket i och för sig som han själv egentligen
påpekar hade sina rötter i den bengaliska renässansen och de
bengaliska intellektuellas handlande under adertonhundratalet — förde
honom till en begynnande konflikt med Lenin i Komintern och till en
direkt konflikt med Mao Tsetung när Roy som Stalins ombud skulle
hjälpa kineserna göra revolution och så småningom förde det honom
ut till en märkligt isolerad position i indisk politik. Vad värre var, det
kom att prägla ledningen för den indiska kommunismen. Den sociala
kampen kom att skiljas från den nationella och kommunisterna
gjordes underordnade Moskvas tillfälliga utrikespolitiska intressen
och så småningom blev de officiella kommunistpartiernas ledning
ombud för den ryska imperialismen så som bengaliska
renässansintellektuella blev ombud för den brittiska imperialismen mot Indiens folk.,
År 1944 utgavs en ny upplaga av Savarkars bok. Då i Japan. Det
var Rash Behari Bose — han som en gång kastade bomben på Lord
Hardinge (se s. 38) — vilken levde som politisk flykting i Japan och
organiserade motstånd mot britterna som samman med Subas
Chandra Bose gav ut boken om 1857 till hjälp och ledning för soldaterna i
deras Indian National Army.
Det Subas Chandra Bose försökte göra var vad Ghadarpartiet sökt
göra under Första världskriget. De indiska soldater som under
japansk ledning gick till kamp mot britterna bar Savarkars bok med sig.
Denna av britterna i Indien förbjudna bok var deras inspiration. Det
var också till den Bose hänvisade i sin sista dagorder innan han
störtade på sin flygning till Dairen där han skulle söka ryskt stöd för
sin indiska nationalism då det tyska visat sig obrukbart och det
japanska brutits.
Många vägar bär till Delhi.
Också nationalismen hade hamnat i imperialisternas sold. Cirkeln
tycks sluten.
Det är nödvändigt att gå två steg tillbaka och därifrån fa ett
perspektiv framåt:
När Vinyak Damodar Savarkar var femton år hängdes bröderna
Chapekar. De hade skjutit två brittiska officerare som var på hemväg
från regeringsbyggnaden i Poona där de deltagit i firandet av
drottning Viktorias diamantjubileum som drottning. Bröderna Chapekar
hängdes och Vinyak Damodar Savarkar svor att hämnas deras död.
genom att kämpa för att fördriva de brittiska ockupanterna från
Indien.
När han var sjutton år bildade han sin första politiska organisation
— dess mål var Indiens politiska självständighet och medlet var det
väpnade upproret. Inspirationskällan var Mazzinis Unga Italien.
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
