Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Är kvinna människa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ras av ett feodalt sexualförtryck ute i byarna. I Bihar är det jordägare
från bhumiar- och rajputkast som har rätten till första natten med
lågkastbruden. Innan hon far gå till sitt lågkastäktenskap har
hög-kastherren rätt att använda henne.
I samtida diskussion tas ibland de stora erotiska scenerna på
relieferna i Khajuraho och de kåta bilderna i Bhubaneswar som uttryck för
sinnestillvändhet eller sexuell frigjordhet; ibland tolkas de tantriskt
och ibland härleds de till och med till kulten av modern. Det är felsyn.
Dessa scener har inte med byarnas fruktbarhetskult och mödrar att
göra; de är heller inte tantriska som Hirapur. Det är den feodala
herresynen som gjorts till stenfigurer. De är lika kalla som
bordellscener i sekelskiftets boulevardtidningar för franska barberarstugor.
Det finns bondsk fruktbarhetskonst och tantrisk mysteriekonst och
erotisk konst av olika slag i Indien; men detta är feodalismens
kvinnoupplevelse där det införskaffade kvinnotinget begagnas så länge det
är ungt. Att just den konsten sedan i Europa började ses som frigjord
säger något om denna europeiska frigjordhets karaktär.
Den uppfattning som där tagit form i sten, att underklassens
kvinnor, de kastlösa och de lågkastiga saknar människovärde och kan
begagnas vid behov sitter djupt. Den har präglat överklassens och
högkastens tänkande i det indiska samhälle där feodalismen ännu är
levande verklighet. Hur djupt den uppfattningen sitter hos
överklassmännen visar Högsta Domstolens ledamöter inför fallet Mathura.
Hon var lågkast. Hon var från en fattigbondefamilj i Nagpur
distrikt i Maharashtra stat. År 1972 när hon var mellan fjorton och
sexton år och just blivit manbar arbetade hon som tjänsteflicka. Den
26 mars 1972 rövade då husbondfolkets brorson Ashok bort henne.
Hennes bror Gama, som var lantarbetare, anmälde omedelbart att
den minderåriga Mathura blivit bortförd och senare på dagen fann
man henne. Klockan 21.00 började förhören med de inblandade på
Desaiganj polisstation vid Chandrapore. Klockan 22.30 var förhören
avslutade och alla ombads gå. Men när Mathura var på väg ut tog
poliskonstapel Ganpat tag i henne och drog henne längre in i
stationen.
Hon släpades in på latrinen. Där fanns en brits. Under det att
överkonstapel Tukaram hjälpte till våldtog konstapel Ganpat henne.
Sedan skulle överkonstapel Tukaram våldta henne men han var
alltför full och kunde inte genomföra något samlag utan fick nöja sig med
att behandla henne på olika sätt.
Under tiden hade det samlats en folkmassa utanför polisstationen.
Det var fattigt folk och lågkast. Tukaram kom då ut från latrinen och
sade att flickan gått hem och allt var lugnt. Men just som han
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
