- Project Runeberg -  Indien väntar /
356

(1980) [MARC] Author: Jan Myrdal With: Gun Kessle, Björn Bergström - Tema: India
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Den tjänande synen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en. Härskarstad var Mandu under fjortonhundratal och
femtonhundratal.

Därifrån begav vi oss till Mandoway som är en ordentligt befäst
stad. Den belägrades tolv år av Zelabdim Echebar innan han
kunde ta den. Den har byggts uppe på en mycket hög klippa så
som de flesta av deras befästningar brukar och var av mycket stor
omkrets.

Så skrev Ralph Fitch om sitt besök där 1584. Men berättelsen om hur
Zelabdim Echebar — mogulkejsaren Akbar — skulle belägrat Mandu
under tolv år är en myt.

Vi bodde på turisthemmet. Vi vandrade i det öde Mandu; nu blott
en liten köping runt Jami Masjid från 1454. På kvällarna läste vi och
diskuterade. Under tiden skrev jag på denna bok. Vad vi resonerade
om var nödvändigheten att finna former för beskrivning av
verkligheten som bröt formerna; resonemang, skildringar, återblickar,
hänsynslöst personliga inhopp — den romantiska ironien som stilgrepp för att
bryta varje ansats till akademisk maskhållning — och direkta
rapporter från den djävliga människoförnedringen. Mot den kultiverade och
Beethovenspelande SS-mannens världsbild de enkla sanningarna att
det alltid genom hela historien varit rätt att göra uppror och att de
högsta herrar kan kastas ur sadeln.

Ty konsten ljög med form om man lät den vara konst så som
reportage och vetenskap ljög med objektivitet. Här i Mandu dessa
heta eftermiddagar läste vi imperiets litteratörer. De som var höger
och de som kallade sig vänster.

Klockan 16.30 den 13 april år 1919 täckte det Brittiska imperiet
med sina lydriken och protektorat en §ärdedel av jordens yta. Var
fjärde människa bodde inom Imperiet. Det var då brigadgeneral Dyer
kom till Jallianwalla Bagh vid Amritsar i Punjab. Där var ett offentligt
möte. Där var folk som stod mot det brittiska herraväldet. Kanske var
det 6000 och kanske var det 10000. Brigadgeneral Dyer kom med
pansarvagnar och 50 gevärsskyttar. Han placerade sina trupper i
sluttningen in mot platsen. Brigadgeneralen hade inte varnat
församlingen. Han hade inte ens sökt hindra den. Han hade låtit folk komma
och sedan hade han placerat sina mannar i skjutställning. När allt var
i ordning gav generalen order om eld i folkmassan. Avståndet var 100
alnar. Som brigadgeneral Dyer sedermera påpekade hade han för
avsikt att:

sätta skräck i hela Punjab.

1 650 skott sköts. Det tog tio minuter. Folkmassan skrek och sökte fly.

356

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indien/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free