Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Den tjänande synen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev det Lawrence av Arabien som bestämde stilen. Fox’ Conversations
with a Lama ingår i den gängse imperialistiska litteraturgenren
österlandets psykologi och hans Genghis khan fylls av påståenden som:
Själva tanken på förändring, i betydelsen berikande,
koncentration (i kemisk mening) som utgör grunden för den västliga
livsåskådningen är främmande och obegriplig för asiaten.
Jag tar dessa tre till exempel då de anses oomstridda. Forster bland de
litterära, Orwell bland de nya vänsterintellektuella och Fox därför att
han faktiskt var en martyr och blev ett helgon för den kommunistiska
vänstern i Europa på fyrtiotalet. Han stupade i försvaret av Europas
folk mot den fascistiska anstormningen vid Lopera i Andalusien i
januari 1937.
De skönlitterära engelska författarna skrev lojalt. De kunde inte
annat. Men det fanns politiska skribenter som förmådde. De var inte
många, men de fanns. (Trots att Hyndman blev så total chauvinist
under Första världskriget att han uteslöts ur den arbetarrörelse han
varit med om att grunda bör man inte glömma hans hjältemodiga
insatser för Indiens folk. Läs till exempel The ruin of India by British Rule
från 1907.) Många brittiska ämbetsmän upprördes så av vad de såg
att de gick till offentligheten. J. S. Furnivall arbetade åt den brittiska
kolonialförvaltningen i Burma när Orwell var där. Bägge skrev böcker
som skulle skildra Burma. An Introduction to the Political Economy of
Burma av J. S. Furnivall I.C.S. (Burma Book Club Ltd 1931) skiljer
sig dock från Burmesiska dagar av Orwell från 1934 genom att den
realistiskt beskrev situationen i Burma:
Burma har blivit en verkstad snarare än en stat och Burmas land
och folk betraktas som arbetarna och maskinerna i en fabrik, som
medel för produktion av rikedom mer än det ändamål för vilket
rikedomen produceras ... Sedd i den belysningen blir den
nationalism som har varit så framträdande i Burma under senare år
uttryck för en sund instinkt som verkar för folkets ekonomiska
bästa.
Denna bok tjänade Burmas folk. Den var användbar för dem som
kämpade för nationellt oberoende. Det är inte hudfärgen som
bestämmer ideologien. Det fanns vetenskapsmän och forskare och till och
med ämbetsmän som i sitt skrivande faktiskt intog en klart
anti-imperialistisk ståndpunkt. Det fanns politiker som tog strid för de
grundläggande principerna. Men från 1857 till 1947 fanns vad jag vet
inte en engelsk skönlitterär författare som förmådde skildra en hindu
som en människa.
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
