Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. För en folkets kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lal salam, det är ord som förstås över hela Indien: Röd hälsning.
En sång som jag hörde sjungas både i byarna och bergen var Ye
kulamurabbi. Det är en sång för att ena folket. Den är skriven till en
fränt klagande folkmelodi från Telengana; en med nästan andalusisk
ton. Den ställer frågan: Vilken är din kast? Vilken är din religion? När
du tar leran och slår tegel och bygger ett hus åt andra tegel för tegel
vilken är då din kast? Vilken är då din religion? När du skär skörden
åt andra vilken är då din kast? När du grävt dig fram genom gruvans
alla gångar och hostar upp dina lungor som svart slem vilken är då
din religion? Och den långa sången slutar:
Nu är era legender föråldrade och era triumfvagnar har krossats
ty folket är ett.
Ar 1972 när Indira Gandhi ledde jakten på naxaliter och hade
uppmanat polisen att utrota dem utan hänsyn till lagarna blev polisvåldet
till en orgie i blod. Tillfångatagna aktivister eller misstänkta
sympatisörer torterades och fördes sedan ut i skogarna för att avrättas. Detta
visste alla. Man visste att polisen höll trettio eller fyrtiotusen fangar
utan verklig dom och att de som avrättats utan åtal eller kanske ens
utan att antecknas var många tusen. Kanske femtusen. Cherabandu
Raju skrev då i fängelset: Ma loni manishivef Du är en av oss!
Den dikten var riktad till polisen:
Du är en av oss, du hör till oss/Du har blivit polis för levebrödets
skull./Varför skjuter du på dina bröder och systrar?/Varför
skjuter du på dina gamla föräldrar?/Ser du inte deras utmärglade
ben?/Ser du inte deras infallna kroppar?/Broder, kära broder du
handlar fel i livet./Du är en av oss, du hör till oss./Några lever i
lyx och överflöd/hunger och sjukdom är de mångas lott./Du hör
till de fattiga./De vill ha dig med./Att vara människa är att vilja
något med sitt liv./Man låter dig inte tala ut dina tankar./Broder,
kära broder du handlar fel i livet nu./Du är en av oss, du hör till
oss.
Den sången är fortfarande mycket kontroversiell inom den politiska
vänster som jagats och torterats.
Men Cherabandu Raju menade att den linje var felaktig som
hävdade att revolutionärerna måste förinta varje polisman som
klassfiende. Upprördheten fick inte skymma de verkliga
klassförhållandena. Bland mina indiska vänner råder fortfarande ingen enighet om
den sången. Men Cherabandu Raju menade att nu fem år senare
visade det sig vad som var rätt. Runt om i Indien har poliser rest sig
mot sin eländiga situation och mot det sätt på vilket de missbrukats.
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
