Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. För en folkets kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regeringen har fatt sätta in trupper mot polisen. Då sjöng också
poliser Cherabandu Rajus sång.
En kväll sitter han på vårt hotellrum i Hyderabad och sjunger. Han
är sjuk. Man säger att han är döende. Då och då sviker rösten. Han
sjunger:
Ja det är sant, det är sant/detta vårt bördiga Telengana/har
ständigt burit/hjältarnas sånger.
Regeringen har sökt svälta ut honom. Den har avstängt honom från
hans lärartjänst. Man samlar in pengar till honom över Indien för att
han skall försörja sig. Han är obotligt sjuk. Snart är regeringen av med
honom. Han har plågor. Men in i det sista är de rädda för honom och
förföljer honom. Det är en rymd av klarhet kring honom när han
sjunger:
Mörker i varje hus/tårar i varje öga/vems är makten Oh
Ra-janna?/Vems är glädjen?/At vem kärnas detta land/så några far
svälten och andra far den feta lyckan?
Nere i hotellets portierloge sitter den civilklädde polismannen. Han
antecknar alla som besöker mig. Cherabandu Raju rycker på axlarna
åt honom. Det är nio år sedan man började arrestera honom. Just nu
är han fri mot borgen. Han kommer att vara död innan målet är
avgjort. Hans brott är sång.
Det brottet straffas hårt i Andhra Pradesh. I Warangal hade jag
träffat den tjugofemårige Jnaneswar Keerti. Han tillhörde
Revolutionära Författares Förbund och ingick i kretsen kring Srjana som
bjudit in mig. Han var med i de diskussioner vi hade nätter igenom
om folkets kultur, poesiens uppgift, den falska vänstern och
litteraturens utveckling på telugu och de europeiska språken. Han var också
med på de föreläsningar jag höll på Kaktiyauniversitetet.
På kvällen den 22 januari skulle jag tala för kvällskursen om
by-problem i Kina. Publiken bestod mest av folkskollärare från landet
och lägre tjänstemän. Salen låg i andra våningen. Den var fullpackad.
Men RSS — den hinduextremistiska högerorganisationen — och
Indiras Youth Congress hade gått samman för att spränga mötet.
Anförda av sina främsta goondas gjorde de ett gemensamt angrepp.
Tvåhundra studenter och fakultetsmedlemmar höll dock stånd mot
dem i trapporna och jag kunde genomföra föredraget och den följande
diskussionen. I två timmar larmade och dundrade Youth Congress
och RSS utan att komma igenom. Jnaneswar Keerti var en av dem
som organiserade försvaret av trappan.
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
