Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVII. De väpnade plutonerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtryckt än ens de kastlösa på slättlandet. Folket ute i djungeln lever i
stor fattigdom. Denna fattigdom är så djup att många andra kan göra
sig förmögna på den.
Ty ute i djungeln odlar skogarnas folk majs. De svedjebrukar och
årsskörden räcker inte till mat åt familjen mer än fyra månader. Det
innebär att större delen av året far de försörja sig på bisysslor. Dåliga
år svälter de svaga, barn och åldringar, till döds.
Man hugger bambu åt pappersindustrin. Man hugger ved. Man
flätar korgar och sysslar med konsthantverk. Man samlar örter och
blad och kåda till försäljning. Därmed blir det möjligt för de statliga
skogstjänstemännen att göra sig god förtjänst. Med vrängda lagar och
korrupta metoder pressar de varor och tjänster och pengar ur
skogarnas fattiga folk. Köpmännen betalar underpriser för hantverk och
skogsprodukter men tar hutlösa överpriser på varor. De lånar ut
pengar till ockerränta. Till anläggningsarbeten och vägbyggen tas
arbetskraft till vrakpris ur skogarna.
Det är detta olidliga förtryck och denna stora fattigdom som gjort
att de väpnade plutonerna blivit den nödvändiga politiska
organisationsformen.
— Ty vad hände när vi för tio år sedan tog upp kampen mot
entreprenörerna för bättre villkor? Vad hände när vi organiserade
kamp mot ockrarna? Polisen kom. De våldtog kvinnorna, de
plundrade husen, de arresterade folk. De slog folk. Ryckte ut fingernaglarna
på dem. Brände dem med glödande järn. De väpnade plutonerna är
nödvändiga för att försvara folket och hålla organisationen vid liv.
— Vi är inte beväpnade för att angripa fiender eller döda dem. I
april 1979 träffade Subbannas pluton på civilklädda poliser från
polislägret vid Regalla i Moddulagudem by. Underinspektör Babu Rao föll
på knä och bad om nåd. Han trodde han skulle bli skjuten. Men då
förklarade vi vår politiska linje. Vi dödar ingen i onödan. Vi vill inte
döda. Vi förklarade för underinspektören att han handlade fel mot
folket. Vi förklarade för honom varför folk måste kämpa för ett bättre
liv och varför solidariteten var nödvändig i denna kamp. Vi bad
honom noga tänka igenom vart han egentligen hörde och vem han
egentligen borde tjäna. Allt folket i Moddulagudem by hade samlats
runt oss och därefter skakade vi hand med underinspektör Babu Rao
och han fick gå.
De väpnade plutonerna har till uppgift att propagera revolutionär
politik och att ta upp folkets problem. Varje pluton består av en
plutonledare och fyra plutonmedlemmar. De lever i skogen utanför
byarna. Varje pluton har ansvaret för femton byar. De är helt
beroende av byarna. De far mat — och vatten under torka — från byarna. I
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
