- Project Runeberg -  Individualism och socialism : några tankar om de få och de många /
17

(1910) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Liberalism och socialism. Social och individuell frihet. Rätten till arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minoritetsrepresentation, i domares och vissa andra
ämbetsmäns oavsättlighet, i bestämd åtskillnad mellan den
lagstiftande, lagskipande, administrerande och kontrollerande
verksamheten finnas visserligen några, men långt ifrån
tillräckliga, medel att förebygga demoralisation under
demokratiska samhällsformer. Den rena, nakna demokratien
har ej sällan visat sig avundsam eller misstänksam mot
stora personligheter, har njutit av att förödmjuka dem,
har varit otacksam, ombytlig och härsklysten; ofta även
oredlig och orättvis. Det kan därför icke finnas någon
tänkande människa, som tror att den allmänna rösträtten
är ett slutmål. Den är det nödvändiga första steget till
en småningom skeende omdaning av hela vårt samhällsliv
i former, mot vilka allt vad vi nu kalla representation,
parlamentarism, administration och press komma att te
sig lika föråldrade, som absolutismen och censuren te sig
för vårt tidsmedvetande. Vi se ju redan nu huru
samvetsgranna naturer lida av att hava med pressen eller
parlamentarismen att göra, emedan de erfarit att i idéernas ställe
råda där makt- och — framför allt — vinningslystnaden.

Men emedan majoritets-, icke regeringsabsolutism är
all demokratis egentliga fara, så följer därav att varje ny
majoritet, som tillfälligt har styret, också kan bruka det
till ett frihetsfientligt reglementerande och kontrollerande,
ifall ett nytt samhälle bygges på centralisation i stället
för självstyrelse. Och detta vet socialismen mycket väl.
Flera av dess ledare frångå också allt mer centralisationens
tanke och yrka på självstyrelse inom de olika
arbetsområdena, samt betona endast samverkan mellan dessa i
och för hela produktionens planmässiga ordnande. Mer
och mer blir man, som Bruno Wille i Tyskland,[1] William
Morris i England m. fl., inom socialismen på denna punkt
anarkist, genom fruktan att statsämbetsmän — i vilka


[1] Se t. ex. Bruno Wille: Philosophie der Befreiung durch
das reine Mittel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:57:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indivsocia/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free