Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Lyx och kultur. Framtidens lyckomöjligheter - 10. Självkänslans och samkänslans försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem? Att allt upphävande av de bestående förhållandena
skulle tillintetgöra samhället och kulturen, vilka de talande
omedvetet identifierade med sin egen maktställning. Men
vi veta, att alla dessa arbets- och produktionsförhållanden
dock blevo omdanade; vi veta att man för var gång fick
syn på nya, dittills obrukade krafter; fick innehållet gjutet
i nya, dittills okända former. Och det finnes ingen anledning
till förtvivlan med avseende å mänsklighetens fortvarande
förmåga av förnyelser.
Tvenne konstnärer hava i bild tecknat vad som kan
varda och vad som är.
Alla känna Guido Renis Aurora, där dagens gud
drager fram över himlen, medan timmarna röra sig kring
honom i en glad, majestätisk, linjeskön dans. Vår
samtida, engelsmannen Walter Crane har däremot framställt
Timmarnas kavalkad i nutiden under bilden av
körsvenner, som med ursinnigt svängda gissel driva fram
fyrspann, vilka rusa förbi varandra under vild kappkörning.
När dagens stunder åter te sig som renässansens
konstnär såg dem, trädande dansen med elfenbensvita
fötter och måttfulla, fagra rörelser — då skall livet åter
hava blivit värt att levas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
