Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 11. Vad vi hava att lära av Englands ställning till den sociala frågan. Ungdomen och den sociala frågan
- Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skärskåda alla andra idéer i deras förhållande till dessa
båda; att den skall granska varje reformyrkande med
hänsyn till dess inverkan på individualismens eller
socialismens problem.
Av ungdomen är det man har att hoppas något för
framtiden. Men detta hopp innebär att ungdomen, när
den i tanke eller handling närmar sig de många, vilkas
lott det är framtidens närmaste uppgift att förbättra, gör
till sina den amerikanske diktarens ord:
Jag frågar icke om min sårade broder lider.
Jag blir själv denne sårade.[1]
Anmärkningar.
Av de i denna skrift nämnda personligheterna äro ännu
levande:
Tolstoy, den ryktbare romanförfattaren och
samhällsreformatorn. Hans flesta arbeten äro tillgängliga i svensk översättning och
bland svenska studier över honom märkes: Leo Tolstoy av Karl av
Geijerstam.
Morley (mårlä), engelsk författare och statsman.
Wallace (oålles), den engelske naturforskaren, som, oberoende
av Darwin, samtidigt med denne kom till med Darwins teori
överensstämmande åsikter om arternas uppkomst.
Vollmar (fållmar), tysk politiker och skriftställare.
Wille, tysk skriftställare.
De tre sistnämnde äro socialister, men med en självständig, av
individualismen mer eller mindre påverkad, uppfattning av
socialismens åsikter.
*
Bland de icke levande nämnas:
Tänkaren Sokrates; hans lärjungar Platon (som bland
annat skrivit om den ideala Staten) och Xenofon (som bland
annat i Anabasis skildrat tiotusen grekers återtåg från Persien till
Hellas). Vidare lustspelsdiktaren Aristofanes (som i Molnen
förlöjligade Sokrates) och sorgespelsdiktaren Sofokles. Alla dessa
funnos i Athen på 400-talet f. K. och tillhörde den helleniska
[1] Walt Whitman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 19:57:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indivsocia/0066.html
