Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
411
Sedan tal. berört problemet om nattflygtrafik
och luftfartens nuvarande ekonomi, varvid han
konstaterat att räntabilitet f. n. icke står att vinna med
luftlinjer, uppställde han frågan: Hur kan detta
komma sig? Svaret är: uttnyttjningsfaktorn för
flygmaskinerna är för låg. Vidare clen frågan: Är det
lönt att under nuvarande ekonomiska förhållanden
inlåta sig på ordnandet av lufttrafik för Sveriges
vidkommande, när man från början måste inse att
densamma icke kan betala sig? Man måste,
betonade tal., om man ser denna fråga ur
nationalekonomisk synvinkel, resonera så, att vi för att icke
bli handikapade av utländska företagare böra
bereda oss på att tillgodogöra oss lufttrafiken, när
det ekonomiska livet kommit upp ur depressionen.
Lufttrafiken behöver en viss tid att utvecklas och
acklimatiseras i varje land, och det gäller för oss
icke låta denna acklimatiseringstid glida oss ur
händerna. I delta sammanhang citerade tal. ett
uttalande som dr Gustaf Dalén i dagarna fällt i detta
spörsmål. Han hade yttrat: »Om vi vänta att den
ekonomiska kurvan inom de närmaste åren ånyo
skall skära O-läget, ha vi ingen tid att förlora, utan
böra omedelbart gripa oss verket an.» Skall Sverige
alltså följa med i utvecklingen av denna fråga, sade
tal., eller m. a. o. skall det beredas tillfälle åt våra
teknici att få ett ord med i laget i fråga om
utvecklingen av luftfartygsmaterielen, då är det också av
väsentlig vikt, att de få erfarenheter från svensk
lufttrafik att trygga sig till. Våra teknici torde ha
fullt ut så goda förutsättningar som något annat
lands att i dessa spörsmål komma med någon
lösning, men det gäller att bereda dem den
pied-à-terre, som en praktisk verksamhet givetvis utgör.
Från denna synpunkt ville tal jakande besvara
frågan om vi böra sträva efter upprättandet av
en svensk flyglinje. Det första steget bör vara en
linje Malmö—Rotterdam—London.
Tal. sammanfattade sina synpunkter i följande:
1) En teknisk utveckling därhän, att
fartygs-materielen och övrig materiel medgiva nattflygning,
samt större nyttighetsfaktör, och till lösandet av
dessa frågor torde även våra svenska teknici kunna
göra en avsevärd insats.
2) Vidare ha vi en fråga av inhemsk natur,
nämligen vilka linjer som närmast böra trafikeras,
och är jag av den åsikten, att i första hand linjen
Malmö—Rotterdam bör ifrågakomma, senare
Stockholm—Helsingfors samt därefter eventuellt inhemsk
drosktrafik och slutligen ett sammanknytande av
Stockholm med Malmö antingen direkt eller via
Göteborg, så att över vårt land skapades en
genomgående internationell transitoled.
3) Till sist står för oss frågan om huru den
första linjen, Malmö—Rotterdam, bör organiseras,
och är jag av den uppfattningen, att den, med
hänsyn till önskvärdheten av att få trafiken i gång
redan nästa år, bör det första året överlåtas åt
något utländskt företag, medan här i landet under
tiden organiserades ett privat svenskt bolag, vilket
med statsunderstöd i materiel, personal och pengar
sättes i stånd att driva denna linje och sedermera
utveckla sin verksamhet att omfatta de nyssnämnda
önskvärda uppgifterna.
Svensk kaliindustri. Bland de
undersökningar rörande nyttiga mineraler och bergarter, som
under sommaren utförts av Sveriges geologiska
undersökning, märkes en rörande förekomsten av
kalirika bergarter, användbara för tillverkning av
kaligödningsmedel. Denna specialundersökning har
omfattat s. k. kalileptiter (kalignejser), användbara
för tillverkning av kalicement. Välbelägna fyndorter
ha påvisats. Bland annat går ett omfattande stråk
från Östergötland upp genom skärgården ända upp
i Stockholmstrakten. Vid Ammeberg samt norr om
Bråviken ligga stora fyndigheter. De bäst belägna
fyndigheterna torde snart komma att utnyttjas för
det angivna ändamålet. Ett härför avsett bolag är
under bildande.
Arquints isoleringsmassa mot värme
och köld.
På ett »sätt att isolera mot värme och köld»
har H. Arquint, Richterswil, Schweiz, erhållit sv.
patent (nr 55428).
Det karaktäristiska för uppfinningen angives
ligga däri, att organiska ämnen, som anbringas på
de delar, vilka skola isoleras, förses med ett överdrag
av lera, murbruk eller liknande och genom
torrdestillation på lämpligt sätt förkolas. De isolerande
ämnena, som kunna förkolas, exempelvis träull,
torv, halm, gräs eller andra vegetabiliska fiberämnen
i olika former antingen i lag eller skift men
särskilt i form av snören eller flätverk, anbringas å
det föremål, som skall isoleras, och förses med ett
överdrag av lera, murbruk, cement eller liknande.
Vid den därför följande torrdestilleringen av
isola-tionsmaterialet sker en förkolning av detsamma.
[-Isolationsmas-san-]
{+Isolationsmas-
san+} kan förses
nämligen med ett
trådinlägg, vars .
ändar sättas i
förbindelse med en
elektrisk strömkälla, så att den för utförande av
torrdestillationen erforderliga upphettningen
åstadkommes på elektrisk väg. Leröverdraget övergår
genom upphettningen vid torrdestilleringen från ett
mjukt tillstånd till ett torrt och fast tillstånd,
minskar i vikt och får större porositet. I detta hårda
tillstånd håller leran i samverkan med trådinlägget
fortfarande alla de förkolade fiberdelarna på deras
ursprungliga platser och tillförsäkrar därigenom en
varaktig sammanhållning av liela isolationen mot
förstöring genom skakningar eller liknande
mekaniska påverkningar samt bibehåller konstant den
ursprungliga isolationsmassans likformiga porositet.
Torrdestilleringen av det som isolation använda
fiberämnet kan, utom på elektrisk väg, även utföras
t. ex. genom direkt påverkan av eld med tillhjälp
av en blåslampa eller liknande, genom glödkroppar
eller med tillhjälp av kemiska medel såsom genom
etsning. Efter torrdestilleringen har det
ursprungliga isolationsmaterialets vikt väsentligt minskats,
dess porositet har ökats och det har i avsevärd grad
mistat sin värmeledande förmåga. Det har genom
nämnda behandling kommit i ett varaktigt tillstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
