Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
linnevaror i garn och vävnader, som avsågo visa prov
på olika slags artiklar, vartill linmaterialet kunde
användas. Slutligen förekom även ett stort antal prov av
linfröutsäde jämte (från 2 utställare) prov av linolja
och linfrökaka, tillverkade vid till mindre
linberedningsanstalter anslutna linfröpressar.
Utställda kollektioner av linmaterial och produkter
därav voro föremål för prisbedömning. Vid den av
prisdomarna använda poängberäkningen togs största hänsyn
till linstjälkens beskaffenhet samt beredningsarbetets
noggranna och ändamålsenliga utförande. Alster av
lingarn och linneväv poängsattes endast i det fall, att det
tillverkats av utställaren eller under dennes
överinseende (ifråga om föreningar). 22 utställare tilldelades pris,
bestående av medaljer och diplom. Därav voro 6 st I
pris, 6 st II pris, 4 st III pris samt 6 st
hedersomnämnande. En av l:a pristagarna G. H. Rudin,
Holsby-brunn, erhöll därjämte lantbruksstyrelsens guldmedalj
för rikhaltig utställning och mångårigt arbete för
linhanteringens främjande. — Ett antal deltagare (ägare
àv material) i av föreningar utställda kollektioner
tilldelades på linodlingsföreningens förslag duplikat av
sådant diplom, som tillfallit föreningen ifråga.
Angående det utställda linmaterialets beskaffenhet
kan det vara lämpligt att här anföra några synpunkter.
Linstjälk och orötad linhalm syntes med enstaka
undantag vara av utmärkt beskaffenhet, såväl den från
nordliga som den från sydligare delar av Sverige. Sålunda
var utomordentligt vacker och även tågrik linstjälk
utställd från Jämtland och relativt god sådan, med
ovanlig längd fast något grov, från Torneådalen i
Norrbotten. Rotade linhalmen var med avseende på
anpassningen av lämplig rötningsgrad ej av samma jämnhet.
Genomgående visade de vattenrötade proverna en högre
grad av styrka än ängsrötade prov. Endast i ett fall
förmärktes lika stor styrka hos ängsrötad som hos väl
vattenrötad linhalm, nämligen i en kollektion från
Halland (tillhörig 1 :a pristagare K. Albrecktsson,
Vessige-bro). Denna kollektion i sin helhet vittnade om särskilt
stor noggrannhet och fackkännedom hos
odlaren-beredaren.
En granskning av de beredda linproverna
möjliggjorde ett bedömande av producentens kännedom och
förtrogenhet med linhanteringen och dess olika arbeten.
Personer eller beredningsföretag, som något längre tid
arbetat med linberedning, uppvisade i regel goda och
ofta högkvalitativa linprover, medan andra, som haft
lika bra linstjälkmaterial till förfogande, visade lin med
betydligt sämre kvalité. Det beaktades, att
maskinberett lin från norra Sverige i allmänhet ej uppvisade
samma renhet och smidighet som hemberett lin, eller som
maskinberett lin från sydligare delar av Sverige.
Vat-tenrötat lin (i regel förekommer icke ängsrötning i
Norrland) kräver oftare en arbetsdrygare beredning än
ängsrötat, särskilt om rötningen varit något svag.
Härtill kommer att de nordsvenska beredningsanstalterna
senare än de sydsvenska försett sig med s. k.
skäktsto-lar för erforderlig finskäktning av lin. Både
rötnings-och finskäktningsarbetet, såväl som förmågan att
bedöma linets kvalitévärde, kräver för vinnande av
skicklighet lång och trägen övning. Rimligtvis kan sådan
skicklighet än ej vara för handen vid de under senaste åren
inrättade beredningsanstalterna, något som bör
hågkom-mas då — som t. ex. vid utställningen i Göteborg —
prover eller partier av svenskt maskinberett lin ej
uppvisa den höga kvalité eller jämnhet som det
tillgängliga stjälkmaterialet givit löfte om.
Det förhållandet, att utställt hemberett lin från
äldre linodlingsområden, främst Ångermanland,
Hälsingland och Småland, fyllde mycket höga fordringar
på finhet, renhet, smidighet och glans, är ytterligare ett
bevis för att noggrann förtrogenhet med linhanteringens
olika arbeten är nödvändig för framställning av ett
högkvalitativt lin. Då dock vid lantbruksmötet av flera
utställare kunde framvisas maskinberett lin av
förstklassig kvalité, bestyrkes härav, att sådant lin kan
färdigställas vid maskinberedning och med hjälp av inom
landet tillverkade maskiner. Närmast framställer sig då
frågan, om rationell maskinberedning av lin framdeles
kan göras ekonomiskt lönande i vårt land. Denna fråga
avhänger av flera redan i tidigare berättelser
avhandlade faktorer, såsom materialtillgång -— och i samband
ciärmed åtgärder för odlingens uppmuntran —
avsättnings- och prisförhållanden samt anläggningarnas
skuldbelastning. Dessa faktorer kunna anses mer eller
mindre ovissa. Emellertid torde även framdeles kunna
räknas med några säkra, gynnsamma omständigheter,
som synas mig giva högst värdefulla förutsättningar för
uppehållande av svensk linodling och linhantering.
Bland dessa fördelaktiga omständigheter må främst
framhållas följande: att den inom landet allmänna och
betydelsefulla hemslöjden har behov och gagn av en
in-himsk och allmän linodling; att odling och beredning
av lin sedan äldre tid övats i vårt land, varav vunnits
en traditionsenlig vana vid och förtrogenhet med
linhanteringens arbete, en vana och förtrogenhet som ännu är
relativt allmän; att ett gott linstjälksmaterial kan vid
odling erhållas i olika delar av landet; att för
hemindustrieli drift eller mindre linberedningsanstalter lämpliga
beredningsmaskiner tillverkas i Sverige samt att inom
landet finnes en framåtgående linneindustri, som
medelst inköp, försäljningar och löngodsförädling kan
stödja och samarbeta med linodlare och
linberedningsanstalter.
Faran lör blånad i trä. Under lång tid hava
vetenskapens och praktikens män bemödat sig om att
finna ett skyddsmedel mot blåytesvampen, och olika
metoder hava kommit till användning, såsom inpregnering
med salt- eller sodalösning. Enär dessa lösningar ej verka
tillräckligt dödande å blåytesvampen och dessutom lätt
avlägsnas genom regn etc, utgöra de ëfj någon säkerhet
mot blånaden.
Meddelanden föreligga emellertid nu om ett nytt
i Tyskland uppfunnet preparat, som redan kommit till
användning inom industrin och som uppgives
fullständigt skydda mot blånad. Medlet, villket kallas
»Fungi-mors», D. R. P., är uppfunnet av prof. dr Rother.
Lösningen intränger ca 1 à 2 mm i virket och bildar här
ett skyddsskikt, vilket förgiftar svampen, utan att
förstöra virket eller förändra dess färg.
En automatisk v]ndrutetorkare »Folberth» har
förts i marknaden av ingenjörsfirman Bremer &
Lundberg, Stockholm. Apparaten, som fastsättes som en
vanlig torkare på vindruteramen, förbindes med en
gummislang med motorns insugningsrör eller med
va-cuumtanken och sättes i rörelse genom motorns sugning.
Den förnämsta fördelen med »Folberth» är att föraren
slipper det vanliga manipulerandet med vindrutan i
regnigt väder och har bägge händerna fria för
manövreringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
