Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund. | INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872 | Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m. |
| Nr 43 | STOCKHOLM DEN 28 OKTOBER | 1925 |
Innehåll. Ind. Norden: Bildtelegrafering och fjärrseende. Av fil. kand. Axel Waldner. — Jellys ljuskänsliga preparat för fotografi.
Ref. af K. Nn. Framtidsutsikterna för den svenska stenindustrin. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda
av K. patent- och registreringsverket. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av
källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden
Bildtelegrafering och fjärrseende.
Av fil. kand. Axel Waldner.
Vid Svenska
uppfinnareföreningens vårsammanträde den 5 sistl.
juni hölls av docent Arvid
Odencrants ett föredrag, av vilket
nedanstående rader skola försöka
giva en sammanfattning. Om
någon av våra då närvarande läsare
kanske icke helt skulle kunna
identifiera denna text med den
minnesbild han har av
ifrågavarande föredrag, så bör han icke
genast tro att detta beror på något
minnesfel, vare sig hos referenten
eller hos honom själv. Det är
snarare så att de bilder, som åtföljde
föredraget och där just icke togo
så stor plats i jämförelse med det
talade ordet, här i förhållande till
det tryckta ordet äro så mycket
mer skrymmande och därför
nödgat till en del
uteslutningar. Dessa hava dock till
stor del kompenserats
genom att hänsyn tagits till
den allra nyaste
utvecklingen, som icke ens låtit
hejda sig av den till det
yttre så döda sommar-
och semestersäsongen.
Vidare har önskan att för
läsaren något litet öppna
på förlåten över det med
bildtelegraferingens
problem rätt intimt
sammanvävda fjärrseendet ännu
mera kommit
undertecknad att sväva något
utanför den av föredraganden
uppdragna ramen.
För den av problemets
historiska och tekniska
detaljer ytterligare
intresserade läsaren har i slutet
av uppsatsen tillfogats en liten förteckning på
litteratur ur såväl böcker som tidskrifter, där närmare
upplysningar kunna erhållas.
*
Problemet att längs en telegrafledning med hjälp av
den elektriska strömmen överföra bilder från en ort
till en annan har alltsedan
telegrafens barndom på 1840-talet
varit föremål för bearbetning. Det
skulle föra för långt att här
genomgå alla de metoder, som
försökts av olika uppfinnare alltifrån
den av skotten Bain år 1843,
alltså samma år som Morsetelegrafen
kom i praktiskt bruk, patenterade
apparaten med sina ganska
komplicerade och ändå rätt
ofullständigt arbetande anordningar, och
fram till de nu aktuella
apparaterna, av vilka vissa redan varit
och fortfarande äro i praktisk
drift, utan att problemet ändå kan
sägas vara slutgiltigt löst.
 |
Fig. 1. Enligt Jenkins system telegraferat porträtt av William
Jennings Bryan. |
|
Fig. 2. Avsändningsstation enl. Jenkins system. 1 Lamphus för
belysning av de bilder, sora skola sändas. 2 Jenkins prismatiska
skivor el. ringar, 4 st. 3 roterande slutare, 4 ljuskänslig cell,
5 stämgaffel för kontroll av motorn. |
Här skall nu först ges en kort
schematisk översikt över några
synpunkter på problemet varefter
ett par av de nyare
metoderna skola genomgås
något mera i detalj.
Det första önskemål
som uppställdes var att
oberoende av
Morseskriften kunna sända vanliga
tryckbokstäver. Detta
kan numera sägas vara
uppnått, om än lösningen
gått efter helt andra
linjer än man från början
trodde. Morseskriften har
dock ingalunda
eliminerats, men den har erhållit
en sådan plats att dess
särskilda inlärande av
telegrafisten icke erfordras.
Nästa steg, som
egentligen från vår synpunkt
sett är det första,
innebar försöket att sända
bilder, som endast innehöllo
svarta och vita detaljer, alltså skrivstil,
streckteckningar, träsnitt o. d.
Detta är en sak som är betydligt lättare än det
följande steget, vilket innebär sändandet av vanliga
bilder, där utom svart och vitt även ingå olika nyanser
av grått, s. k. halvtonsbilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0347.html
