Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Hollåndaregatan SO,
Stockholm Publikationsorgan för
Svenska Upp/innareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. ni.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 1 STOCKHOLM DEN 7 JANUARI 1926
Innehåll. Ind. Norden: Redaktionsanmälan. — Sverige mera känt, ett önskemål. Av Chr. S. —Skyskrapor som element i stadsbygge.
Av ing. Chr. Sylwan. — Remskiva med föränderlig diameter. Ref. av K Nn — Reflexioner till slagrnteproblemet. — Av ing. J. Hj.
Sandberg. — Svenska Uppflnnareforeniugen (Lagermanska fonden m. m.) — Fläckuttagning och tvättninz av textilstoffer. — Litteratur.
— Föreningsmeddelanden. — Marknaden för kemikalier m. m. — Notiskrönika. — Sv. tids kr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Stater tillhörande unionen för skydd av den industr. äganderätten. — Att iakttaga vid ansökan m. m. aug. patent i Finland.
— Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsikts-överensstämmelse med ärade förf:s uttalanden
Industritidningen Norden skall under år 1926 fortsätta med att ägna sina spalter dt de tekniska nyheterna ocli åt
industriella spörsmål av väsentligen teknisk eller organisativ innebörd. Särskilt skola vi bemöda oss att föra fram
inhemska nya uppfinningar och fabrikat resp. byggnadsftillgöranden samt påvisa utländska nyheter och evenemanger,
varav svensk teknik och affärsverksamhet kan hava användning och röna framgång. Nya metoder och resultat inom
organisationstekniken skola påvisas. Bland våra serieartiklar torde ej minst böra beaktas »Nya uppfinningar och fabrikat i
marknaden» samt »Teknisk översikt
Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd fortsätter att meddela illustrerade utdrag ur samtliga beskrivningar
över patent, som utfärdats av svenska patentverket, ävensom detta ämbetsverks kungörelser ang. patent, m. m. Den nytta,
industrin och uppfinnarverksamheten har av denna publikation, torde för envar te sig såsom påtaglig och mycket stor.
Publikationerna utkomma varje helgfri onsdag med sammanlagt normalt 13 à 14 sidor text. Prenumerationspriset
är oförändrat 12 kronor.
Med bästa välgångsönskningar nyåret 1926 till våra publikationers läsekrets —•
Redaktionen.
Sverige mera känt — ett önskemål.
Under senaste 50-tal år hava svenska
industriprodukter — ej allenast industriella naturprodukter —
börjat göra sig gällande i världsmarknaden. De
varuslag, som blivit speciellt och verkligt allmänt kända
såsom nationellt svenska, äro dock ganska få.
Därutinnan stå vi relativt folkmängden ingalunda
synnerligen långt fram; åtskilliga andra länder med
befolkning under låt säga 10-miljonerstrecket kunna
berömma sig av en världspopularitet i avseende på
industriella alster, som är större än eller lika stor som
den svenska.
Månget sakligt, vederhäftigt vittnesbörd från
utlandet — bortsett från vårt eget omdöme, som är jävigt
—• har avgivits till förmån för svensk industriprodukts
anseende. Det karakteristiska hos dessa vittnesbörd,
kanske oftare givna indirekt, genom att i
konkurrensen svensk vara föredragits, än genom vackra ord, är
att kvalitén framhållits såsom överlägsen. Vad
innebörd är att finna däri? Närmast, åtminstone i fråga
om järn- och stålfabrikat, ligger svaret, att det är
råmaterialets godhet som ger fabrikatet dess höga kvalité.
Men om också materialet är gott, så kan fabrikatet bli
dåligt, beroende på de personliga valörernas
underhaltighet ■—■ hos arbetsledare, konstruktörer och
fabriksarbetare. Även därutinnan brukar man ge de svenska
industrialstren gott betyg, ja mycket gott betyg, —
vi inse det t. o. m. själva, fastän motsträvigt i enlighet
med vår klädsamma naturell. En svensk firma av
genomsnittstyp vill absolut inte lämna ifrån sig en färdig
leverans utan att den verkligen är färdig, fullfärdig,
ja icke sällan bättre än färdig i den meningen, att
prestationen överstiger beställarens anspråk. Detta icke
blott beträffande firman; samma ambition återfinner
man hos arbetsledaren och hela den individuella skalan
nedåt. Det är med andra ord svenskens bekanta
»flotthet» som även på detta område gör sig gällande. Han
är så ytterligt mån om sitt anseende som fabrikant, att
han hellre tar emot ett och annat skrubbsår som
köpman än han sviker i förstnämnda avseende.
Detta är vackert, upplyftande. Men då vi nu sitta
inne med så goda egenskaper och därav betingade
möjligheter att få kvalitetsbeställningar strömmande in
från utlandet, varför går det likväl så trögt för oss att
bli vederbörligen observerade? Svensken märker sin
apart-ställning icke blott hemma hos sig, utan kanske
ännu mera när han befinner sig utomlands. Han
konstaterar visserligen då och då, att man för någon viss
svensk vara, men denna är instucken i en
överväldigande mängd industrialster av andra nationaliteter och
merendels blott blygsamt affischerad — i jämförelse
med de andra. Han tröstar sig med att varan
annonserar sig själv, tack vare godheten, men man vet ju att
den trösten är klen.
Ett gammalt men immerbadd förnyat faktum är ju
att allmänheterna i utlandet ha mycket liten kännedom
om Sverige och svenskarna. Och det lilla, man vet eller
tror sig veta, visar sig ofta vara groteskt bristfälligt
eller förvanskat. För menige man och kvinna i hela det
latinska Europa, alltså syd- och sydväst-Europa, är
Sverige intet mer än ett territorium någonstans i
världens norra utkant. Kommer man där nere en och annan
gång i flyktig beröring med någon svensk
kulturprodukt, andlig eller materiell, så säger man att den är
norsk eller dansk eller, i försiktigare fall, skandinavisk.
Sverige är en landsända i Norge eller Danmark,
Stockholm ligger i Norge, Göteborg i Danmark, —
Lappland eller Sverige kommer på ett ut. En rysk bonde
har bättre reda på sig i detta stycke, antagligen tack
vare Karl XII och hans bussar.
Minst sagt förunderlig är den nordamerikanska
menighetens gängse kunskap om Sveriges befintlighet
och position i norra Europa. Trots att man har några
miljoner svenskar och svenskavkomlingar bland sig.
Norge och Danmark, för att icke tala om Holland,
känner man vida bättre till. Vad som är svenskt
uppfattas ofta såsom norskt eller danskt, sällan motsatsen.
Hos de mera bildade amerikanerna rör man sig helst,
antagligen för enkelhetens skull, med begreppet Scan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
