Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN 6
En författare i »Scientific American», James H.
Collins, har påpekat vådorna på gatan, i händelse
panik — till följd av jordbävning eller något annat —
skulle uppstå i ett sky skrap ar distrikt. Han återger ett
intressant uttalande av mr Jolin Kenlon, chef för
New Yorks brandväsen, som hävdar skyskrapornas
solida byggnadssätt och till sist ger följande råd:
»Alltså, de, som ha sitt arbete i skyskraporna och
ha sinnesnärvaro nog att stanna där de äro, skola
undgå de båda förnämsta farorna vid en sådan olycka
— paniken i skyskrapan eller att bli skadade eller
dödade på gatan.»
Detta ställer fram i bjärt belysning
skyskraparbyg-gandets vådor med hänsyn till vidmakthållande av
disciplin hos allmänheten, när panik av en eller annan
anledning kan befaras. Hopandet av tusentals
människor på skyskrapans lilla tomtareal betyder alltnog
en mycket betydlig ökning av ansvaret hos de
kommunala myndigheter, som tillåtit uppförandet av
skyskrapan, eller som hava samhällsordningen under sin
uppsikt.
Man förklarar uppkomsten av skyskraporna med att
så att stockning förekommes. Sannolikt har felet varit
och är alltjämt, att man icke har fria händer
gentemot »intressena», och att man står överrumplad och
konfys inför motortrafikens utveckling.
Under de senare åren ha visserligen en del
förordningar sökt hejda anhopandet av skyskrapor, liksom
man numera poängterar en sundare tendens genom att
benämna kolossbyggnaderna »torn». De amerikanska
arkitekterna och ingenjörerna på detta speciella område
lia börjat acceptera torn-idén genom att projektera
ombyggnad av affärsdistrikten till alléer av fristående
tornhus med frisk luft och öppet dagsljus runt
omkring. Men det är nog långt hädan och dit.
Tillsvidare söker man förbättra situationen partiellt
genom införande av en modererad sky skrap artyp,
avsatstypen. Våningsgrupperna i den översta fjärdedelen
eller tredjedelen av husets höjd byggas successivt uppåt
med allt mindre omfång, så att runt omkring varje
sådan grupp eller del av skyskrapan bildas en avsats.
Härigenom, breddas infallsvinkeln för dagsljuset ned
till gatuplanet och därmed även gatans
ventilationsöppning. Såsom framgår av vidstående bilder — några
Man inser lätt att dessa gator berövas dagsljuset
allteftersom murarna höjas utmed dem. Och att
luftomsättningen minskas — att det under vissa
väderleksförhållanden måste uppstå pölar av stillastående, mer
eller mindre skämd luft i bottnen av de smala, skumma
gaturännorna mellan husjättarna. Man inser lätt, att
de som vistas i husens nedre våningar måste arbeta
vid artificiellt ljus hela dagen.
Och arkitekturen ...
Denna blir helt enkelt inskränkt endast till det
konstruktiva, till vånings- och rumsfördelning, till
beredande av utrymme för kommunikations-, belysnings-,
ventilations- och andra sanitära anordningar. Hur en
fasad ser ut, det kvittar, ty ingen kan bli i tillfälle
att överskåda den.
nödvändigheten tvingat därtill. Tomterna i de
amerikanska storstädernas affärscentra ha nämligen
efterhand blivit så dyra, att husen på dem måste byggas
väsentligt högre för att kunna innehålla desto mer
inkomstbringande utrymme. Detta låter enkelt som en
sats i Euklides. Inför det nödvändiga måste man ju
kapitulera. Men det må likväl spörjas, om icke detta
»nödvändiga» kunnat motses och motas bort, och det
i så god tid, att det aldrig eller föga gjort sig
gällande. De observerande och bestämmande
stadsmyndigheterna i New York och Chicago hade redan vid
sekelskiftet inför ögonen en mycket tydlig tendens hos de
båda metropolernas city-delar, av vilken man kunde
ha låtit varna sig. Det finnes alldeles säkert system
och metoder att fördela business inom ett stadsområde.
Fig. 7. Piladelphia. Modärn bostads-skyskrapa yid öppen
plats (park).
Fig. 8. Philadelphia. En annan modärn
skyskrapa för bostadsbruk. Torde
såsom sådan kunna försvaras, endast så
länge uppförande ay skyskrapor i
närmaste grannskapet kan förhindras.
Fig. 6. New York. Monumental, modärn
skyskrapararkitektur. Till vänster
Pennsylvania-järnvägsstationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
