Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN 9
skall vara till Drätselkammaren i Jönköping
inkominen före den 1 mars 1926.
Svenska "uppfinnareföreningens publikationsorgan är
Industritidningen Norden. Med varje nummer av
tidningen följer ett häfte av Svensk tidskrift för
industriellt rättsskydd, illustrerad tidskrift för patent,
varumärken, mönster och modeller m. m.
Medlemsavgiften år 1926 är 12 kronor; för i
utlandet bosatta tillkommer portoökningen för
Industritidningen Norden. Avgiften erlägges genom utlösning i
posten av med postförskott belagt medlemskvitto, som
utsändes i början av året. Ingen inträdesavgift.
Styrelsens sammansättning är: ing. C. A. Hult, ordf.,
ing. Joh. Härden, vice ordf., f. d. byrådir. A.
Hasselrot, ing. C. J. Möller, skattmästare, disp. P. O.
Pettersson, ing. J. T. Sandberg och ing. Chr. Sylwan,
ombudsman; suppleanter äro fabrikör C. R. Nyberg, greve
Gr. Trolle-Bonde och ing. E. Öman. Sekreterare är
civil-ing. G. Westberg och klubbmästare fabrikör Maur.
Larsson.
Ombudsmannen lämnar närmare upplysningar om
föreningen och dess verksamhet. Han träffas å
Industritidningen Nordens redaktion, Holländaregatan 20, 2 tr.,
Stockholm, lämpligast å tid enligt uppgörelse
skriftligt eller pr telefon (49 68).
Föreningens resp. styrelsens adress är den ovan för
ombudgmannen angivna eller endast: Svenska
Uppfin-nareföreningen, Stockholm.
Fläckuttagning och tvättning av
textilstoffer.
Inom trikåvävnads- och stickeribranschen
förekommer det ju ofta att en vävnad eller ett färdigt
klädesplagg blir nedsmutsat. Även för den stora allmänheten
är frågan om fläckuttagning av stort intresse. Det är
då av vikt att känna till de lämpliga rensningsmedlen,
varom följande handledning, översatt från Deutsche
Wirker-Zeitung, vill lämna besked.
När det gäller fläckuttagning måste man framför
allt taga hänsyn till det nedsmutsade textilstoffets och
till föroreningens art. Varje material (vitt eller färgat,
ull, bomull och silke) fordrar olika behandling. Vid
färgade varor måste man ge akt på att ej det använda
reningsmedlet skadar färgen, och är det i sådana fall
alltid bäst att först försöka hur härmed förhåller sig
på ett särskilt stycke av samma material och färg. Vid
användandet av syror kan det mången gång ej undvikas
att färgen kommer att lida något av behandlingen. I
så fall måste de skadade ställena färgas om efteråt. Vid
bruna färger använder man härtill övermangansyrat
kali och vid svarta lapis eller helvetessten, givetvis i
mycket svaga lösningar för att ej själva materialet skall
angripas därav. Om färgerna vid rensningen blivit lätt
skadade kunna de också uppfriskas genom ingnidning
med dubbelt kolsyrat natron.
Till fläckuttagning användes mestadels bensin, eter,
terpentin, sprit, såpa, klorvatten, salt-, ättik-, oxal-
eller vinsyra, magnesia, o. s. v. Vid användandet av
syror måste man komma ihåg att efteråt med en i rent
vatten doppad lapp urtvätta de rensade ställena för att
avlägsna kvarvarande syrerester. Viel användande av
bensin eller eter fuktas vävnaden omkring fläcken med
vatten, emedan det eljest skulle uppstå en smutsrand
runtom den gamla fläcken. Vid behandlingen lägger
man ett stycke tyg eller läskpapper under fläcken till
uppsugande av bensinen och det upplösta fettet.
Användandet av bensin fordrar en viss försiktighet,
emedan den är mycket eldfarlig och dessutom ej tål vatten.
De föremål, som skola rensas, måste därför vara väl
torra och urborstade, då i annat fall bensinen ej tränger
in i desamma, utan fläckarna tvärtom ytterligare breda
ut sig. Ej heller får man å med bensin behandlade
saker använda för varma pressjärn, då man i så fall lätt
kan sveda tyget.
Ett för tryckta och färgade varor mycket
användbart fläckuttagningsmedel beredes av 50 gr renad
terpentin, 25 dgr ren alkohol och 225 gr svaveleter, vari
man förut blandat in 25 droppar citronolja. Denna väl
omskakade lösning fylles på flaskor samt användes
endast vid dagsljus.
Som ett gott rensningsmedel anbefalles även en
blandning av 12 delar såpa och 18 delar varmt vatten, vilken
blandning under fortsatt omröring tillsättes med 3 delar
ammoniak och efteråt med ytterligare 30 delar bensin.
En annan blandning beredes av oxgalla och renad
alkohol i lika mängd. Efter det att denna blandning
fått stå stilla under tre dagar, under vilken tid
oxgal-lan hinner sätta sig, avhälles den rena, gröna lösningen
försiktigt, så att bottensatsen .stannar kvar. Eöre
användandet tillsättes denna lösning med något såpa,
ammoniak och borax.
Dammfläckar avlägsnas med borste. På siden och
yllevaror bestryker man fläcken med en lösning av
ägggula i alkohol. Den intorkade skorpan avlägsnas
försiktigt och resten borttages med i varmt vatten
doppade lappar.
För att avlägsna fettfläckar begagnar man sig
vanligen av bensin eller eter. De nedsmutsade ställena
bestrykas med en lapp, doppad i någon av dessa vätskor.
Å vitvaror begagnar man tvättning i varm såp- och
sodalösning. Sidenvaror rengöras med eter. Fettfläcken
täckes med en deg av bensin eller eter och magnesia
så att det nedsmutsade godset blir genomdränkt; fettet
löses då av etern och uppsuges av magnesian, som,
efter det att fläcken torkat, avborstas. I stället för bränd
magnesia kan man också använda risstärkelse eller vit
porslinslera (kaolin).
Andra fläckuttagningsmedel äro sprit, fotogen, eter,
kloroform och bensinsåpa. I fråga om tjocka varor och
sådana, vilkas lugg genom rensningen kan skadàs,
avlägsnar man fettfläckarna med ett varmt pressjärn,
med vilket man far över den på båda sidor med
läskpapper belagda fläcken så länge tills fläcken
försvinner.
(Forts.)
(»Teknikern», Finland.)
Litteratur.
Opfindelsernes Bog. Utg. av Helge Holst.
G-ylden-dalske boghandel, Köbenhavn. — 17:de Hefte. Pris kr
2:75. I detta häfte fortsattes kapitlet
»Skrivmateria-ler», som avslutas med redogörelser för
skrivmaskinkonstruktioner och kopieringsmetoder. Härefter följer
kap. »Talskrivning og regnemidler» (räkneskrivning och
-apparater) vari bl. a. även förekommer räknestickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
