Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
I N D O STR I T I DN I NGEN NORDEN
cch kassaregistreringsapparater. Vidare redogöres för
viktmätningsapparater och urverksteknikens
utveckling. Sedan följa kapitlen om tryckeri- och
bokbinderi-konsten, varpå, sist i häftet, kapitlet om optiska
instrument vidtager. — 18:de Hefte. Pris kr 2: 75. Kap.
Optiska instrument avslutas,’Varpå följer kap.
Fotografi (bl. a. färgfotografering, fotogrametri,
röntgenfotografering). Ett särskilt kapitel är »Lysbilleder og
levende billeder» (skioptikon och kinematografi).
Därefter redogöres för reproduktionsteknik och bildtryck
(klichéer etc). Häftets sista kapitel handlar om
musikinstrument och fonografer. — 19:de Hefte. Pris kr
2:75. Kap. »Byggeteknik, Boliger og Byer» påbörjas
med en kort historik, »Ældre og nyere bygningsformer»,
varpå följer »Byggestoffer» och »Husbygning», vilken
avdelning skall fortsättas i nästa häfte. — Texten är
sakrikt men koncentrerat avfattad och illustrationerna
talrika och instruktiva.
Föreningsmeddelanden.
Ingenjörsvetenskapsakademin hade den 15 dec.sitt sista
sammanträde år 1925 under ordförande av preses, prof. H. Pleijel.
Verkst. direktören lämnade först en del meddelanden om vad
som förekommit inom akademin sedan förra sammankomsten.
Stadgeenligt hade inom vissa avdelningar företagits nyval av
ordf. eller v. ordf. Sålunda hade valts inom avd. I till vice
ordf. prof. Hubendick, avd. III ordf. prof. Forssell och v. ordf.
prof. Kreüger, avd. IV v. ordf. prof. Holmberg, avd. VI ordf.
dir. Sievert och avd. VII v. ordf. prof. Heekscher. Som
suppleant för prof. H. Pedersen i Interskandinaviska kommittén för
normer på bränsleområdet hade Norges Tekniske høiskole
utsett prof. S. Schmidt-Nielsen. I stället för dir. C. Ramström
hade av Sveriges Industriförbund som representant i Tekniska
museets samarbetsdelegation utsetts dir. Sievert. Till
Ingenjörsvetenskapsakademins representant i en event. kommitté för
av Nationernas förbund föreslaget mellanfolkligt intellektuellt
samarbete hade utsetts verkst. direktören. Stadgar för
Enström-fonden hade utarbetats av förvaltningsutskottet. Dessa
god-togos av akademin och skulle underställas donatorerna.
Förvaltnings- och revisionsberättelserna föredrogos och
ansvarsfrihet beviljades. Till revisorer valdes hrr Lindblad och
Almgren samt till suppleanter för dessa hrr Forsberg och
Eising.
Till preses för nästa treårsperiod beslöts hos k. m:t föreslå
landshövding Sv. Lübeck och till vice preses prof. T. Lindmark.
Arbetande ledamoten i avd. VI hr Tillberg hade i enlighet
med stadgarnes § 4 inträtt bland hedersledamöterna oeh till
hans efterträdare valdes dir. J. S. Edström i Västerås. Till
utländska ledamöter utsågos ing. A. Sahlin, Monte Carlo, samt
prof:na H. Pedersen, Trondhjem, och A. Ostenfeld, Köbenhavn.
Anslag, understöd eller lån beviljades till
ventilationskom-mittén5 till prof. G. Bodman, Göteborg, som bidrag till
tryckning av Göteborgs industrihistoria i siffror 1747—1920, till
doc. Hans Pettersson för undersökningarna om
elementförändring genom atomsprängning, vidare för tryckning av en katalog
av i biblioteken befintlig teknisk tidskriftslitteratur, till ing.
E. Cornelius för försök med elektrisk glassmältning samt till
stipendium vid K. tekniska högskolan.
Prof. Odén höll föredrag om Ingenjörsvetenskapsakademins
torvundersökningar, och preses avslutade sammanträdet med
en föreläsning om reciprocitetslagen vid Maxwells ekvationer.
Marknaden för kemikalier m. m.
I sin rapport till Industritidningen Norden d. 1 jan. över
priser på kemikalier, metaller, oljor etc meddelar Ab.
Ingenjörsfirman Axel Philip, Stockholm, bland annat:
Metallnoteringarna på Londonbörsen visa fortsatt prisfall för
bly och koppar. Den förstnämnda metallen har fallit från 36
p. st. per ton (den 30/v.) till 355/ie p. st., och elektrolytkoppar
noteras nu i 66 p. st. (mot 671/ä den 30/n). Däremot äro
tenn-& zinknoteringarna oförändrade i 288 p. st. resp. 39 p. st. per
ton, varvid emellertid bör anmärkas, att tenn i mitten av de-
cember var nere i 276 p. st. Tyskt 50 % lödtenn har följt tennet
i dess fluktuationer och varit lägst i 2 750 kr per ton, men
noteras nu åter omkring 100 kr högre.
Trots billigare bly äro blyfärgerna väl hävdade. Engelsk
blymönja, kem. ren, noteras omkr. 41.10 p. st. per ton cif svensk
hamn.
Bivax av förstklassiga märken, såsom Benguela-, abessinskt
eller ostafrikanskt vax noteras i 179.10/—• à 180.10/— p. st.
per ton cif svensk hamn (mot 179 à 180 p. st. den 1jn), och
japanvax av de tre bästa märkena kostar 84.10 p. st. per ton
cif (mot 84 p. st. den x/i2). Däremot är carnaubavax något
billigare, i det noteringen satts ned till 168 p. st, per ton cif för
fettgrå vara (mot 173 p. st. den 1/i2), under det »kurantgrå»
noteras omkr. 163 p. st.
Prima vit amerikansk tavelparaffin, 50/52°, noteras i 146.50
doll. per ton cif svensk hamn (mot 147.50 doll. den 1/i2),
varemot noteringen för fjäll är oförändrad i 135 doll. Polsk
tavelparaffin är endast c:a 2 % billigare än den amerikanska och
står i 144.—■ doll. per ton cif. •— Cerecin, 54/56°, noteras för
vit vara 205 doll. per ton cif (mot 200 d. 1/i2),under det naturgul
är 5 doll. per ton lägre. — Ozokerit, raffinerad, 70°, vit, kostar
600 doll. per ton cif (mot 650.- doll. d. 1/i2) och naturgul 470 doll.
(mot 535.— doll. d. 1jis).
’Hartserna ha åter fallit rätt avsevärt, och de amerikanska
standardmärkena F, G, II och J noteras i 139 à 140 doll. per
ton cif (mot 150 doll. d. */«).
Schellack är likaledes svagare. T. N. Orange står f. n. i 225
p. st. per ton (mot 265 p. st. d. ^/ta).
Samma är förhållandet med de vegetabiliska oljorna.
Majsolja och soyaolja ligga båda i omkring 41 à 42 p. st. per ton
(.mot omkr. 45 p. st. d. 1/i2), Hankow träolja, f. a. q. i 69 p. st.
per ton cif svensk hamn.
De tunga kemikalierna äro oförändrade.
Notiskrönika.
Ingenjörs vetenskapsakademi ii. Till preses i
Ingenjörsvetenskapsakademin för åren 1926—28 har regeringen
förordnat landshövding S. E. J. Lübeck och till vice preses under
samma år prof. vid K. tekniska högskolan T. G. E. Lindmark.
Preses under näst föregående treårsperiod har varit prof.
H. B. M. Plejel och vice preses fil. dr N. G. Dalén.
Industrins standardiseringskornmission. Till ordförande i
Svenska industrins standardiseringskommission 1926—28 har
förordnats nuv. ordf. kommerserådet A. F. Enström.
»Postverkets uppfinnare». K. m: t har beviljat
generalpoststyrelsens hemställan om fortsatt anställande av
föreståndare för postverkets verkstad.
Grängesbergsbolagets malmskeppningar från samtliga
hamnar utgjorde 401 000 ton under december. Motsvarande
siffra för november var 425 000 ton. Skeppningen under hela
året 1925 har uppgått till 7 629 000 ton och för 1924 till
5 934 000 ton, således en betydlig ökning.
Nya finska trävarufabriker. Hr Aug. Eklöf, Borgå, har
under uppförande en ny plywoodfabrik avsedd att tillverka
3 000—4 000 ton faner av olika slag. Fabriken beräknas vara
i drift inom närmaste tiden.
— Ladoga Timber ab. kommer att i Jakimvara uppföra en
stor fanérfabrik. Bolagets aktiemajoritet äges av J. A.
Zacha-riassen & Co., Nystad.
Brittisk industrimässa kommer att hållas i White City,
London, samt vid Castle Blomwich Aerodrome, Birmingham,
den 16—26 febr. Man väntar att mässan skall slå alla föreg,
rekord. Den omfattar alla industrigrenar med undantag för
järn- och stålskeppsbyggeri samt bomulls- och
automobilindu-strierna. Mässan blir öppen för alla köpare, och
inbjudningskort och alla upplysningar kunna erhållas från Brittiska
legationens handelssekretariat, Hjorthagsvägen 3, Stockholm,
Brittiska konsulatet, Hovslagaregatan 5 b, Stockholm, samt
Brittiska generalkonsulatet, Göteborg, vilka dessutom meddela
närmare upplysningar.
Svenskt silverstål i U. S. A. Exportföreningen har genom
vår handelskammare i New York hos Staternas
finansdepartement förfrågat sig om svenskt silverstål, som undergår viss
ytbehandling i Tyskland, får stämplas som tillverkat i Sverige.
Finansdepartementet har svarat att som materialet är svenskt
och mesta behandlingen utförts i Sverige, skall produkten
märkas »made in Sweden». Samma skall förhållandet vara med
andra artiklar i liknande fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
