Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
11
Danska patentet nr 26 180.
under lång tid stått hindrande i vägen för de
automatiska styranordningarnas ibruktagande å fartyg, där
mänsklig styrhjälp funnits. Enligt uppfinningen lär
vinnas, att clen vid fartygets avvikelse ur kursen på
grund av det relativa läget mellan gyroskop och
fartyg åvägabragta inkopplingen av drivorganet icke
kvarstår oförändrad till dess fartyget återtagit
kursen, utan redan under fartygets återgång till rätt kurs
återför rodret automatiskt från dess yttersta utslagsläge
till medelläget och detta i proportion till den successivt
minskade kursavvikelsen. Detta åstadkommes
därigenom, att man på visst sätt påverkar den
kopplingsanordning, som åstadkommer inryckandet av den
kraftkälla, vilken förorsakar rodrets omläggning. Vid
kraftkällans inkoppling påverkas kopplingen av ett
drivorgan, som så omställer densamma, att den frånslås, på
grund varav kraftkällan blir overksam, så snart
roder-läget blivit proportionellt mot kursavvikelsen.
Ett utföringsexempel förtydligar
uppfinningsprincipen. Enligt den ena utföringsformen (fig. 1) betecknar
1 rodret och 2 den kvadrant, vilken kan påverkas av
elektromotorn 3 medelst axeln 4 och snäckan 5.
Elek-tromotorn är omkastbar och matas från en strömkälla 6,
vilken kan kopplas till motorn för drift i ena eller
andra riktningen därigenom, att en fjädrande kontakt
7 kommer i beröring med endera av två
kontakthalv-ringar 8 och 9. Kontakten är fäst å axeln till ett
gyroskop 10, som antingen är en gyroskopkompass eller
kan vara ett indefferent upphängt gyroskop, eller ock
en s. k. dotterkompass, som drives medelst en under
däck förlagd gyroskopmoderkompass och återgiver
fartygets rörelser mekaniskt förstorade. Man utgår
således ifrån, att vid fartygets vridning kontakten 7
bibehåller sitt läge i rummet eller meridianen.
Så länge fartyget fortsätter i rätt kursriktning,
befinner sig kontakten 7 mitt emellan de båda ändarna av
halvringarna 8 och 9, men är så anordnad, att den vid
avvikelser från kursen kan glida på nämnda ringhalvor
och därvid sluta motsvarande strömkrets.
Kontaktringarna äro fästa å en skiva 11, som i en å fartyget
anbragt apparatram är med friktion vridbar kring sin
medelpunkt. Skivan är å omkretsen försedd med
kuggtänder och samverkar medelst dem med en snäcka 12,
fäst på axeln 4. Snäckorna 5 och 12 äro skurna i
samma riktning, men den förra har avsevärt större stigning,
än den senare.
Antages nu, att fartyget avviker åt styrbord, så
vrides skivan 11 på samma gång som fartyget, och vrides
härvid i samma riktning, som visaren på ett ur.
Kon-takthalvringen 8 kommer då att lägga sig an mot
kontakten 7, vars ställning ju var oförändrad. Därigenom
slutes strömkretsen för motorns högergång, och motorn
börjar arbeta, samt lägger om rodret åt babord, så att
fartyget påverkas till återtagande av den rätta kursen.
Samtidigt påverkas emellertid också skivan 11 till
vridning mot visaren på ett ur, och kontakten 7—8 brytes.
Strömmen till motorn brytes således också, och rodrets
rörelse stoppas. Rodrets omläggning på nyss antytt sätt
har den verkan, att fartygets för vrides åt babord,
varvid kontakt uppstår mellan 7 och 9, och motorn kommer
att arbeta åt vänster. Rodret kommer härigenom att
vridas åt styrbord, och fartygets babordsavvikelse
motverkas omedelbart. Skivan 11 vrides i motsatt riktning mot
förut, och motorströmmen brytes ånyo. Roderutslagen
bliva emellertid mindre och mindre, på grund varav den
pendlande rörelsen hos fartyget bortelimineras. Eller i
varje fall reduceras så, att dess praktiska inverkan blir
ingen. Dessutom kan antydda pendelrörelse dämpas
exempelvis på följande sätt (fig. 2). På motorns 3
axel 4 äro anbragta dels snäckan 5, som påverkar
ro-derkvadranten 2, dels två andra skruvar 13 och 14,
samverkande med var sin mutter 15 och 16. Den senare
uppbär en med olja fylld cylinder 17, vari en kolv 18
är rörlig fram och åter. Kolvens hastighet kan
regleras medelst en ventil 19. Yid muttern 15 är fäst ena
änden av en fjäder 20, vars andra ände är förenad med
den fria änden av kolvstången 21. Fjädern är så
beskaffad, att den alltid strävar att intaga samma längd,
så att den t. ex. alltid strävar att sammandraga sig,
om den utsträckes över normal längd, eller att utsträcka
sig, om den sammantryckes. Med kolvstången är stelt
förbunden kuggstången 23, som påverkar skivan 11 på
samma sätt som snäckan 12.
Antages, att ventilen 19 är fullt sluten och kolven
således fasthållen i sin cylinder, så skulle, vid
motoraxelns vridning, kuggstången 23 och skivan 11 röra sig
noggrannt på samma sätt, som om skruven 14 ingrepe
direkt med skivans kuggtänder. Samtidigt skulle
fjädern 20 uttänjas vid motorns högergång och
sammantryckas vid dess gång åt vänster. Antages däremot, att
ventilen är fullt öppen, så kommer kuggstången att
följa mutterns 15 rörelser, vadan i detta fall skruven
13 komme att övertaga snäckans 12 roll. I verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
