Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
Tyska patentet nr 375 135.
inställes emellertid ventilen 19 så, att kolven inom en
viss tidrymd giver efter för den av fjädern utövade
kraftverkan. Denna tidrymd är beroende av fartygets
form och storlek och bestämmes genom praktiska
försök. följande förlopp äger rum: Rodret omlägges
proportionellt mot fartygets avvikelse, och förhållandet
bestämmes härvid genom skruven 14. Denna har mindre
stigning, än snäckan 5, på grund varav ett väsentligt
större utslag av rodret erhålles, än om
utslagsförhållandet bestämdes av skruven 13. Under hela tiden för
fartygets avvikning åt samma håll påverkar fjädern 20
kolven så, att roderutslaget kommer att allt mera rätta
sig efter skruvens 13 stigning, varigenom själva
roderutslaget successivt minskas. Härigenom uppnås, att vid
avvikelsen ur kursen mera roder gives, än vid
tillbakagåendet, så att fartyget med i motsvarande grad mindre
svängningshastighet återtager rätt kurs och icke, eller
i endast ringa grad svänger förbi denna.
Verkningssättet kan sammanfattas sålunda: De till sin storlek endast
a,v den tillfälliga kursavvikelsen beroende roclerutslagen
motverkas av en annan sorts roderutslag, vilka äro
beroende av de förstnämndas storlek och tidslängd, samt
äro så riktade, att fartygets återvändande till rätt kurs
ständigt bromsas, och den pendlande rörelsen således
dämpas.
Den beskrivna anordningen kan kombineras med de
gängse styranordningarna på exempelvis följande sätt
(Abb. 1 och 2). Med 66 betecknas ett vanligt ratthjul,
som medelst kätting-, hydraulisk- eller elektrisk led-
ning _ påverkar fartygsrodret. På axeln till nämnda
ratthjul är anbragt ett kättinghjul 67, som medelst
kätting 68 påverkar eller påverkas av kättinghjulet 69
på axeln 70. Medelst utväxlingen 107, 106, böjliga
axeln 105 och utväxlingen 104, 103 påverkar axeln
70 axiometern 101, 102 för nedan angivet ändamål.
På axeln 70 är skjutbart, men relativt axeln ovridbart
anbragt en kopplingsdel 71, som medelst någon lämplig
anordning (72, 73, 74, 75, 76) kan bringas i eller ur
samverkan med en hylsa 78 å en axel 77. Hylsan är
utbildad till ett koniskt kugghjul 79, som samverkar
med ett koniskt kugghjul å en axel 81, vilken medelst
passande utväxling påverkas av motorn 3. Å axeln 77
är vidare anbragt ett koniskt kugghjul 84, samverkande
med ett liknande kugghjul 85 å ena änden av en axel
86, vars andra ände medelst differentialväxel 91—95
är kopplad till axeln 88, som i sin fria ände uppbär ett
kugghjul 89, vilket samverkar med kuggarna å skivan
11. Vill man styra på vanligt sätt, hålles kopplingen
71, 78, frånslagen. Vill man styra automatiskt, tillslås
kopplingen, sedan man med hjälp av axiometern och
handratten samt anordningarna 100, 99, 98, 97, 89
och 90 inställt gyroskopet på önskat sätt.
Anordningen fungerar sedan så, som förut antytts.
Säkerhetsbroms å spårvagnar.
Till Industritidningen Nordens Redaktion.
I bemälda angelägenhet synes en fullt effektiv
bromsanordning låta vänta på sig. Att problemet är
svårlöst är en känd sak, då man har med friktion att
göra såsom förbindningselement. Det är ej så enkelt
att göra ett sådant element pålitligare, än vad det är
av naturen.
Det förefaller dock som ett effektivt medel
härvidlag skulle vara en säkerhetsbroms av radikalt slag till
komplettering av den befintliga bromsanordningen.
Problemet torde ställa sig betydligt enklare sett ifrån
den sidan, än att tänka sig den ordinarie bromsen
såsom en i allo fulländad konstruktion.
Jag tror, att många uppfinnare härvid skulle ställa
goda idéer till förfogande, ifall t. ex. spårvägsbolaget
utlyste en pristävlan. j Hjalmar Sandberg.
Teknisk översikt.
Uti tidskriften »The Lancet» har refererats några
undersökningar, utförda av •/. C. Trush, rörande
inverkan av vatten på kopparrör. Förf.
fastställer, att koppar ingalunda är så giftigt, som man
vanligen antager. Dess salter förekomma normalt i
många födoämnen, såväl animaliska som vegetabiliska,
och man har beräknat, att varje person dagligen får i
sig ca 2 centigram koppar. T. o. m. en så stor
kvantitet som 10 centigram koppar dagligen har visat sig
oskadlig, och vatten, innehållande ca 1 milligram
koppar pr liter, är hälsosamt. Ett kopparrör, förtennt med
lent tenn, angripes ej av vatten, även om detta visar
sur reaktion, men förhållandet blir annorlunda, om
tennet är förorenat av bly, vilket ofta är fallet.
Blandningen avgiver lika mycket bly till vattnet som ett
blyrör och är mycket mera farlig än ett oförtennt
kopparrör på grund av blyets giftiga egenskap. Använd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
