Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
fortsätter i vertikal led till åtminstone detta djup, och
det torde ej kunna anses osannolikt, att den i
föreliggande fall gör detta.
Den kubikmassa, som under sådana förhållanden
borde kunna uttagas, blir då 1/3X100X30 000 =
1 000 000 kbm. Om skifferns specifika vikt sättes till
2,7, finner man, att detta motsvarar 2,7X1 000 000 =
2 700 000 ton. Om man räknar med endast 10 %
utbyte, dvs att slutprodukten utgör 10 % av det brutna
berget, skulle sålunda utvinnas 270 000 ton färdig
takskiffer m. m. —-
Plywood.
Ur en intressant uppsats av jägmästare N. C. J. af
Zellén i tidskr. »Skogen» tillåta vi oss återge följande.
Under de senare åren har varan »plywood» alltmer
kommit till användning över hela världen och blivit
en viktig exportartikel för de länder, som tillverka
densamma. Som snart sagt alla svenska trädslag utom bok
mer eller mindre lämpa sig för plywoodfabrikation, bör
det vara av intresse att veta vad plywood egentligen
är, huru den tillverkas och användes, ■— isynnerhet
som det redan nu finnes flera plywoodfabriker i vårt
land.
Innan vi övergå till det rent tekniska, bör ordet
plywood få sin förklaring. Vad är då plywood? Ur en
trästock utsvarvas tunna sammanhängande enkelfanér,
som korsvis med hänsyn till fiberriktningen hoplimmas
med varandra, minst tre enkelfanér till varje skiva.
Dessa skivor med tre enkelfanér kallades och kallas än
i dag på engelska för threeply, ■— på svenska
kryss-fanér eller korsfanér. Emellertid började man använda
sig av 5, 7, 9, 11 mfl stycken enkelfanér till en enda
skiva och därför blev det snart uppenbart, att ett
gemensamt internationellt ord måste uppfinnas, som
betecknade alla dessa sammansatta skivor, oberäknat huru
många enkelfanér som använts, och man enades då om
ordet plywood. —
To ply (engelska, uttalas plaj) betyder kryssa och
wood (engelska) betyder trä; alltså »kryssträ».
Tjockleken av en plywoodskiva anges i millimeter
eller delar av den engelska tummen. Kvalitéerna äro
prima, sekunda, tertia och kvarta. Kvalitén bestämmes
i regel av framsidans (the faceside) utseende eller ock
av både framsidans och baksidans (the back-side)
beskaffenhet. —
Vilka egenskaper har nu plywood? Ja, därom äro
meningarna delade. Emellertid synas praktiskt taget
dessa skivor vara tämligen oberörda av olika temperatur
och växlingar i luftens fuktighetsgrad, så att de icke
nämnvärt slå sig, spricka, utvidga eller sammandraga
sig. Då dessutom plywood tillverkas i stora skivor t. ex.
1,5 m X 1,5 in uta nsömmar eller fogar (scarvs), så
förstår nog envar att användningen är mångfaldig.
Emellertid synes en egenskap hos plywood vara
fullkomligt okänd och det är dess värmeisolerande förmåga.
Till och med en 4 mm tjock plywoodskiva förmår att
utestänga köld och fuktighet. Ett trähus isolerat med
plywood är därför i det närmaste hermetiskt och
luftväxlingen kan således anordnas under kontroll, en sak,
som förebygger mången förkylning. Vidare spelar
värmeekonomin in i minskad eldning. —
Den lämpligaste tiden för avverkning av plywood-
virke synes vara november—januari och sträng kyla
får ej råda vid avverkningen. Vidare bör största
varsamhet iakttagas, så att onödiga yxhugg, stubbdrag etc
undvikas. Likaså böra utkörning och
vattenmagasinering av plywoodvirket ske så tidigt, att blånad och
solsprickor undvikas. Virket behöver icke barkas.
Om nu t. ex. de färdiga formatskivornas storlek är
5’ i fyrkant, bör stockens längd vara 5’3" + ett par tum
som stötmån. Emellertid vålla endast
»en-längdsstockar» oftast stort besvär, varför det är bäst att låta
stocklängderna bliva 10’6", 15’9", 21’ etc. + stötmån,
då ur dessa stockar fås 2, 3, 4 etc minimiklampar. -—
Är formatskivans storlek 1,27 m i fyrkant, blir
minimi-klampens längd 4’5" samt stocklängderna 8’10", 13’3",
17’8", 21’1" etc + stötmån. — Dessa sammanhängande
plywoodlängder äro lättare att köra och flotta samt äro
ej så mycket utsatta för skador som minimistockarna.
Fel på en plywoodskiva har oftast sin orsak i oriktig
avverkning av råmaterialet. —
Under inga omständigheter duger det att förvara
plywoodvirke på land, utan måste detsamma vara
vattenlagt. Vidare måste vittendjupet vid
timmermagasinet vara ansenligt, så att virket icke vid lågvatten
kommer att ligga på den torra botten. Bästa sättet är
att förvara virket i djup flottor, då endast ett fåtal
stockar utsättas för sol och luft. Är vattnet rörligt
(vind), förefinnes större säkerhet mot
kvalitetsförsämring än om virket förvaras i ett mindre, stilla
vattendrag, då gärna blånad och solsprickor uppstå.
Ply-Avoodvirket bör vara vattenlagt minst 2 månader innan
det svarvas.
Det gäller som nämnts att svarva stocken i tunna
sammanhängande fanérskivor. För att mest praktiskt
ernå detta sättes stocken, kapad i minimilängd, i en
jättesvarv och roteras. Automatiskt närmar sig så
svarvkniven, vilken i hela dess längd avsvarvar
stocken fanéret, som i »långa banor» uppdrages på
klippbordet, varest detsamma klippes i kvadratform. Allt
detta kan icke ske med en kall stock, utan måste
densamma först upphettas. Detta sker antingen genom
kokning eller ångbasning. Temperaturen bör hållas ca
70°—75° C och basningen vara ca 24 timmar.
Ett vanligt fel hos plywood är att virket basats
otillräckligt. Detta fel visar sig ej genast utan iörst efter
en tid, då hårfina långa sprickor uppstå regelbundet
på några millimeters mellanrum. Sådan plywood är
fullkomligt värdelös till inredningar, enär sprickorna,
i synnerhet om värmeledning finnes i huset, vidga sig
allt mer och mer och blotta underliggande fanérlager.
Sådan plywood är sålunda ej hygienisk eller isolerande.
Då svarvningen kommit till diameter blir, även
om stocken är rätt basad, brytningsprocenten så stor,
att fanéret icke kan användas som ytterark.
Svarvkniven måste vara särdeles skarp och väl brynad, enär i
annat fall fanéret slites upp. Sedan fanéret klippts i
fyrkanter, varmtorkas detsamma. Otillräcklig torkning
är ett genomgående fel hos plywood från snart sagt
alla länder. Efter varmtorkningen »svalas» fanéret
och vandrar så till limprässen, varest limmet anbringas
och därifrån till de hydrauliska prässarna. Dessa kunna
vara av två typer, varm- och kallprässar. I
varmpräs-sarna cirkulerar het ånga i själva borden, så att
limmet stelnar under värme och tryck. I kallprässarna
stelnar limmet endast under tryck. För
furuplywood-fabrikationen synas kaseinlim och varmpräss vara att
föredraga på grund av furuvirkets större halt av
kåd-och hartsämnen. För björkplywood torde kallimningen
vara bra. En gemensam egenskap för limmet, oavsett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
