Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
19
Anläggningen är belägen ej långt från
Wilsondam-men och går officiellt under namnet U. S. Nitrate Plant
No. 2.
Den första medlemmen av den permanenta
konstruktionsstaben anlände till Muscle Shoals den 26 nov. 1917
och den första vagnslasten byggnadsmaterial ankom
den 20 dec. samma år. Det första spadtaget togs den 18
febr. 1918 och den 26 okt. samma år började
anläggningen provköras. Det hela gick alltså med verklig
amerikansk fart.
Arbetsstyrkan vid dammanläggningarna och
kvävefabrikerna uppgick tidvis sammanlagt till 20 000 man,
och för att hysa alla dessa byggdes en barackstad för
denna numerär samt en permanent stad med sjukhus,
teatrar, biografer och andra mer eller mindre
nödvändiga stadsattribut.1 Allt detta växte upp på mindre än
ett år på platser, där kort tid förut odlats bomull eller
säd och där urinnevånarna några månader tidigare jagat
kaniner eller tvättbjörn.
De närbelägna, relativt obetydliga städerna Florence
och Sheffield blevo som genom ett trollslag
föryand-lade till stora industricentra och lade sig också till med
motsvarande låter. Det berättas, att man under den
Fig. 3. Kompressorrummet i avdelningen för framställning av kväve
ur flytande lnft.
största rusningen måste betala flera dollars natten för
det tvivelaktiga nöjet att få sitta i en stol och sova.
Själva kväveanläggningarna, U. S. Nitrate Plant
No. 2, upptaga ett område av ca 900 har. De mera
betydande avdelningarna äro följande:
1. Ångkraftstationen.
2. Avdelningen för karbidråmateriel.
3. Karbidugnsavdelningen.
4. Avdelningen för krossning och målning av karbid.
5. Kväveavdelningen.
6. Kalkkväveavdelningen.
7. Avdelningen för krossning och målning av
kalkkväve.
8. Ammoniakavdelningen.
9. Salpetersyreavdelningen.
10. Ammoniumnitratavdelningen.
1 Barackstadens 23 arbetarematsalar rymde vardera 4 000
personer, och i en av dem serverades en dag under glansperioden
sammanlagt 24 000 måltider. 1 vagnslast kött konsumerades på 1 dag,
bageriet producerade dagligen 13 000 st bröd, 1000 pajer och ca
1 kbm pudding. Över 1000 grisar uppföddes med avfallet från
matsalarna.
Vardera av lägrets 3 rakstugor hade 24 stolar och i lägrets fria
arbetareskolor voro samtidigt 850 barn inskrivna.
Som synes var det väl sörjt både för den lekamliga och andliga
välfägnaden och det gjorde ej så mycket, om man glömt packa ned
rakkniven i ränseln.
Ehuru Muscle Shoals sannolikt torde vara den sista
större kalciumcyanamidanläggning, som kommer att
byggas i världen — det finnes ju numera avsevärt
elegantare och mera ekonomiska metoder att binda
luftkvävet med — så kanske ändock anläggningarna kunna
hava ett visst intresse, bl. a. på grund av sin storlek och
den fenomenala snabbhet, med vilken de byggdes.
Ångkraftstationen är tidigare berörd. I avdelningen
för karbidmateriel äger kalkbränningen rum. Här
krossas och pulveriseras kolet för kalkbränningen och
torkas koksen för karbidugnarna. Kalkugnarna äro 7 st.
40 m långa, roterande ugnar, med en diameter av 2,5 m.
Deras sammanlagda kapacitet är ca 1 500 ton pr dygn.
Den brända kalken blandas med den torkade koksen i
för karbidugnarna lämpliga proportioner. Blandningen
transporteras därefter vidare till karbidugnsavdelningen,
som även inrymmer en avdelning för montering av
ugnselektroder.
Karbidugnarna äro 12 till antalet, varav 10 äro
avsedda att samtidigt vara i drift. Varje ugns kapacitet
är ca 50 ton pr dygn; hela dygnskapaciteten är alltså
ca 500 ton.
Den ur ugnarna tappade karbiden får stelna och
transporteras därefter till nästa avdelning för
avkylning, krossning och målning. Finleken på den malda
produkten är ca 85 % genom 200-sikten och målningen
företages i torr kvävgasatmosfär för att förhindra
sönderdelning genom fuktig luft med resulterande fara för
explosion. Den malda karbiden lagras därefter i silos.
Den andra råvaran för kalciumcyanamidtillverkningen
— kvävet — tillverkas ur flytande luft i en avdelning,
som ligger på ca 500 m avstånd från närmaste
avdelning, detta för att få så ren luft som möjligt. Kvävet
avdestilleras från den flytande luften i 30
kolonnapparater, av vilka 25 beräknas normalt vara i drift. (Se
fig. 2, kompressoravdelningen synes å fig. 3.)
Kväv-gasen ledes därefter till cyanamidavdelningen, där den
inkommer med ett tryck av ca 10 mm vattenpelare.
I kalciumcyanamidavdelningen finnas ej mindre än
1 536 små ugnar, av American Cyanamid Company’s
diskontinuerliga typ (fig. 4). Ugnarna hava en yttre
diameter av ca 1,3 m och en inre diameter av ca 85 cm.
Höjden är ca 1,6 m.
När ugnarna skola beskickas insättes först en
papp-cylinder, ca 75 cm i diameter. I mitten sättes ytterligare
en pappcylinder med ca 75 mm diameter och
mellanrummet fylles med ca 750 kg karbid. Till sist nedsattes
en kolstav i mitten av den inre cylindern, varefter de
båda locken sättas på, det yttre sandtätat. Kvävgasen
tillföres genom 2 rör, det ena i centrum på ugnen, det
andra på sidan. När allt är klart slås den elektriska
strömmen till under ca 12 timmar, tills den exotermiska
reaktionen kommit ordentligt i gång. Strömmen slås
då i från och reaktionen får pågå under ytterligare 28
timmar. Temperaturen i ugnen är omkring 1 100° C,
vid vilken temperatur massan ej smälter utan endast
sintrar tillsammans till ett block. Detta transporteras
sedan till malningsanläggningen för kalkkväve i o. f.
avkylning och målning. Den bildade
kalciumcyan-amiden håller 19 à 20 % N.
Kalciumcyanamiden krossas och males till en finlek
av ca 95 % genom 200-sikten, varefter den
vattenbe-handlas för att sönderdela ännu förefintlig karbid.
Den färdigbehandlade cyanamiden transporteras
därefter till ammoniakavdelningen för att där sönderdelas
till ammoniak och kalciumkarbonat. Detta sker i
autoklaver med kaustik sodalösning vid ett tryck av 10—12
kg. Autoklaverna äro 65 till antalet, 6 m höga och ca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
