- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
21

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITID NIN G E N NORDEN

21

heten av att Muscle Shoals vattenkraftresurser snarast
bliva utnyttjade i industrins och lantbrukets tjänst.

Under år 1925 tillsattes en statskommission för
slutgiltigt behandlande av Muscle Shoalsproblemet i hela
dess räckvidd och hela amerikanska folket väntar med
spänning på problemets lösning och att till slut enbart
sunda och affärsmässiga principer och synpunkter
skola segra, så att ett av Amerikas svåraste industriella
efterkrigsproblem äntligen måtte bringas ur världen.

(Bilderna ur »America’ä Greatest, Dam» av W. B. West.

Järnkarbonyl,

en ny tillsats till motorbränslen.

Vissa motorbränslen, särskilt bensin med högre
kokpunkt, hava den obehagliga egenskapen att motorn
»stöter», vilket beror på att förbränningen i cylindern
sker explosionsartat. Bensol har icke denna egenskap,
och man brukar därför uppblanda bensinen med
bensol. Världsproduktionen av bensol är emellertid icke
så stor, och man har därför sökt efter andra tillsatser.
Bland dessa fick tetraetylbly en mycket stor
användning i Amerika. Som lösningsmedel för tetraetylblyet
användes etylenbromid. Den oerhörda efterfrågan efter
etylbly ledde inom kort till marknadens fullkomliga
utblottande på brom, och priset på detta grundämne
steg oerhört. Shipping Board utrustade en stor ångare
med apparater för att utdraga brom ur havsvattnet,
där det förekommer till ungefär 1: 150 000. Knappt

hade man kommit så långt och börjat hoppas, att detta
fartyg åter skulle sänka brompriset, så insåg man i
Amerika tetraetylblyets oerhörda farlighet på grund
av dess giftighet och förbjöd dess framställning!

Enligt Die Umschau, som även är vår källa för
ovanstående, har Badische Anilin- und Sodafabrik
funnit en ny bensintillsats, som är 200 à 300 gånger så
effektiv som bensol och som redan vid en halt av 0,2 %
hindrar motorn att stöta. Detta ämne är den 1891 av
Mond upptäckta järnkarbonylen Fe(CO)s, en förening
av järn och koloxid, som utgör en bärnstensgul, vid
103° kokande vätska med fryspunkten — 20° och sp.
vikten 1,45. Ångtrycket vid 20° är omkring 30 mm Hg
och flampunkten ligger vid +35°.

Järnkarbonyl kan blandas med de flesta organiska
lösningsmedel och i alla proportioner med bensin. Det
är en hållbar kropp, som i tillslutna kärl låter förvara
sig oförändrad. Den är dock i viss mån ljuskänslig.
Utsättes järnkarbonyl för solljus, bildas under
avskiljande av koloxid järnnonokarbonyl Fe(CO)9. I spritt
dagsljus och särskilt vid utspädning inträder reaktionen
mycket långsammare. Detta medför dock inga
praktiska olägenheter, eftersom bensinen icke beller endast
tillfälligtvis utsättes för ljuset.

Järnkarbonyl förbrinner till järnoxid och koldioxid.
Vid förbränning i motorn uppstår en ytterst fin röd
järnoxid, som fullständigt blåses ut med avgaserna.
Genom försök, som sträcka sig över två år, har
påvisats, att ingen skadlig verkan på motorn äger rum.

Järnkarbonylen eller koncentrerade lösningar därav
skola föras i handeln av Badische Anilin- und
Sodafabrik under namnen motyl och motalin. H. W.

Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.

I. (Serie 1926)
Smiths stenklyvningsmaskin.

Den kände specialisten på stenbearbetningsmaskiner
ingenjör Charlie G. Smith, Stockholm, har konstruerat
och uttagit patent (60117) på en ny
stenklyvningsmaskin, visad schematiskt i närstående figurer; den
företer en utveckling från tidigare konstruktioner av
samme uppfinnare.

Uppfinnaren säger i patentbeskrivningen, att det vid
fabrikation av stenkuber för beläggning av gator och
vägar är av vikt att kuberna utföras så jämna och
med så regelbundna ytor som möjligt. För att detta
skall låta sig göra, erfordras emellertid, utom att
hammarens och fundamentets stålorgan äro utav
passande form, även att hammaren skall kunna arbeta
elastiskt, dvs att den träffar stenblocket med ett
drivande, sålunda under ett visst tidsmoment verkande
slag, men ej med ett obändigt och krossande slag.
Hammaren får ej heller stanna kvar på stenen utan skall
omedelbart lyftas därifrån. Densamma måste även
kunna inställa sig emot stenens yta vid slagets
avlämnande, på det att till blocket skall bliva överförd
hela slagenergin. För dessa ändamål äro anordnade
dels en elastisk men ändå stadig fastsättning av
hammaren vid skaftet, dels en elastisk lyftanordning under
skaftet. Härigenom överföres hammarens energi till
stenblocket i likhet med, då en hammares skaft drives

medelst muskelkraft, vilken likhet är
eftersträvansvärd, enär just med en sådan hammare möjliggöras
elastiska slag.

Figurerna torde med tillräcklig tydlighet ånge
maskinens konstruktion, såväl i vissa detaljer som i
allmänna drag. Den fungerar eller manövreras på följan-

Medelst tramp an 14 tryckes friktionshjulet 4 mot det
stora friktionshjulet 3, genom länkarna 12. Nä.r
maskinen är i gång och hjulet 4 således roterar, lyftes
hammaren genom att hjulet 3 vrides så länge nämnda
ihoptryckning mellan hjulen 3 och 4 äger rum.
Principen är, att hammaren skall lyftas, så länge trampan
hålles nedtryckt. När hammaren faller och träffar sten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free