Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
Strumpans historia.
Det råder till en del skilda meningar om hur bruket
att bära strumpor har spritt sig, liksom var det först
uppkom, men man kan med ledning av äldre
uppteckningar antaga att detta mod först uppstod i Rom,
varifrån det sedan utbredde sig över världen. I de varma
länderna i södern var man i gamla tider van att gå med
bara ben tills kvinnorna, kanske av fåfänga, började att
linda benen med långa, smala tygremsor från foten upp
till knäet. Det dröjde ej länge förrän männen
härutinnan började apa efter det täcka könet.
Material och färger för detta slag av benbeklädnad
utvaldes med konstnärlig smak, de förnämsta gjordes
purpurfärgade, under det att de unga flickorna i Rom
använde vitt för denna del av sin toalett. Längre fram
ersattes dessa tygremsor av bredare stoffer, som
tillskuros efter fotens och benets form.
Denna benbeklädnad var till att börja med vid och
löst sittande, men gjordes efter hand allt trängre tills
rnan hade fått ett om foten och benet trångt
åtsittande klädesplagg, som upprullades över knäet.
De egentliga strumporna eller vad vi numera kalla så,
framställdes först i och med trikåindustrins uppkomst
i slutet av 15:de århundradet. De första handstickade
strumporna skola hava burits av Henrik den II vid hans
systers förmälning med hertigen av Savoyen.
Under tidernas lopp utvecklades maskintekniken och
de mekaniska stickerierna, så att numera
handstickningen är nästan undanträngd. De första å maskin
tillverkade strumporna syddes samman av stickade stycken,
varpå man sedan å maskin stickade till häl och fot på
ett eller annat sätt. Först med byggandet av rundstick
-ningsmaskiner kommo de första maskinstickade
strumporna utan söm i marknaden, och dessa kunde nu säljas
mycket billigt på grund av dessa maskiners större
produktion.
Även strumporna hava varit och äro underkastade
modets växlingar. Formen har visserligen ej undergått
några väsentliga förändringar, men färg, mönster,
utförande och stickart är desto mera föränderliga, allt
efter som moderna skifta.
(Enl. Skandinav. tidskr. f. textilind.)
De gamla rakknivarna.
En anmaning från Tekniska museet.
Den uppmaning, som från Tekniska museet i
Stockholm i våras riktades till allmänheten om
tillvaratagande och insändande till museet av gamla rakknivar,
har ej förklingat alldeles ohörd. Icke så få knivar ha
plockats fram och insänts, och vid museets tillfälliga
utställning i oktober 1925 kunde ett urval av dessa
ställas ut.
Det är emellertid högst beklagligt att icke fler
hörsammat kallelsen. De allra flesta herrar äro ju ägare
av rakknivar, och sedan de moderna rakapparaterna
kommit mer och mer i bruk, torde väl de knivar, som
till ingen nytta såsom omoderna lagts åt sidan, vara
i majoritet. Museet vill för den skull och då det för
ändamålet behöves knivar i hundradetal, ånyo vädja
till allmänheten att vid första tillfälle plocka fram de
gamla knivarna och sända in dem med så utförliga
upplysningar som möjligt om ägare och inköpsår, even-
tuellt även inköpsplats, till Tekniska museet,
Stockholm 5. Det bör framhållas att, då det här
huvudsakligen gäller det metallurgiska intresset, som är knutet
vid dessa högt stående produkter av järnförädling, det
icke är endast rakknivar exempelvis från 1700-talet
eller tidigare, som museet önskar förvärva, utan att
även rakknivar av senare datum, ja, även sådana från
de senare åren ha sitt givna intresse, då de bli insatta
i sitt rätta sammanhang och undersökta ur olika
synpunkter.
Om än knivar av svensk tillverkning äro särskilt
välkomna, utesluter detta icke på något sätt utländska
fabrikat, allrahelst som dessa senare ej sällan äro gjorda
av svenskt stål. Kanske förvaras just hos Eder en
rakkniv av en sådan typ eller ålder, att den är relativt
ensam i sitt slag. Genom Edert ofrivilliga förvållande
kommer museet således på denna punkt att uppvisa en
beklaglig lucka, och den vetenskapliga forskningen går
miste om ett värdefullt, kanske oersättligt
undersökningsmaterial, om Ni icke redan i dag sänder in Eder
gamla rakkniv eller kanske rent av Edert etui med
knivar, en för varje dag i veckan.
Det gäller därför här som alltid: »Vad du gör, gör
snart!»
Notiskrönika.
P. Å. F. Fägerskiöld †. Den 11 ds avled i Äppelviken
bergsingenjören frih. Per Åke Fredrik Fägerskiöld. Den
bortgångne var född 1881 i Köping och avlade examen vid Falu
bergskola 1903 och vid K. tekniska högskolan 1907. Efter
anställning vid Surahammars bruk och praktik vid olika
järnverk i Tyskland, Frankrike, Schweiz, Italien och England var
han 1914—15 anställd som ingenjör vid K. tekniska högskolans
materialprovningsanstalt. Ären 1915—19 var Fägerskiöld
värmebehandlingsprovningsingenjör hos Ab. Svenska
kullagerfabriken och innehade under 1919—20 samma befattning vid
Skefko Ball-bearing Co., Luton, England. Från 1921 var han
anställd som laboratorieföreståndare och gjuteriingenjör hos
Bolinders mek. verkstad.
Ny chef för Arboga mek. verkstad. Vid extra
bolagsstämma i Ab. Arboga mek. verkstad har till verkställande
direktör efter dir. L. Blume, numera chef för Luth & Roséns
elektr. ab., utsetts ing. B. Stridsberg, Bångbro.
Ingenjörsanställningar vid San Salvadors vägarbeten.
Svenska beskickningen i Mexiko inberättar till
utrikesdepartementet, att San Salvadors regering planerar omfattande
vägbyggnadsarbeten. Regeringen har träffat avtal med
ingenjörs-och entreprenörsfirman E. W. Hebard & Co. Inc. samt med
René Keilkauer, 32 Broadway, New York, om anläggning av
ett modernt landsvägssystem med en utsträckning av 1 600 km.
Vägarna skola byggas av asfalt eller cement uppblandad med
makadam. Arbetet, som kommer att uppdelas på en följd av
år, beräknas draga en kostnad av närmare 5 milj. dollars. Det
förefaller icke omöjligt, att någon svensk ingenjör skulle kunna
beredas anställning vid vägarbetena.
8:de Skånemässan äger rum i Malmö den 2—8 aug.
innevarande år.
Konstsilkeiiidnstrin har även för Finland blivit av
intresse och under år 1925 har smärre kvantiteter blekt sulfit
redan exporterats för användning till konstsilke. Exporten har
härrört från 3 firmor, nämligen Rosenlew, Kymmene och
Kau-kas.
—■ Milanotidningar uppge, att världens fyra största
konst-silkesfabriker, Courtauld, Snia Viscosa, Vereinigte Glanzstoff
Elberfeld och J. P. Bemberg, vilka också kontrollera alla
fabriker i Amerika, komma att sammansluta sig till en trust.
-— Japans produktion av konstgjort silke har under senaste
år stigit betydligt. Produktionen startade år 1918, under
vilket år 100 000 lbs tillverkades. År 1924 hade produktionen
stigit till 1 368 000 lbs och för första halvåret 1925 uppgick
produktionen till 1 200 000 lbs. Huvudsakliga tillverkningen
är koncentrerad på två bolag, nämligen The Imperial Silk
Company and The Asahi Silk Company.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
