Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnare föreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 4 STOCKHOLM DEN 27 JANUARI_1926
Innehåll. Ind. Norden: Om uppfinningar. Deras reella och ideella värde. Av ing. Alrik Hult. — En ny spårvägsbroms. Uppf. av
Hj. Cassel. — Teknisk översikt. — Arbetsförhållanden inom industrin i Leningrad. — »Alitering» av järn. Av H. W. — Den svenska
elektroindustri^ standardisering. — Vårmässan i Leipzig 28 febr.—6 mars. — Notiser. — Sv. tidskr. f. jnd. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Om uppfinningar.
Deras reella och ideella värde.
Av ingenjör Alrik Hult.
Hos mången, icke minst bland uppfinnarne, finnes
en benägenhet att överskatta uppfinningarnas betydelse
och värde i och för sig.
En del mera estetiskt och filosofiskt lagda
människor hysa däremot snarare avsmak än beundran för
uppfinningar och den därpå grundade »maskinkulturen».
De estetiskt känslobetonade människorna hava
otvivelaktigt många och goda skäl för sina åsikter.
Där förr var en leende nejd, oberörd av
maskinkulturen, ligger nu måhända en fabrik, som förpestar
luften med rök och illaluktande gaser och vattendragen
med föroreningar. Där förr de vackra segelfartygen
ensamma dominerade, har huvudtrafiken upptagits av
ångfartyg och motorbåtar, som genom sot,
avloppsgaser och oljud göra det mindre trevligt för
omgivningen. Vad skulle vi nutidsmänniskor själva säga, om
vi en vacker dag funne, att våra vackra
skärgårdskryssare och segelbåtar hade undanträngts av båtskrov
försedda med Flettners rotorsegel?
Nyttan, denna många gånger tvivelaktiga
bestämning, blir emellertid utslagsgivande.
En nationalekonom skulle därför otvivelaktigt
påpeka uppfinningarnas stora betydelse för inbesparande av
arbetskraft och tillvaratagande av naturens
nyttigheter, men det är troligt att han också skulle anmärka,
att icke alla uppfinningar äro ekonomiskt nyttiga, samt
att varje uppfinning av verkligt genomgripande
betydelse även ödelägger stora värden, som på sin tid kunde
hava grundats på andra uppfinningar.
Han skulle kanske också påpeka, att uppfinningarna
hava åstadkommit allt flera, allt omättligare behov och
skapat en atmosfär av osäkerhet och nervositet, som
göra människorna mindre lyckliga och tillfredsställda.
En kännare och älskare av den gamla grekiska
kulturen skulle helt säkert rycka på axlarna åt hela den
moderna, på uppfinningar baserade maskinkulturen och
fråga oss, om det överhuvud under någon tid funnits
ett samhälle, som i förnäm andlig och kroppslig kultur
stått högre än Athen under dess glansperiod för över
tvåtusen år sedan.
Han skulle säkerligen anse, att en Diogenes i sin
tunna vore en högre ocli bättre representant för andlig
kultur än en våra dagars gulaschbaron, som bor i ett
palats, åker i lyxbil genom Europa eller Amerika och
i övrigt använder sig av alla moderna uppfinningar för
sin bekvämlighet.
Han skulle kanske slutligen till oss framställa den
förmätna frågan, vad alla våra sedan tvåtusen år
framkomna uppfinningar skola tjäna till, eftersom de icke
förmått göra människorna bättre, lyckligare eller visare
än de voro på Aristoteles tid.
Fråga vi en nutida tänkare skall han kanske säga
oss, att vi genom våra moderna uppfinningar
frambesvurit ett släkte av jättar, som nu godvilligt tjäna
människorna till gott eller ont, likgiltigt vilket och
vilka skola sluta med att förgöra oss, ett påstående
som ej kan synas allt för orimligt, då man följt
utvecklingen under världskriget och tänker på den
möjlighet till massförstörelse, som ligger i giftgaskemins
utveckling och flygmaskinernas snart inom räckhåll
liggande snabbflygning på sådana höjder, att de, osedda
av det obeväpnade ögat, oantastade kunna släppa ned
bomber och förstörelsemedel över samhällena.
Ingen tvekan torde emellertid råda därom hos de
flesta människor, att vetenskapliga upptäckter och en
banbrytande eller kvalificerad uppfinnareverksamhet,
ägnad åt att skapa verkliga nyttigheter, äro bland de
förnämsta hävstänger, som erfordras för att frambringa
den rikare materiella kultur, som måste bilda
underlaget, för att alla och icke endast ett fåtal skola kunna
leva ett människovärdigt liv. Därför kan det också
sägas, att uppfinnare, som åstadkomma uppfinningar av
sådan beskaffenhet, att de, mer eller mindre, lämna
bidrag till detta måls ernående, äro av största
betydelse för ett samhälle och att ett land, som frambringar
många och betydande uppfinnare, har en tillgång, som
bör skattas synnerligen högt.
Men det bör i detta sammanhang påvisas, att en
uppfinnare i stort sett har samhället och sina tusentals
föregångare att tacka för att han överhuvud kan göra
dessa uppfinningar och få dem nyttiggjorda.
Krapotkin säger härom: »Det ges intet, icke ens
tanken, icke ens uppfinningen, som icke är ett
kollektivt verk, fött av det förflutna och det närvarande.
Tusentals ’uppfinnare, kända och okända, döda i
armod, ha förberett uppfinnandet av alla dessa
maskiner, i vilka människorna beundra sitt snille. Tusentals
skriftställare, skalder och lärda ha arbetat på att
fördjupa vetandet, skingra villfarelser, skapa en atmosfär
av vetenskaplig tanke, utan vilken intet av vårt
århundrades underverk skulle ha sett dagen. Men ha icke
också dessa tusentals filosofer, skalder, lärda och
uppfinnare väckts av föregående seklers strävanden? Ha
de icke under hela sitt liv varit närda och stödda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
