- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
28

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

INDüSTRITI DNINGEN NORDEN

vid 100 kvm överliettaryta. Ångan inkommer i
cylindrarna med 14 atm. övertryck och ger lokomotivet
— drivhjulsdiam. 2 m — en hastighet av 120 km/tim.

Man avvaktar inom intresserade kretsar med
spänning, säger vår tyska källa, resultatet av
provkörningarna beträffande den lämpligaste cylinderanordningen, en
gammal tvistefråga.

Tyska rikstelegrafverket har under sista tiden låtit
utarbeta en metod för objektiv mätning
avhög-talarapparaters godhet, så att det bl. a. numera
är möjligt att mäta ljudstyrkans beroende av
svängningstal och tillförd ljudeffekt. För mätning av
åter-ljudet i högtalaren användes först en medelst
termotelefon justerad kondensatormikrofon. Nyligen har man
funnit ett bättre sätt genom att använda en Rayleigh’s
skiva.

För svetsning av gjutjärnsrör användes
med fördel en bronslegering, bestående av 59—63 %
koppar, 36—40 % zink och 0,5—1,5 % tenn. Denna
legerings draghållfasthet är tre gånger så stor som
gjutjärnets, varför svetsringens tjocklek kan tagas till blott
tredjedelen av rörväggens. I praktiken tages
svetsringens bredd = 1,5 X rörtjockleken, tjockleken 0,6 X
rör-tjockleken. Yid svetsningen, som försiggår vid 790—
900°, användes samma utrustning som vid
autogensvets-ning. Företagna prov visa, att brott aldrig förekomma i
svetsfogen, utan vid sidan därav. Mot åverkan från
salt-haltig jordfuktighet kan tjärbestrykning användas som
skydd. Kostnaden för svetsning är betydligt lägre än

för tätning med muffar. (Teknisk Ukeblad.)

*



Enligt engelska pressuppgifter torde fabrikationen
av konstull, i likhet med vad fallet varit med
konstsilke, komma att få en mycket stor framtid för sig.

skrives i Sv. D. Den stora italienska konstsilketrusten
har förvärvat en ny uppfinning på detta område,
vilken går ut på framställning av konstull av
cellulosa. Patentet är tyskt. Det italienska företaget
har redan kommit så långt, att det producerar 10 000
skålpund konstull dagligen. Man har nu planer på att
anlägga en fabrik för dylik produktion även i England
med en tillverkningskapacitet av 5 000 pounds konstull
pr dag, varvid råämnet huvudsakligast kommer att
inköpas från Canada och Norge.

Konstullen framställes av samma råmaterialier som
konstsilke: träcellulosa och bomullsavfall samt av
avfallet från konstsilke, och den kan spinnas till garn
liksom naturull.

*



Någonting »uppseendeväckande» må man väl
benämna följande telegram från Köbenhavn till
Aftonbladet den 18 sistl. dec.:

»En cigarrmakare här gjorde för någon tid sedan en
uppfinning, som bestod av en ribba av celluloid, med
vilken man kunde öppna Yalelås.

Polisen förbjöd den utställning, som cigarrmakaren
anordnat, men den farliga uppfinningen hade redan
kommit i händerna på en liel del personer, som
utnyttjade den till att göra inbrott på en mängd platser.
Sju personer äro nu anhållna för inbrotten i fråga.»
Tidningen rubricerade nyheten »En farlig dansk
uppfinning», och det kan den ju ha rätt i. Men så var det
även, bortsett från nationaliteten, då krutet fanns upp,
mfl. Det blir tydligen nödvändigt att Yalelåsfabrikerna
skynda sig att släppa ut i marknaden en ny typ,
anti-celluloidribbyalelås.

Det är bara att följa den gamla
uppfinningsordningen: pansaret mot kanonen, kanonen mot pansaret.

Vi undra emellertid med deltagande hur
cigarrmakaren haft det under jul och nyår.

Rits.

Arbetsförhållanden inom industrin i Leningrad.

Ur ett meddelande från svenska konsulatet i
Leningrad till socialstyrelsen återgiva vi följande, som torde

för mangen svensk industriman äga praktiskt intresse.

*



Antalet inom industrin i staden och guvernementet
Leningrad anställda arbetare, utom
tjänstemän och övrig tjänstepersonal, har sedan den 1 oktober
1924 till den 1 augusti 1925 ökats från 129 614 till
177 461 eller med 37 %. Den övervägande delen av
arbetarna äro sysselsatta i staden Leningrad och blott
ett ringa antal i guvernementet Leningrad.

Beträffande arbetarnas fördelning å de
huvudsakliga industrigrenarna intages första rummet av
metallindustrin, där nära en tredjedel (53 039) av arbetarna
äro sysselsatta. I andra rummet kommer
textilindustrin och därefter den kemiska industrin, inom vilka
ökningen varit anmärkningsvärt stor (60 %).

Räknat efter arbetsgivare faller det övervägande
antalet arbetare, över 80 %, å statstrusterna. Därefter
följa statens egna industriföretag med ca 12 °/o och
vidare kooperativa industriföretag med 5V2 %• På
privata företag kommer blott något över 1 %.
Fördelningen av arbetarna framgår av nedanstående tabell:

Industriföretag Antal arbetare I % av samtliga
1 4 1925 Vs 1925 »A 1925 Vs 1925
Statstrnster ........ 122 441 144 900 80,4 81,7
Statens industriföretag . . . 19 579 20 485 12,8 11,5
Kooperativa industriföretag . 8 429 9 917 5,5 5,6
Privata industriföretag . . . 1944 2159 1,3 1,2
Summa 152 393 177 461 100,0 100,o

Medan antalet arbetare oavbrutet stigit från början
av finansåret 1924—1925, har den sedan 1923—1924
påbörjade indragningen av tjänstemän fortsatt, så att
deras antal den 1 januari 1925 utgjorde 17 150. I
samband med industrins utveckling har sedermera antalet
tjänstemän måst ökas. Arbetarantalets ökning under
finansåret 1924—1925 stod i samband med den stegrade
produktionen inom vissa fabriker och igångsättandet
av ett antal fabriker, som dittills stått stilla.

Under tiden den 1 oktober 1924—1 juli 1925
öppnades 44 industriföretag. Av de 408 företag,
som den 1 juli 1925 voro i gång, hade 320 säte i
staden och 88 i guvernementet Leningrad. Räknat efter
ägare fördelade sig de industriella företagen på
följande sätt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free