Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
31
ningar ävensom ett förtydligande och skärpande av
provningsbestämmelserna.
Utskottet för jordkablar har huvudsakligen övervägt
möjligheten att som svensk standard antaga de lättare
kabelkonstruktioner, som 1922 års tyska normer
erbjuda i jämförelse med de tidigare gällande av år 1914.
Denna fråga har i samband med ett utredande föredrag
diskuterats inom elektricitetsverkskretsar och i samband
härmed äro jämförande prov mellan lättare och tyngre
kabelkonstruktioner under utförande på industrihåll.
Dessa prov avse även att giva material för en utredning
över storleken av de ekonomiska besparingar, som
användningen av den lättare kabelkonstruktionen skulle
medföra, ävensom i vad mån säkerhetsfaktorn inom
kabelnäten kan komma att bliva påverkad.
I samband härmed har även frågan om jordkablars
uppvärmning vid förläggning i olika slags mark varit
föremål för en omfattande undersökning i förening med
teoretisk behandling av frågan. Så snart
konsumenterna principiellt fattat ståndpunkt till frågan om den
lättare eller tyngre konstruktionens lämplighet såsom
standard, kan standardiseringsarbetet beräknas slutfört
på en kort tid, då i det närmaste fullständiga
konstruktionstabeller, i likhet med vad som skett ifråga om
isolerade ledningar, föreligga utarbetade för båda slagen
utföringsformer.
Utskottet för transformatorer. Frågan om
standardisering av transformatorers tomgångsförluster och
tom-gångsströmmar har, såsom på det närmaste
sammanhängande med frågan om energitaxor vid
landsbjrgds-distribution, rönt inflytande av den livliga diskussion
härom, som under det gångna året ägt rum, och torde,
sedan den av K. m:t tillsatta s. k. taxekommittén i
början av 1925 avgivit sitt betänkande, hava mognat till
avgörande. Samtidigt med denna diskussion har
utskottet haft de tidigare utarbetade förslagen till sådan
standardisering under ytterligare diskussion, varvid
dock framgått önskvärdheten av ett än mer intimt
samarbete än förut med utländska
standardiseringsorganisationer på detta område, då de flesta av de inhemska
fabrikanterna hava sin transformatorverksamhet
inriktad på export.
Utskottet för kontakter har alltjämt varit bundet dels
genom den svävande situationen på kontaktområdet i
utlandet, dels på grund av den kontrollerande
myndighetens ännu icke definitiva ställningstagande inom
landet till viktiga principspörsmål. Emellertid har
utskottet, som ytterligare underlag för bearbetning av
kontaktfrågan, införskaffat material från utlandet, vilket
kommer att föreläggas utskottet.
Utskottet för kok- och värmeapparater har
föranstaltat om en konstruktiv utformning av de på sin tid
föreslagna normalenheterna för kokkärl och strykjärn. Även
detta utskotts arbete sammanhänger emellertid intimt
med under föregående utskott omnämnt nödvändigt
revisionsarbete från den statliga myndighetens sida.
Utskottet för elektriskt banmateriel har insamlat
erfarenheter rörande de efter utskottets preliminära
riktlinjer konstruerade spårvägsmotorerna, vilka sedan ett
par år äro i bruk vid tvenne av landets största
spårvägar. Samtidigt har utskottet stått i kontakt med
liknande organisationer i Tyskland och Frankrike, vilka
emellertid ännu icke slutfört sina arbeten, varför
utskottet ännu icke ansett sina förslag mogna att
framläggas inför kommittén.
De arbetsuppgifter, som föreligga för de olika
utskotten på det elektrotekniska standardiseringsområdet,
kunna icke lösas genom ett enkelt rensningsarbete ifråga
om befintligt material och kända konstruktioner för att
åstadkomma en minskning i antalet utföringsformer.
Med de särskilda standardiseringsfrågorna
sammanhänga nämligen viktiga principspörsmål av ekonomisk
och teknisk art, vilkas utredning tager en avsevärd tid
och vilka för övrigt i betydelsefulla delar ligga utom
området för de ovannämnda utskottens kompetens.
Emellertid ägnas standardiseringen inom det
elektrotekniska området särskild uppmärksamhet även inom
andra organisationer och hos vissa statliga myndigheter.
Svenska teknologföreningen har sålunda sedan länge
sysslat med hithörande spörsmål, särskilt utarbetandet
av normer och beteckningar. Nämnas må »Normer för
elektriska maskiner och transformatorer» (ny upplaga
1920), »Eegler och råd beträffande isolation, jordning,
överspänningsskydd o. d. vid elektriska anläggningar»
(tredje omarbetade upplagan 1919), »Beteckningar,
benämningar och definitioner inom kraftverksindustrin
jämte förklaringar och motiveringar» (1922) mfl.
Svenska elektricitetsverks förening en har som sina
typer antagit de av Stockholms elektricitetsverk utarbetade
stigareförgreningslådorna, gruppcentralerna och
kron-kontakterna. Vissa arbeten hava dessutom utförts för
åstadkommande av en typ mätartavla, kombinerad med
gruppcentral. Föreningen framhåller, att det inom hela
installationstekniken råder ett synnerligen trängande
behov av moderna, enhetliga föreskrifter och enhetlig
standard samt högre kvalitet, än som nu finnes. Som
exempel påpekas de olika typerna av strömställare och
anslutningskontakter. Även ifråga om normer för
installationsmaterial föreligger ett stort behov. Förslag
härtill har på enskild väg utarbetats och ingivits till
Svenska industrins standardiseringskommission för
granskning och fastställelse.
Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att, ehuru man
inom styrelsen till fullo inser fördelen av standardisering,
standardkonstruktioner dock hittills endast i rätt
begränsad utsträckning kunnat komma till användning inom
styrelsens verksamhet. Emellertid utföras styrelsens
tertiärstationer sedan några år i ett fåtal standardtyper, av
vilka för närvarande finnas cirka 300 i bruk.
Standardiseringen omfattar såväl själva byggnaden som
inredningen. Under senare år har arbetats på
standardisering av de för Vattenfallsstyrelsens
kraftledningsbyggnader använda konstruktionerna, särskilt linhållare,
fästanordningar för isolatorer, isolatorreglar,
stagmate-rial och jordningsanordningar. Ifråga om normer
till-lämpar Vattenfallsstyrelsen flera av Svenska
teknologföreningens normer samt har i vissa avseenden även
utarbetat egna. I samarbete med Statens provningsanstalt,
Svenska teknologföreningen och Svenska
elektricitetsverksföreningen utföres för närvarande arbete för
erhållande av normalbestämmelser för kabelmassa.
Kommerskollegii elektriska inspektion har utfärdat
en hel del föreskrifter för elektriska installationers
utförande, särskilt på landsbygden, vilka föreskrifter, utan
att äga standardnatur i egentlig mening, dock verkat
normerande på konstruktionen av en mångfald, i
elektriska inomhusanläggningar ingående element.
På det elektrotekniska området pågår också sedan
länge ett särskilt organiserat internationellt
standardiseringsarbete i avseende å bedömning och provning av
maskiner och apparater, benämningar och beteckningar
m. m. För ändamålet finnes den Internationella
elektrotekniska kommissionen, som bildades redan år 1906
efter förslag vid elektricitetskongressen i S:t Louis 1904.
Såsom en svensk avdelning av den internationella
kommissionen fungerar den av Svenska teknologföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
