Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
av det på grund av gynnsam skörd starkt minskade
importbehovet av spannmål samt dels de till följd av
konjunkturläget tidvis minskade inköpen av råvaror
och stenkol från utlandet har utrikeshandeln medfört
en minskning av importöverskottet till mellan % och
% av motsvarande belopp de båda föregående åren,
sannolikt medförande ett aktivt saldo i
betalningsbalansen. Den kapitalexport, som är en följd därav, har
tilldragit sig en viss uppmärksamhet, då Sverige före
kriget tillhörde de länder, som undergingo en mycket
stark industriell utveckling och drogo till sig utländskt
kapital för att utvidga den industriella
produktionsapparaten. Och särskilt har man nu uppmärksammat
den kapitalexport, som tagit formen av att Sverige
från utlandet inköpt svenska och utländska värdepapper
samt dessutom deltagit i utländska obligationslån.
Emellertid torde det vara tvivelaktigt, om i
värdepappershandeln med utlandet någon nettoexport av kapital
över huvud taget förekommer. Den statistik, som finnes
rörande importen och exporten av värdepapper
(inklusive i Sverige emitterade utländska lån), måste enligt
sakens natur vara ofullkomlig. Sådan den nu är,
utvisa de senaste siffrorna (för första halvåret 1925) en
import av kapital, om ock obetydlig. På senare
halvåret falla 5 av de 7 utländska lån, i vilka Sverige
deltagit under år 1925. Men å andra sidan uppväges
säkerligen denna ökade kapitalexport av den
tillströmning av kapital som skett genom försäljning till
utlandet av Tändsticks- och Grängesbergsbolagens mfl
företags aktier dels genom vanlig förmedling av banker
och bankirfirmor samt dels genom den nyligen på
initiativ av Tändsticksbolagets chef, direktör Ivar
Kreuger, bildade Swedish American Investment
Corporation med ett kapital på 45 milj. $, varav inemot
30 milj. $ synas ha blivit tecknade av amerikanska
bankirfirmor samt den amerikanska allmänheten.
Ungefär hälften av sistnämnda belopp torde vara att
betrakta som en kapitaltillförsel från Amerika till
Sverige, medan återstoden torde finna placering i utländska
säkerheter. Och till följd härav är det knappast troligt,
att i värdepappershandeln med utlandet våra uppköp
varit större än våra försäljningar.
Det må här lämnas å sido, huruvida det är
fördelaktigare, att en kapitalexport från Sverige tar formen
av en ökning av utländska banktillgodohavanden i
stället för inköp av lätt realiserbara utländska
värdepapper. Vad som här är av intresse att konstatera, är,
att den kapitalexport, som förekommit till följd av en
kanske blott tillfällig minskning av importöverskottet
i varuutbytet med utlandet, tagit formen av ökade
banktillgodohavanden utomlands, möjligen ökad
kredit-givning samt dessutom och mera varaktigt det
utbyggande av svenska verkstadsföretags utländska
organisation, som i rätt stor utsträckning förekommit.
På den inhemska marknaden har näringslivets
finansiering icke ställt större anspråk på nytt kapital. Även
omläggningen av bankskulder till obligationslån har
starkt avtagit, och under inflytandet härav synes den
länge pågående minskningen av bankernas inlåning
»på tid» ha upphört. Allmänhetens tillgodohavande på
depositions-, kapital- och sparkasseräkningar i
affärsbankerna uppgick sålunda i november 1925 till 2 823
milj. kr mot 2 830 milj. kr ett år tidigare och 2 934
milj. kr i november 1923, varvid är att märka, att 100
milj. kr under formen av »förlagslån» tillförts
bankerna under den 12-månadersperiod, som slutar med
november 1925.
Den svagt vikande konjunkturen under fjolårets två
à tre första kvartal medförde en lättnad på
penningmarknaden som tilltog under årets senaste månader.
Bankernas rediskontering i riksbanken nedgick i
november till 99 milj. kr mot 237 milj. kr ett år tidigare
och 109 milj. kr vid samma tid 1913. Den
diskonto-sänkning, till 4% %, som vi i föregående
kvartalsöversikt angav som snart förestående, genomfördes den 9
oktober 1925 och har sedan dess blivit bestående. Med
den uppfattning vi i det ovanstående hävdat om en för
närvarande sakta stigande industriell konjunktur
förefaller det icke omöjligt, att frågan om ränteförhöjning
tämligen snart kan bli aktuell. —
Bearbetning av cellulosa- resp.
fiberämnen, Billwillers metod.
Ett »förfaringssätt för bearbetning av
cellulosa-re.sp. fiberhaltiga ämnen» har patenterats i Sverige (nr
60069) av J. & J. Billwiller, Seehausen (Tyskland)
resp. Goldach-Rorschach (Schweiz).
Närmare angivet avser metoden ett förfaringssätt för
uppslutning av kolhydrater med tillhjälp av sådana
vätskor, som vid en lämplig, möjligast hög temperatur
verka så litet förkolande som möjligt på de mera eller
mindre träartade utgångsmaterialen. Verkningssättet
för de använda uppslutningsvätskorna, dvs styrkan av
deras verkan, beror i större eller mindre grad på
joniseringsgraden. Av denna anledning kan man genom
ändring av joniseringen, t. ex. genom ändring av
utspädningsgraden för vätskan, låta uppslutningen
försiggå på godtyckligt önskat sätt. Såsom dylika vätskor
komma ex. koncentrerade ammoniumhydratlösningar
eller mättad soda eller svavelvätelösningar i
fråga-Metoden utföres så, att uppslutningsvätskorna under
samtidig användning av höga temperaturer och höga
tryck ständig omgiva de ämnen, som skola uppslutas,
eller kraftigt omspola desamma. Därvid erhåller man
efter några minuter en efter behag fullkomligt eller
blott delvis utföre! uppslutning.
I detalj ställer sig förfaringssättet som följer:
Uppslutningsvätskorna, t. ex. en koncentrerad
ammonium-hydratlösning, omspola i överhettat tillstånd med
tillhjälp av centrifugalpumpar eller liknande
cirkulationspumpar, som arbeta vid det tillfälliga arbetstrycket,
de ämnen, som skola behandlas. Dessa ämnen kunna
vara av det mest olika slag. Sålunda uppslutas
företrädesvis trä, lin, kli med tillhjälp av det beskrivna
förfaringssättet. Vidare kan oljan i linet samtidigt lätt
utvinnas. Exempelvis kan metoden utföras vid en
temperatur av ca 280°, utan att fiberämnenas färger
väsentligt förändra sig eller för övrigt någon märkbar
förkolning av de i utgångsmaterialet förekommande
ämnena inträder. Trycket och temperaturen — som
ges möjligast höga värden — rätta sig emellertid i
detalj efter det material, som skall uppslutas.
Den fortsatta bearbetningen av fibrerna för
textiländamål, pappersfabrikation el. dyl. kan utföras på
något känt sätt. Därvid har det i många fall visat
sig fördelaktigt att utföra uppslutningen av
fiberämnena i två skeden. I första skedet använder man under
hög temperatur och högt tryck ammoniumhydrat eller
sådana vätskor, som blott verka långsamt förkolnande
på cellsubstanserna (fiberämnena), för en partiell
uppslutning. Efter denna förbehandling sker därefter
den fullständiga uppslutningen i en andra process på
något känt sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
