Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
på brännviddsavståndet. Genom linserna 12 ocli 13
brytas som bekant alla objektivens huvudstrålar mot
den i axeln 2 liggande mittpunkten av det föremål,
som skall upptagas, varigenom det annars oundvikliga
parallaxfelet minskas. Lägges nu bandet 7 kring den
eventuellt med stift 14 försedda trumman 3, kan man
med denna anordning samtidigt framställa lika många
identiska enkla eller trefärgade bilder som det finnes
kameror. Men dessa bilder äro inbördes vridna såsom
antytt i fig. 3, där bilden består av bokstaven R.
Seriebilder kunna erhållas med apparaten fig. 1 genom
att låta objektiven tjänstgöra successivt t. ex. medelst
en vridbar bländare 15, fig. 1—2, som har ett
sektorformat urtag a, b, c, d (i fig. 1 a, b).
Vid vridning av denna bländare relativt den fasta
trumman deltaga båda bildbandkassetterna i
vridningen, varigenom bildbandet 7 avlindas från valsen 5 i
kassètten 16 och föres kring trumman, varefter den
belysta delen pålindas på valsen 4 i kasetten 18. Bandet
förblir då under en tid, som är längre än
exponeringstiden, alldeles orörligt relativt den belysta eller
proji-cierande kameran, ehuru det rör sig kontinuerligt.
Den i fig. 1 visade anordningen med fast trumma
är användbar både för upptagning och reproduktion,
i det att den vridning som sker vid upptagningen
(fig. 3) går i motsatt led vid reproduktion.
Denna form är dock oläglig så till vida, att den
endast passar för cirkelformiga bilder, som ligga vid sidan
av varandra, varemot rektangulära bilder och därtill
hörande kameror måste ligga längre från varandra på
trumman, vilket skulle kräva förbrukning av längre
bildband. Denna olägenhet kan undvikas, om man
framför objektiven placerar prismer, genom vilkas
vridning bilderna inriktas så att de bliva inbördes
parallella. För sådant ändamål kan, förutom andra prismer,
även bifokala cylinderlinser användas t. ex. de i fig. 6
visade linserna 8. Med ett sådant roterande prisma i
förbindelse med teleobjektivet oskadliggöres parallaxen
därigenom att alla objektiven förskjutas likartat
parallaktiskt, varigenom bilderna bliva identiska.
Apparaten kan även användas för tagning av
bildserier, varvid bländaren 15 och kassetterna 16, 17 stå
stilla, men den med bildbandet beklädda trumman
vrides och den redan belysta delen av bildbandet indrages
i bandkassetten med hjälp av den kända pålindaren.
Vid denna form måste de bildriktande organen, såsom
prismer eller bifokala cylinderlinser (fig. 6), som vrida
sig dubbelt, vridas tillbaka medelst lämplig mekanism,
t. ex. kuggdrev för att bilderna ständigt må bibehålla
oförändrat läge. De vid trummornas vridning orsakade
bildvridningarna i kamerorna kan man lättast undgå
genom att vrida speglarna 6 (som ha elliptisk form)
tillbaka med trummans hastighet, t. ex. medelst de i
fig. 1 visade dreven 20, som samverka med ett fast
drev 19.
I fig. 6 är spegeln placerad framför objektivet 1.
Linserna 9, 10, 11 bakom objektivet dela objektivets
strålkägla i tre delar och bryta dessa delvis, varvid i
stället för en bild samtidigt uppstå tre bilder, som
åtskiljas av tunna väggar, driafragmor. Man kan även
utan objektivet 1 får tre bilder, om man i dess ställe
använder tre linser eller små objektiv, såsom visat till
höger i fig. 6, där linserna 21, 22. 23 äro belägna
framom filtren 91, 10\ 111.
För att av de tre bilderna vid samtidig exponering
få helt täckta bilder är det lämpligt att, i stället för att
avpassa filtren genom fördunkling, använda objektiv
av olika diameter (apertur) eller att beskära linser av
Fig. 6. En annan form av Szczepaniks kinematograf; fig. 7
si do vy (upptagningsapparat). Obs. anordningen för bildbandets
matning.
olika storlek så att de få passande ljusstyrka, såsom
visat i fig. 4 och 5 i frontvy och snitt. Trots olika
storlek kunna de tre objektiven projiciera lika stora
bilder, om väggarna 23—26 rätt inställas (fig. 5).
I fig. 7 är den i fig. 6 visade anordningen framställd
i sidovy för att tydligare visa bildbandets 7 rörelse.
Stativet 27 bär en låda 18, i vilken finnes en vägg 28,
som är så förbunden med kameratrumman och bildrik
-taren, att den del, som skall beklädas med bildbandet,
står fri från väggen. Bakom trumman finnes i lådan
18 en behållare 17, som för upptagande av den
avlindande bildbandkassetten 16 och den pålindande
bild-bandkassetten 29 är anbragt på axeln och vridbar
medelst lagret 35 för den i trumman 29 fästa axeln.
På behållaren 17 finnes ett stativ 30 med fyra rullar
31, å vilka bandet 7 löper, och tre rullar 32, som trycka
bandet mot trumman.
Vrides behållaren jämte filmkassetterna i
pilriktningen t. ex. medelst veven 34, lindas bandet kring
trumman, avlindas åter och pålindas i kasetten 29.
Bandets väg antydes i fig. 7 med fjädrade pilar. På den
roterande axeln 2 äro bländaren 15 och linssektorerna
12, 13, som vrida sig med bländaren, fästa, varigenom
dyra stora akromatiska linser kunna undvaras.
I stället för linssektorerna kan man använda speglar
eller ett prisma 36 (i fig. 7 antytt med prickade linjer),
framför vilket de positiva korrektionslinserna 12 och
spridningslinsen 13 kunna inskjutas.
Trefärgkinematografi kan utföras på det sätt, att
framom eller bakom de enkla objektiven växelvis
inskjutes ett rött, grönt och blått filter, varvid antalet
objektiv bör vara delbart med tre. Därvid kan
sektorbländaren sträcka sig över två eller tre objektiv,
varigenom de färgade konturerna och bildens rörliga delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
