Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
51. Synkront med prismats 36 vridning vrides det
jämväl på axeln 70 roterande spegelsystemet 43 eller ett
belysningsprisma, så att de från kondensorn 41
parallellt utgående strålarna efter varandra kastas på den
av tolv kondensorer 45 bestående fasta kransen, som
förenar strålarna medelst speglar 46 genom
diapositiv-bandet 83 och cylinderlinsen 81 i objektiven 51.
Hjälp-kondensorerna 45, fig. 18, äro avskurna och hoplagda
för att undvika ljusförlust. Kondensorn 41 och
belys-ningsspegelparet 43 böra vara så avpassade, att de
para-lella strålarna samtidigt belysa tre färgbilder.
Kondensorns diameter bör alltså vara mer än tre gånger så
stor som hjälpkondensorns 45, varigenom strålarna
även skulle komma att utträda över och under
hjälp-kondensorn, vilket skulle vålla stor ljusförlust. Detta
kan undvikas på två sätt:
a) genom att samla de från en stor kondensor 41
utgående strålarna medelst en konvex cylinderlins 42
i en riktning och åter rikta dem parallellt efter utträdet
från belysningsspegelparet 43 medelst konkava
cylinderlinser 44, såsom visat i fig. 17,
b) genom att använda en liten kondensor 41, fig.
19, och inskjuta i stället för den i fig. 17 visade linsen
42 en konkav i bredden ispridande alltså 90° vriden
cylinderlins 42 och i stället*för linsen 44 en konkav
cylinderlins 44, som är parallell med linsen 42. — I
båda fallen träffa strålarna hjälpkondensorn 45
parallelt.
De 45° lutande speglarna 46, fig. 17 och 19, äro till
hinders för trummans 82 beklädning med bildbandet
och de måste vid trummans beklädning tillika med
hjälpkondensatorn skjutas undan i pilens riktning
(nedtill i fig. 17). Detta kan dock undvikas, om man i fig.
17 och 19 i stället för tolv speglar 46 använder en
sfärisk, torisk eller konisk spegel, som omfattar tre till
fyra bilder och som vrider sig samtidigt med axeln
70 och prismerna eller speglarna 43 och 46.
Vid sådan anordning projicieras samtidigt tre
färgbilder, dock icke gruppvis utan var och en förskjuten
en ny bild i bildserien, så att efter de tre första
bilderna, rött 1, grönt 2, blått 3, följer såsom projektion
grönt 2, blått 3, rött 4, grönt 5, osv. dvs i sådan följd,
som de upptagas och projicieras av ett roterande prisma,
som omfattar tre objektiv eller en roterande
sektorbländare. alltså som om en över tre på varandra
följande bilder å filmen nående belysningsbländare
(öppning) varje gång förskötes i filmens längdriktning.
Klart är att vid sådant förfarande uppstå färgade
ränder på bilderna i deras begynnelse- och slutlägen genom
sammansatta färger såsom gult, vitt osv. Detta kan
dock undvikas, om bilderna vid upptagandet och vid
reproduktionen framställas gruppvis, så att efter en
samtidigt framställd grupp trefärgbilder rött 1, grönt
2, blått 3 följer en ny grupp likaledes samtidigt
framställda bilder rött 4, grönt 5, blått 6 osv.
Detta kan ske genom att objektivens momentslutare,
som motsvara en trefärggrupp (rött, grönt, blått)
förbindas mekaniskt och samtidigt påverkas gruppvis
efter varandra t. ex. genom en roterande spårskiva eller
annan mekanisk anordning.
I stället för de enkla tre och tre till grupper
förbundna momentslutarna kan man använda slutare, som
omfatta tre objektiv, varvid trefärgbilderna bli inbördes
identiska och täcka varandra fullständigt vid
projektionen. Härav framgår att vid projektionen måste tre
vid sidan av varandra belägna samhörande bilder
belysas samtidigt och i lika grad ocli om man vill
fullständigt undvika glimmer, måste vid avbländning av
en grupp trefärgbilder samtidigt nästa grupp komma
att verka och det så, att ljusstyrkan av den
försvinnande trefärgbilden och av den nyprojicierade
framtvingar additiv och likformig ljusstyrka. För
projektion kunna alltså sex bilder vara belysta i vissa
moment.
Belysningsapparaten fig. 19 och 20 är avsedd för
sådan gruppvis försiggående projektion av
trefärgbilder. Kondensorn 41 fasthålles av en krans 52 i form
av en åttasidig pyramid (fig. 20), vars mot varandra
belägna väggar bilda 45° vinkel. På de bredare
väggarna äro fästa fyra större drev 53, som samverka med
de mellan dem belägna mindre dreven 54, så att alla
drev 53 rotera åt samma håll. På dreven 54 fästa
stiftskivor 55 påverka ett malteserkors 56, varå är fäst en
(sektor-) spegel 57. Genom vridning av dreven 53
vridas speglarna 57 medelst stiftskivorna intermittent, så
att de icke stöta ihop, och, i det de delvis stå stilla,
kastas kondensorns strålknippe i alla fyra
riktningarna t. ex. först uppåt, sedan till höger, därefter mot
mitten och slutligen åt vänster på den fasta spegeln 43 och
därvid belysas hjälpkondensorerna 45 och filmbandets
83 diapositivbilder gruppvis efter varandra.
Då i båda fallen intet avbrott äger rum i
projektionen, fås fullt flimmerfria kinematografiska ljusbilder.
K. Nn.
Synpunkter på »Statsisbrytarens»
användning.
Norrlandsfunderingarna kritiseras skarpt i
Göteborg.
Under rubrik »Statsisbrytaren och
Norrlandstrafiken» skriver Göteb. Handelstidning d. 15 ds en amper
vidräkning med planerna att utnyttja statens nyss
levererade isbrytare till den norrländska
skeppnings-säsongens förlängande. Vi tillåta oss återge den all
uppmärksamhet värda artikeln.
»Under årtionden har man ordat och skrivit om den
nationalekonomiska betydelsen av att kunna förlänga
tiden för vintersjöfarten på Norrland, och den s. k.
vintersjöfartskommittén har på sin tid avgivit ett
digert betänkande i ärendet. Det vore emellertid ett
psykologiskt misstag att tro, att det är denna
omständighet som gjort att »Statsisbrytaren» äntligen blivit en
verklighet. För dennas tillkomst har man utan tvivel
i första rummet att tacka, en hos den stora allmänheten
väl grundad opinion, vilken tvingade statsmakterna
till åtgärder för att hindra ett upprepande av den
svåra isblockad, som för några år sedan hotade att
för en längre tid stoppa all tillförsel till landet. I ej
ringa grad bidrog säkerligen jämväl det förhållandet,
att fartygen massvis lågo redlösa med många hundra
sjömäns liv på spel.
Dylika stränga vintrar komma ju cless bättre ej
ofta, men när de inträffa, få både »Statsisbrytaren»
och Stockholms stads isbrytare-tvåa fullt upp att göra
för att skydda1 den nödvändigaste trafiken. Under
mindre stränga vintrar får »Statsisbrytaren»
säkerligen under en längre eller kortare period anledning
att assistera trafikanter än liär och än där, utan att
man under förlitande på isbrytarens hjälp utsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
