Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
63
Tydligt framgår likväl av det ovanstående att
om-rangeringen varit synnerligen omfattande och en
verklig föreställning om betydelsen därav torde vara svår
att erhålla förr än det enligt det nya systemet ordnade
materialet anländer, vilket kan väntas någon dag i
mars månad.
D. G. S.
Det svenska gruvföretaget på Spetsbergen.
Kommerskollegium gör ett reserverat tillstyrkande
av statsinköp.
Kommerskollegium har avgivit yttrande beträffande
fortsatt svensk stenkolsbrytning på Spetsbergen.
»Om än det särskilda motivet», säger kollegiet, »för
statens tidigare ingripande för stödjande av det svenska
stenkolsföretaget på Spetsbergen, nämligen bevarandet
av dess stenkolstillgångar som en bränslereserv, icke
kan anses ha bortfallit, böra enligt kollegiets
mening-eventuella ytterligare åtgärder i detta syfte på grund
av de ändrade förhållandena starkt begränsas och i
första hand inriktas på att vinna ifrågavarande syfte
med minsta möjliga kostnad.» Kollegiet framhåller, att
staten icke bör binda sig vid engagement i företaget,
vilka skulle medföra nya betydande kapitalutlägg.
Endast från denna utgångspunkt vill kollegiet tänka sig
statens övertagande av företaget. Det har sålunda ingen
anledning att motsätta sig en undersökning rörande ett
sådant övertagande. Icke heller har det något att
erinra mot de av staten förorclnade sakkunniges förslag
om en nedläggning av bevakningen, om staten övertager
företaget. Skulle ett övertagande icke komma till
stånd, är kollegiet enigt med de sakkunnige om att
företaget bör säljas utan hänsyn till köparens
nationalitet. Detta alternativ synes kollegiet ha starka skäl
för sig, om staten icke kommer att övertaga företaget.
Thörnblads nya fallskärmstyp överlägsen.
Chefen för flygvapnet, överste K. A. B.
Amundson, som vid framläggandet av flygvapnets
anslagsbehov för nästa budgetår förordade anskaffande av
58 fallskärmar av typ Raoul Thörnblad — jmfr Ind.
Norden årg. 1924, nr 52, s. 416 — och lika många av
typ Irving, hemställer nu till regeringen, att i stället
hela antalet fallskärmar får anskaffas av en av
löjtnant Thörnblad konstruerad ny typ, med vilken prov
utförts på Malmen. Den förut till inköp förordade
Thörnbladska typen representerade principen om ett
automatiskt öppnande av skärmhöljet, medan typ
Irving representerade ett icke automatiskt öppnande
av höljet.
Båda dessa typer voro förstklassiga i sitt slag och
föreslogos till antagande vid sidan av varandra, ehuru
typ Thörnblad visat överlägsenhet i vissa avseenden.
Orsaken, varför båda typerna föreslogos, var att
principen om automatiskt eller icke automatiskt öppnande
ej kan avgöras förrän efter vunna erfarenheter vid
timade olyckor. Den av löjtnant Thörnblad
konstruerade nya typen tillgodoser båda principerna. Typen
är kombinerad fallskärm, dvs en sådan, som
medgiver antingen automatisk eller icke automatisk
funktion, allt efter önskan.
Löjtnant Thörnblad själv har på förfrågan av Sv. D.
medelat, att vissa nykonstruktioner gjorts bl. a. för att
ytterligare dämpa ned stöten. Vid slutproven på
Malmslätt t. ex. hade man också lyckats komma ned till en
stöt av endast 155 kg vid den svenska skärmen mot 524
kg hos dén amerikanska. En rad tekniska förbättringar
ha kommit till användning, men den närmare
innebörden av dessa ville konstruktören icke gå in på, då
patenten ännu ej hunnit beviljas. Ett livligt intresse
för skärmen har f. ö. på sistone visats från olika håll i
utlandet, även från avlägsna länder, däribland Japan
och vissa sydamerikanska stater.
Spårvagnens bromsning.
Ett observandum för våra uppfinnare.
Beträffande de krav som måste uppställas på ett
bromssystem för att detta skall vara lämpligt i en stad
med Stockholms terrängförhållanden, skriver en
insändare i N. D. A., att föraren vid användandet av
bromsen måste vara i stånd att vid varje hastighet, som
kan förekomma under driften, dvs vid varje hastighet
mellan noll och maximum, på kortast möjliga tid stanna
tågsättet. Bromsens effekt får icke vara beroende av
den hastighet med vilken tågsättet framföres.
Bromskraften måste under alla driftsförhållanden finnas
tillgänglig; således får tillgången till bromskraft icke
baseras på normala driftsförhållanden, ty bromsen bör
ovillkorligen kunna verka även vid strömlös
kontaktledning samt vid ringa fart. Bromsen måste vara i stånd
att vid högsta förekommande stigningar kunna
fasthålla tågsättet. Då emellertid bromsverkan i hög grad
är beroende av det tillstånd, i vilket skenorna befinna
sig, så erfordrar effektiv bromsning ävenledes effektiv
sändning av skenorna, varför bromsning och sändning i
allmänhet kunna anses såsom sammanhängande
problem. Vidare får en spårvägsbroms, särskilt
beträffande förstadstrafik, där hastigheten är stor och i regel
flera släpvagnar medfölja, verka jämväl på samtliga
släpvagnar och dessutom, i synnerhet vid svåra
terrängförhållanden, verka automatiskt, så att, om koppel-
brott uppstår, de båda tågdelarna automatiskt bromsas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
