Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN 70
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
V. (Serie 1926.)
Gustaf Lamberts mätmetod för arbetsstyckets
noggranna inställning å borr- och fräsmaskiner.
Bland de märkligare nyheterna på den mekaniska
teknologins område, speciellt i fråga om
verktygsmaskiner -—- där de svenska uppfinningarna ingalunda äro
få, men präglade av en viss diskretion i framträdandet
—, är att nämna ett av ingenjör Gustaf P. Lambert,
Stockholm, uppfunnet »förfaringssätt att vid borr- och
fräsmaskiner uppmäta arbetsstyckets läge i förhållande
till verktygsspindeln», varå erhållits svenskt patent (nr
60244) som nyligen offentliggjorts.
Ändamålet med uppfinningen är huvudsakligen att
vid vertikala borr- och fräsmaskiner för noggrant
anbringande av hål i arbetsstycken inställa maskinbordet
med det på detsamma fastsatta arbetsstycket relativt
ss-rljj’!?0
till spindelns axel genom två mot varandra i
horisontalplanet anordnade slider och att därvid möjliggöra
högsta noggrannhet i inställningen. Detta åstadkommes
genom att mäta mellan mätanslag, som ha ett fast läge
i förhållande till spindelns axel, och tvenne horisontellt
och i rät vinkel mot varandra anordnade mätlinjaler,
som ha ett fast läge i förhållande till arbetsstycket.
Särskilt är det den i allmänhet förekommande korsslidens
ofullkomligheter, som uppfinnaren velat eliminera, så
att man även vid användning av en icke noggrann kors-
slid kan uppnå ett noggrant arbetsresultat.
*
Ur patentbeskrivningen återge vi följande
beträffande den Lambertska konstruktionens allmänna drag och
användning.
Bordet 1 förflyttas horisontellt i sin längdriktning
genom en skruv 2, som är med sina båda ändar lagrad i
bordet, under det att densammas mutter 3 är fastsatt
vid sadeln 4. Skruven är i vardera änden försedd med
en vev 5 och 6 med skala 7. I tvärriktningen föres
bordet genom den med handvev 8 försedda och i övre delen
av maskinens knä 9 lagrade skruven 10 vilkens mutter
11 är fastsatt på sadelns undersida. I vertikal led kan
bordet inställas genom den med veven 12 försedda
skruven 13, som samarbetar med den å skruven 14 fastsatta
snäckan 15. Maskinens spindel 16 är lagrad uti
spindelhuvudet 17, så att den följer dettas rörelse upp och
ned. Denna rörelse meddelas från handrattens 18 skruv
genom den på skruven 19 sittande snäckan 20 till den
på spindelhuvudet fastsatta muttern 21. Spindeln
erhåller sin roterande rörelse på vanligt sätt från
transmissionen genom rem över skivan 22, tvenne bredvid
varandra sittande skivor 23 och den på spindeln
sittande skivan 24. Denna skiva är försedd med en kil 25,
som löper i ett längs spindeln utfräst spår 26, så att
skivan vid sin rotation medbringar spindeln men icke
följer den senares vertikalrörelse. På en horisontell yta
å maskinstativet 27 är med tre skruvar 28 fastsatt en
plattformig arm 29. Två ytor 30 och 31 av detta stycke
äro vinkelräta sinsemellan och mot bordsplattan. Hålet
32 är tillräckligt stort för fri genomgång för det
fräs-verktyg 33, som skall komma till användning. I sådana
fall då egentliga borrverktyg skola användas för
anbringande av hål i arbetsstycket, behöves däremot en
noggrann hylsformig styrning för borret nära över
arbetsstycket.
30-{
Vid mätningarna för arbetsstyckets inställning under
skärverktyget 33 tjänstgör vinkelplanet 30—31 såsom
ett fast rätvinkligt koordinatsystem i horisontalplanet.
Om därför spindelns rotationsaxels avstånd från
vinkelplanet är känt och å arbetsstyckets horisontala yta två
mot varandra vinkelräta kanter eller ytor äro parallella
med var sin av vinkelplanets båda skänklar, så kan man
genom a,tt mäta dessa kanters eller ytors horisontala
avstånd till motsvarande skänkel av vinkelplanet
bekvämt fastställa den punkt, där spindelns
rotationsaxel träffar arbetsstycket i förhållande till nämnda
kanter eller ytor. Skulle bordets rörelse i någon av sliderna
ej vara rätlinig, komma vid bordets horisontella
förflyttningar de nämnda kanterna att bilda någon vinkel
mot vinkelplanets skänklar. Avståndet mellan kant
och vinkelplansskänkel bleve i sådant fall olika i varje
punkt. Om man emellertid alltid mäter avståndet
mellan arbetsstyckets kant och motsvarande
vinkelplansskänkel vid stället närmast intill spindeln, så blir
mätningsfelet för det beträffande hålets centrum i
allmänhet så litet att det icke har någon praktisk betydelse.
Teoretiskt fullt riktigt vore dock att göra mätningarna
mellan den med spindelns rotationsaxel koncentriska
cylinderytan 36 och arbetsstyckets kanter, varvid
mätningarna bli oberoende av korsslidens felaktigheter med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0072.html
