Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
83
nåde stickproven ur protokollen några antydningar
härom. Ofta nog torde dessa 5 à 6 sammanträden pr år ha
varit ganska tungt lastade såväl kvalitativt som
kvantitativt. Uppfinnareföreningen har vid dessa bedrivit den
inre upplysningsverksamhet, som måste föregå
propagandan utåt. Genom föredrag och diskussioner hava
påvisats de rena uppfinnaresynpunkterna gentemot de
exklusiva, industriellt ekonomiska samt
kompromissmöjligheterna mellan dessa. Genom referaten och uppsatser
i föreningens publikationsorgan ävensom genom
särskilda skrifter hava erfarenheter och åsikter förmedlats
till samtliga föreningsmedlemmar. Genom sin
rådgivande institution, styrelsen i samverkan med tekniska
nämnden, har föreningen strävat att bistå den enskilde
uppfinnaren, — en uppgift som från och med år 1923 vuxit
genom uppfinnareföreningens andel uti förvaltningen
av Lagermanska fonden.
Utåt har föreningen verkat huvudsakligen genom
hänvändelser och remissutlåtanden till myndigheter och
organisationer samt genom sitt publikationsorgan. Att
här lämna en tablå över dessa akter torde vara
obehövligt. Några av de viktigaste må emellertid framhållas.
Så föreningens protest mot utövningstvånget enligt 1884
års patentförordning, dess ingripande för ändring av
bestämmelserna i fråga om industriell användning av
patenterade hjälpmedel (maskiner, redskap o. dyl.),
dess utverkande att uppfinnarens namn skall alltid
utsättas å patentbreven (vilket skedde fr. o. m. 1 jan.
1890), dess framställningar för ernående av lägre
patentavgifter, för patenttidens förlängning, för
utsträckning av prioritetsfristen, vidare beträffande anställdas
patenträtt, forum för patenträttegångar, patentverkets
omorganisation och systemet för patentärendenas
behandling inom ämbetsverket, samt i fråga om
uppfinnareverksamhetens utnyttjande i försvarsväsendet, om
förslag till lag om illojal konkurrens, om förslag till ny
patentförordning och om ny mönsterskyddslag.
Under de senare åren hava särskilt beaktats, utom
flera av de ärenden som redan nämnts (ex. patenttidens
förlängning), frågan om lättnader i utövningstvånget,
påkallade av världskriget, om patenträttslig skandina-
vism, om unifiering av patentlagstiftningen i länder
anslutna till patentunionen, om provisorisk höjning av
patentavgifterna, om provisoriskt patentskydd, om de
tryckta patentskrifternas längd, samt statens
besparingskommittés betänkande angående patent- och
registreringsverket, — vilka ärenden föranlett skrivelser
till myndigheter och institutioner, i några fall även
utländska.
Uppfinnareföreningen var genom dåv. byråingenjör
F. Söderlund representerad vid den tredje kongressen för
uppfinnareföreningar och konstindustriutövare, vilken
hölls i Paris 1910, samt genom sin dåvarande
ordförande, ingenjör John Landin, vid den följande och senaste
av dessa kongresser, i Bryssel 1919.
Den första större donationen hade föreningen glädjen
mottaga år 1917, då ingenjör C. A. Hult skänkte 50 st.
aktier å nom. 100 kr. i Ab. Archimedes. Ytterligare ett
kraftigt handtag åt föreningens ekonomi lämnades
under åren 1919 och 1920 genom talrika penningegåvor
till den av föreningen, med anledning av det svenska
patentväsendets 100-årsjubileum, år 1919 stiftade
»anslagsfonden 1819—1919»; sålunda förstärktes
föreningens tillgångar med ca 9 000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
