Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppflnnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Suensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 13 STOCKHOLM DEN 31 MARS 1926
Innehåll. Ind. Norden: Rådgivning åt uppfinnare och patentsökande. Några synpunkter. Av ing. Chr. Sylwan. — Framsteg på
värmeskyddsområdet: kiselgurstenar, asbestmadrasser, plåtlindning. Av ing. C. J. Lundström. — Albert Osterrieth. Minnesteckning av
E. B. — Staplingsanordningar i magasin. Av E. N. — Från Bygge och Bo-utställningen. 1. Byggnadsmaterialaffären Götas monter. —
Teknikens varningar. — Föreningsmeddelanden. — Prisuppgifter på järn. —■ Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser av patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Rådgivning åt uppfinnare och patentsökande.
Några synpunkter.
Under rubriken »Amatöruppfinnare» har en ärad
författare i Ind. Nordens nr 10 d. å. framlagt intressanta
erfarenheter och synpunkter i fråga om den fullt fria
uppfinnareverksamheten, dvs amatörernas,
tillfällighets-uppfinnarnas. Artikeln avslutas med förslag om
inrättande av en institution, dit särskilt våra
amatöruppfinnare kunde vända sig för att erhålla upplysningar och
råd beträffande uppfinningsidéer och dessas
realiserande såsom patent och såsom industriprodukter i
marknaden.
Författaren har sålunda upptagit ett spörsmål, som
många före honom lancerat. Han har emellertid gjort det
i en rikt belysande och i en fängslande form, varför
hans uppsats verkat med fräsch innebörd och tilldragit
sig uppmärksamhet på många håll, — detta kunna vi
intyga.
Inom Svenska uppfinnareföreningen är ämnet lika
gammalt som föreningen själv. Det står på
intresserepertoaren lika ihållande som »Carmen» på Operans
spellista. Långt ifrån dock att utgöra endast ett teoretiskt
och ideellt diskussionsämne har det avkastat ett verkligt
resultat, uppfinnareföreningens upplysnings- och
rådgivningsverksamhet, vilken pågått sedan föreningens
tidigaste år. Utom vad som kan inhämtas angående
denna verksamhet ur föreningens årsböcker äro att
märka de allmänna underrättelser om Svenska
uppfinnareföreningen, som vid varje nyår publiceras i
Industritidningen Norden, och bland vilka det heter:
»Föreningen lämnar genom sin styrelse och med stöd
av sin tekniska nämnd råd och upplysningar till
uppfinnare samt avgiver omdömen angående patent och
upj>-finningar. Förfrågan i sådant syfte skall framställas
skriftligt och vara åtföljd av minimiavgiften, 5 kronor;
event. ytterligare arvode debiteras synnerligen lågt allt
efter arbetets betydenhet. Föreningen upprättar dock
icke patentansökningar eller till dessa hörande
beskrivning eller ritningar; ej heller lämnar eller förmedlar den
lån, anslag eller dylikt för patenters exploatering.»
Någon institution i form av byrå eller kansli för sin
rådgivande verksamhet har uppfinnareföreningen av
ekonomiska skäl ej kunnat inrätta. De sakkunniga som
anlitas (föreningens medlemmar) äro oavlönade och
erhålla endast ersättning för havda omkostnader (porton,
expresser o. dyl.) om så påfordras. Minimiavgiften 5 kr
är till för att täcka föreningens egna postala och andra
skickningskostnader samt för att i någon mån dämma
för tillflödet av pekoralier och skriverier om rent
nonsens.
Under senaste år har tillkommit uppfinnareförenin-
gens ideella förvaltning av den bekanta s. k.
Lagermanska fonden, dvs föreningens granskning och
omdömes-givning över de årliga ansökningarna om understöd ur
fonden, varjämte föreningen till den ekonomiske
förvaltaren, Jönköpings stadsfullmäktige resp.
drätselkammare, avgiver förslag till det årliga understödsbeloppets
fördelning.
Man ser härav, att Svenska uppfinnareföreningen
redan och i vissa avseenden sedan längre tid tillbaka slagit
in i den av »Amatöruppfinnares» författare och före
honom av andra angivna riktningen. Numera lär en
dylik rådgivande verksamhet utövas även av
Ingenjörs-vetenskapsakademin.
Att från dessa i avseende på materiella resurser
mycket begränsade former söka uppnå inrättandet av en
verklig special-institution enligt det av den ärade förf.
skisserade programmet ligger nära till för tanken och
är något i och för sig följdriktigt; att något bör göras
i den vägen — och det snart •— torde vara en mycket
utbredd önskan bland Sveriges uppfinnare. Ett och
annat är dock härvid att särskilt beakta.
Institutionen måste finansieras med förutseende
omsorg, ty den bör vara välrustad i tekniska och
industri-ekonomiska ting, för att inte tala om de
patenträtts-liga. Vare sig en statens inrättning eller en enskild
eller någonting mitt emellan måste institutionen enligt
sin natur tilldelas en offentlighet, som innebure stora
anspråk på densamma. Att räkna med oavlönade
insatser av organisationsskicklighet, teoretisk och
praktisk ingenjörsteknik, rättskunnighet och merkantil
erfarenhet vore alltför sangviniskt.
Således: vare sig staten eller enskilda åtoge sig
för-läggarskapet, vore det nödvändigt att företaget i sig
självt ägde erforderliga betingelser att ekonomiskt bära
sig. Dess undersökningar och anvisningar beträffande
nya uppfinningar måste leda till tillräckligt positiva och
lukrativa resultat, för att institutionens berättigande och
värde skulle år efter år befinnas hävdad. Även om
staten som företagare avstode från delaktighet i resp.
uppfinningars eventuella avkastning och finansierade
institutionen medelst skattemedel eller från andra
inkomstkällor, måste den vidhålla kravet på
institutionens nationalekonomiska bärighet. Bleve å andra sidan
institutionen ett enskilt företag, komme de rent
affärsmässiga kraven att inställa sig redan vid starten,
vilket tilläventyrs snart skulle leda till, att institutionen
upphörde att leva av pur försiktighet, om både de
tek-niskt-ideella och de finansiella intressena funne
insatsriskerna för stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
