Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN 98
En tredje organisationsform skulle kunna tänkas,
vilken under vissa förutsättningar måhända finge icke
blott god start och välartad tillväxt utan t. o. m. under
årens lopp lade grund till en statens institution.
Nämligen ett vetenskapligt-tekniskt, praktiskt-tekniskt. och
juridiskt-praktiskt sammanskott av kunskaper och
erfarenheter från olika organisationer, ekonomiskt
uppburet av donationer från enskilda och anslag från det
allmänna. Ja, på denna väg skulle kanske, genom
rationellt prövad och analyserad erfarenhet, uppnås det
»hinc robur et securitas», som statens
ensamövertagande bör innebära. I själva verket torde också
embryot till en sådan samorganisation redan vara till
finnandes inom uppfinnare föreningens och
ingenjörsvetenskapsakademins respektive arbetsprogram.
Vilken form än vid närmare utredning kunde befin-
nas lämplig, så bör framhållas som ett viktigt
önskemål, att experimentverkstäder inrättades — till en
början en i Stockholm — där uppfinnare kunde hyra in sig
för viss tid. En sådan anordning vore sannolikt en
bland de mest effektiva, som institutionen hade att
erbjuda.
Eörf. till »Amatöruppfinnare» antyder möjligheten,
att den av honom föreslagna rådgivningsinstitutionen
kombinerades med patentverket. Ja, låter ett idealiskt
rådgivningsverk tänka sig, så lärer väl även ett
idealiskt samarbete med patentverket låta tänka sig. Vårt
nuvarande patentverk är dock inrättat för dagens
realiteter med anpassning enligt mångårig erfarenhet, och
en hel eller partiell omläggning av dess organisation
i sådan riktning som den ifrågavarande måste givetvis
föregås av en grundlig utredning. Chr. Syhvan.
Framsteg på värmeskyddsområdet.
Kiselgurstenar. — Asbestmadrasser. — Plåtlindning.
Meddelande av ingenjör C. J. Lundström, vid Svenska uppfinnareföreningens möte d. 12 mars 1926.
Nöden är uppfinningarnes moder!
Under kolbristens dagar för några år sedan tvangs
mänskligheten att på ett helt annat sätt än förut se
till att åtgången av bränsle i möjligaste mån
minskades. I alla länder arbetades på olika vägar på detta
mål.
Vi erinra oss alla den olyckliga bränslekommissionen
här i Sverige, men även en hel del svenska
epokgörande uppfinningar på detta område såsom
Atmospan-nan, Ljungströms luftförvärmare, Ruths
ångackumulator mfl. Ingenjörsvetenskapsakademin har också
nedlagt ett mycket förtjänstfullt arbete och hade för
14 dagar sedan anordnat en bränslevecka med
väckande föredrag. I många fall hava dessa uppfinningar och
undersökningar riktat sig på att införa
bränslebesparande pannor, maskiner, eldstäder o. d. Men man har
även tänkt på att minska värmeförlusterna utåt genom
förbättrat värmeskydd, eller genom att minska det
värme, som går förlorat till ingen nytta genom
pannmurar, rörledningar o. d.
Det är några nyheter på detta område, som jag i
dag vill fästa uppmärksamheten på.
Till en början vill jag då visa prov på
kiselgurstenar eller diatomitstenar, som de även kallas.
Dessa användas för att minska värmeförlusten genom
murverket kring ångpannor, elektriska ugnar,
martinugnar, inläggas i rörledningar med heta gaser o. d. De
användas mycket i Amerika, Tyskland mfl länder och
vi återfinna dem även flerstädes i Sverige; exempelvis
ingår i murverket kring de nya ångpannorna vid
Stockholms elektricitetsverk ett lager sådana stenar; vid
gasverket i Uppsala har ett lager sådana stenar betydligt
ökat ugnarnas effekt. Som deras tryckhållfasthet är
ganska liten, 10 à 12 kg pr kvcm, lämpa de sig
naturligtvis inte att direkt anbringas, där de kunna utsättas
för stötar, slag o. d., men om man närmast lägger ett
lag hårda eldfasta stenar, kan man sedan lägga ett lag
av dessa och därutanpå ett lag tegelstenar. Som synes,
äro de mycket lätta med en volymvikt av cirka 450 kg
pr kubikmeter. De kunna uthärda 1 000 graders
temperatur utan formförändring och levereras på
beställning i vilken form som önskas. Vid Forschungsheim
für Wärmeschutz i München hava ingående
undersökningar av dessa stenars värmebesparande egenskaper
under olika förutsättningar verkställts och har man
kommit upp till en minskad värmeförlust av 30 %, då
i murverket ett lag kiselgurstenar fått ersätta ett lika
tjockt lag tegelstenar.
Förr i världen, då man visserligen insåg att
isolering av pannor, rörledningar o. d. var nödvändig men
alls icke fäste avseende vid isoleringens beskaffenhet
eller effektivitet, var blott det billigaste priset (som
naturligtvis medförde den sämsta isoleringen)
utslagsgivande. Då lät man också i de flesta fall flänsarna
på ångledningarna vara oisolerade. Som en fläns
utstrålar lika mycket värme som en meter oisolerat rör
av samma dimension, önskar man numera helt
naturligt att även flänsarne skola effektivt skyddas.
Flera metoder med kåpor o. d. för sådan isolering
finnas. Vi bruka då det gäller större flänsar omgiva dem
med asbest madrasser av lämplig tjocklek och
vid mindre flänsar linda med asbestrep. Det hela
omgives sedan ined en skyddsplåt av metall.
Märkligt nog har man hittills föga beaktat den
betydelse den isolerade ytans yttre beskaffenhet har i
detta avseende, eller med andra ord de förluster som
uppstå genom värmeutstrålningen från den yttre ytan.
Man beräknar vanligen den från en yta utstrålade
värmen enligt formeln
i värmeenheter pr kvm, timgrad Cels. där C är
strålningskonstanten, F = ytan, Z = tiden och t = den
yttre ytans temperatur.
Konstanten C är experimentellt fastställd av en hel
del vetenskapsmän för olika ämnen. För den absolut
svarta ytan är C = 4,7. För metaller synes denna
konstant vara lägre ju högre metallens
värmeledningsförmåga är, dvs metaller med hög värmeledningsförmåga
såsom silver, koppar och guld hava en mycket lägre
värmeutstrålningskonstant än metaller med låg
värmeledningsförmåga såsom järn, nickel, bly o. d.
Med tanke härpå och på den större hållbarhet en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
