Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
Flygningsmöjligheterna i de högre luftlagren.
Man liar enligt iakttagelser vid rekordhöjdflygningar
och genom registreringsballonger konstaterat ett visst
övergångsskikt i de högre luftlagren på i genomsnitt
10 kms höjd över jordytan, där temperaturen, från att
alltmera sjunka på ju större höjd den mätes, börjar
förbli nästan konstant eller något tilltager. Luftlagren
under detta skikt har man givit benämningen
tropo-sfären och dem över skiktet stratosfären. Betingelserna
för flygning i troposfären, luften närmast jordytan, äro
som bekant tämligen utforskade, medan stratosfären har
visat sig svårtillgänglig.
Sålunda har löjtnant Carley Mc Darmont nyligen i
en tidningsartikel påpekat, att redan på ca 28 000 fots
(8- à 9 000 ms) höjd försvagas, på grund av luftens
tunnhet, effekten hos en 400 hkrs motor ned till blott
85 hkr, varjämte människans fysiska och mentala
krafter betydligt nedsättas. På 35 000 fots (11000 ms)
höjd är temperaturen minus 60—65 gr C såväl
sommar som vinter, och kölden minskar hållfastheten hos
flygmaskinens metalldelar.
Nyligen har i Tyskland bildats en speciell förening
för stratosfärens utforskande, die Gesellschaft für
Höhenflugforschung. Professor R. Süring meddelar i
»Forschungen und Fortschritte» (nr 7, 1926), att
sällskapet ämnar låta bygga en »höjdflygningsmaskin»
(»Höhenflugzeuge»), där observatörerna och
instrumenten ni. ni. ha sin plats i en uppvärmd hytt, varjämte
en del andra skyddsanordningar och försiktighetsmått
vidtagas. Ändamålet med dessa undersökningar i de
högre luftlagren uppgives särskilt vara förberedande
av transkontinental flygning på stor höjd. Oe.
Fig. 1 (överst till vänster): Jlaur. Larssons tätningsanordning.
Fig. 2 och 3 (därunder): tvärsektioner, visande schematiskt
Støres uppdämningsslang, resp. tom och vattenfylld; fig. 4 och
5: längdbilder (tvärsöver ett vattendrag) av densamma;"fig. 6
(överst t. h.): foto av Støres slang i funktion.
tet blev läns. Jordslammet täppte igen porerna i
åbott-nen med hjälp av det fibriga torvhacket, så att nästan
ingen pumpning därefter behövdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
