Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
Med tillhjälp av plåten 8, som sträcker sig runt
omkring fyrboxen, har i sparkokaren å mantelns insida
anordnats en kanal 9, genom vilken en del av
förbränningsluften passerar före sitt inträde i fyrrummet 10.
Luften inledes i kanalen genom en öppning 11 i
trummans vägg och passerar från kanalen in uti fyrrummet
genom en öppning 12 i trummans motsatta vägg.
Vid öppningarna anbragta skärmar 13, 14, eventuellt
ställbara kring ungefär vertikala axlar eller dylikt,
tjäna härvid att underlätta luftens införande i kanalen
resp. fyrrummet. Luftens väg och riktning markeras å
figurerna med pilar. Genom förlängning och inställning
av dessa skärmar kan en stor del av
förbränningsluften ledas in i kanalen 9 och förvärmas. En förändring
i denna riktning av anordningen kan åstadkommas
genom att skärmen 13 (fig. 2) förlänges fram till en på
luckans 4 insida men på något avstånd från luckan
fäst skärm 15 (fig. 1), som lämnar luften fri passage
nedtill och vid den ena sidan. Den under skärmen 15
inkommande luften går direkt in i fyrboxen, medan den
vid sidan om plåten inkommande uppfångas av skärmen
13 och ledes in i kanalen 9. I fig. 1 antydes skärmen
15 med streckprickade linjer. Genom ovan beskrivna
anordning vinnes en lämplig fördelning av
förbränningsluften.
Bränslet anbringas direkt på fyrboxens botten, som
i motsats till tidigare sparkokare saknar rostöppningar.
Gjorda experiment med denna sparkokare hava visat,
att denna anordning för tillförande av förbränningsluft
visat sig fullt motsvara fordringarna i detta hänseende
och därjämte visat en avgjord fördel gent emot äldre
sparkokare, nämligen att bränslet bibehåller sig
glödande flera timmar efter eldningens upphörande,
varför något inkastande av extra bränsle för eldens
underhållande — som ofta sker — icke behöver göras även
under ett ganska långt uppehåll i sparkokarens
användning. K. Nn.
Svensk vecka i maj 1926.
Såsom ett led i den propaganda för svenska varor,
som Sveriges Industriförbund tillsammans med
Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Hantverksorganisation
och Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap genom en
gemensam kommitté under flera år bedrivit, kommer en
»svensk vecka» att anordnas i början av nästkommande
maj månad. Avsikten är, att en kraftig propaganda för
svenska varor och svenskt arbete skall bedrivas under
denna vecka å olika orter i landet. Ett stort antal
lokal-kommittéer hava för detta ändamål bildats, vilka i
samråd med den i Stockholm verksamma centralkommittén
planera omfattande arrangemang för att på ett så
tilltalande sätt som möjligt för allmänheten framhålla det
svenska arbetets produkter. Det är att hoppas, att
denna svenska vecka — liksom sin föregångare för femton
år sedan — skall giva svensk företagsamhet och svensk
arbetskraft ett gott handtag. Såsom kommissarie för
veckan fungerar ingenjör B. Traneus, verkst. direktör i
Annonsbyrån Sten ab.
För att skaffa de erforderliga medlen för veckans
anordnande och för att säkerställa ett fortsatt
fullföljande av sitt upplysningsarbete har kommittén sökt och
erhållit K. m:ts tillstånd att i samband med veckan
anordna ett tombolalotteri. Detta kommer att omfatta
300 000 lotter à 2 kr, varav 30 000 vinstlotter.
Vinsterna skola utgöras av svenska industri-, hantverks- och
hemslöjdsalster samt av presentkort å svenska varor.
Högsta vinsten skall utgöras av en inredd och
möblerad villa på 5 rum och kök till ett värde av 40 000 kr,
fritt uppförd å av vinnaren anskaffad tomt. Ingen vinst
skall i värde understiga 5 kr. Nitlotterna skola
numreras och å dem utlottas 167 vinster, varav den högsta
skall bestå av svenska statens premieobligationer till ett
värde av 50 000 kr. Ingen nitvinst skall i värde
understiga 50 kr, varjämte samtliga nitlotter skola innehålla
presentkuponger till ett värde av 3 kr, gällande vid
inköp av vissa svenska varor. Tombolans sammanlagda
vinstvärde kommer att utgöra omkring 316 000 kr.
(Meddelanden från Sveriges Industriförbund.)
Internationellt handelskammarmöte förberedes.
Svenska nationalkommissionen för internationella
näringsfrågor, som utgör det svenska gemensamma
organet för de handelskamrar och andra sammanslutningar,
vilka äro aktiva ledamöter i den till Paris förlagda
Internationella handelskammaren, hade den 29 mars sitt
årssammanträde i Stockholm under ordförandeskap av
bankdirektör K. A. Wallenberg. Till ledamöter i
Internationella handelskammarens styrelse, där bankdir. K.
A. Wallenberg såsom en av handelskammarens vice
ordförande är självskriven, omvaldes dir. J. S.
Edström och bankdir. O. Rydbeck, med dr A. Egnell och
dir. Axel Vennersten som suppleanter. Samtliga dessa
personer utsågos även till medlemmar av det svenska
arbetsutskottet, vilket efter nu företaget omval även
består av dir. Charles Dickson, överste A. Hultkrantz,
dir. E. Nylander och dr H. Rosman.
Till revisorer utsågos direktörerna H. Almström och
Louis Zettersten med ing. O. Falkman som suppleant.
Svenska handelskommissionens kansli är förlagt till
Stockholms handelskammares lokal, Kungsgatan 2.
Såsom arbetsutskottets sekreterare fungerar frih. W. G.
Stiernstedt.
Till »Commissaire Administratif» i Paris omvaldes
hr Thor Carlander med dr G. Löwegren som
suppleant.
Härefter diskuterades förberedelserna till den
kongress med Internationella handelskammaren, som i juni
1927 skall hållas i Stockholm, och uppdrogs åt
arbetsutskottet att träffa härför nödiga förberedelser.
Litteratur.
Svensk Industrikalender. Upplagan 1926 av denna
välkända uppslagsbok över svenska industriföretag och
deras tillverkningar har nu utgivits av Sveriges
Industriförbund. Den inledande avdelningen innehåller dels
redogörelse för Industriförbundets verksamhet, dels
upplysningar om ett antal industriella
specialförenin-gar, deras ändamål, styrelseledamöter etc. I
firmaavdelningen behandlas i alfabetisk följd 1 260
industriföretag, varvid uppgifter lämnas om företagens
huvudsakliga tillverkningar, kontor, telegramadresser,
representanter, aktiekapital, arbetareantal,
tillverkningsvärde eller tillverkningskvantitet, anläggningsår,
styrelseledamöter, chefer, avdelningschefer etc.
Kalenderns personavdelning, som innehåller namn,
adress, födelseår m. m. å ca 5 000 industrimän, utgör
ett ofta användbart uppslagsregister över personer i
ledande ställning inom industrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
