Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
I N D ü ST R I T I D N I N G E N NORDEN
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
X.
(Forts. fr. nr 15.)
L. Nordströms stabbläggningsapparat.
Stabbläggningsapparater hava hittills vanligen
utförts såsom kedjeelevatorer — påpekas uti
beskrivningen över sv. patentet nr 60417 — vilkas uppåtgående
part medelst medbringare upptager virket vid
elevatorns ena sida och för det över elevatorns topp samt
under sin därpå följande nedåtrörelse utefter elevatorns
andra sida avlämnar virket på lutande plankor eller
bjälkar, på vilka virket får glida ned på stapeln. Det
har även föreslagits att göra elevatorn i två delar, som
äro ledat förbundna med varandra och av vilka den
övre kan fällas ut åt ena. eller andra sidan, så att virket
kan föras ut över stapeln, sedan det passerat den andra
elevatordelens topp.
Fig. 1. Sidovy av Nordstöms stabbläggnings- Fig. 2. Ändvy
apparat. av apparaten.
Av L. Nordström, Stockholm, har nu konstruerats en
stabbläggningsapparat (det nyssnämnda patentet), vid
vilken virket kan föras ut över stapeln utan att behöva
passera den från stapeln vända sidan av elevatorn. För
detta ändamål är vid elevatorns ena (uppåtgående) sida
anordnad en i sin helhet utefter denna sida höj- och
sänkbar utliggare med en transportör med medbringare,
som äro avsedda att fånga det av elevatorns
medbringare utefter denna sida uppåt förda virket och föra det
ut över stapeln.
Ett vagnsunderrede 1, avsett att framföras på spår i
brädgårdsgatorna, uppbär en elevatorställning, som kan
vridas kring en vertikal axel, i det att den medelst
trissor 3 vilar på en cirkulär styrskena 4 på
vagnsunderredet. Ställningen 2 uppbär vid ena sidan två
vertikala, ändlösa elevatorkedjor 5 med medbringare 6 för
virket. Vid samma sida av elevatorställningen är
anordnad en i huvudsak horisontal utliggare 7, som
uppbär en ändlös kedjetransportör 8 med krokformiga
medbringare 9. Kedjorna. 8 äro förda kring kedjehjul 10 vid
vardera änden av utliggaren. Utliggaren är rörlig upp
och ned utefter elevatorställningen. För detta ändamål
uppbäres utliggaren av linor eller kedjor 11, 12, som
äro fästa vid utliggarens yttre resp. inre ände och förda
över rullar 13 vid elevatorställningens topp och upp-
lindade kring en vinschtrumma 14 på vagnsunderredet
1. Utliggarens inre ände är på lämpligt sätt styrd i
elevatorställningen 2.
Elevatorkedjorna drivas från den vid 15 antydda
drivmaskinen. Transportörkedjorna drivas från
elevatorkedjorna genom på de inre kedjehjulens axel 16, fig.
2, fästa extra kedjehjul, som ingripa i elevatorkedjorna.
Virket, som skall stabbläggas, upplägges efter hand
på de uppåt vandrande medbringarna 6. Så snart en
sådan kommit upp till närheten av utliggaren, fattar en
medbringare 9 virket på medbringaren 6 och tager det
med sig, i det att transportören rör sig i pilriktningen
och har sin rörelsehastighet och avståndet mellan sina
medbringare anpassade efter elevatorns rörelsehastighet
och avstånd mellan medbringarna. Transportören för
virket ut över stapeln 16, så att det bekvämt kan fattas
av de på stapeln befintliga arbetarna.
Utliggarens höjdläge regleras efter den växande
stapelns höjd medelst vinschen 14.
För att hindra fastkilning av virket vid dess
avlyft-ning från elevatorns medbringare 6 är
transportörkedjornas arbetande, undre part i närheten av de inre
bryt-rullarna 10 styrd i en uppåtgående båge, så att
medbringarna 9, under det att de verkställa avlyftningen
av virket, röra sig icke blott utåt utan även uppåt.
På axeln till de yttre brytrullarna 10 på
transportören kunna vara anordnade armkors eller dylikt med
armar, som ingå bakom virket på varje medbringarepar
och avskjuta detsamma i kedjans rörelseriktning, i
händelse arbetarna icke skulle hinna avlyfta virket, innan
det når fram till transportörens yttre ände.
Chr. S.
XI.
Kullgrens och Linds metod att rena
sockersafter.
Sedan gammalt användes benkol för rening av
sockersafter. Benkolets förmåga att upptaga färgämnen ur
sockersafter är dock relativt liten, men å andra sidan
kan benkol tämligen lätt regenereras. Det är ett
önskemål att erhålla ett reningsmedel, som har stor
reningsverkan och som lätt kan regenereras.
C. F. Kullgren och S. G. Lind, Stockholm, påvisa ett
sådant medel i på kemisk väg framställd kiselsyra,
vilken upptager såväl färgämnen som även oorganiska
ämnen ur sockersafter. Den behövliga kiselsyran
erhålles på vanligt sätt ur silikat med syra. Kiselsyran
torkas sedan och krossas eller finfördelas till olika
storlekar efter behov.
Kiselsyran kan även utan skada utsättas för hög
temperatur. Vid försök, där temperaturen uppgått till
550° C har befunnits, att reningsverkan fortfarande är
stor. Vattenhalten i varan, häri inbegripet även det
kemiskt bundna, kan således variera, utan att detta
hindrar varans användning för ifrågavarande ändamål.
Tack vare dessa förhållanden, kan den använda
kiselsyran utan att minska i reningsverkan underkastas
regeneration, vilket sker genom tvättning och därpå
följande upphettning eller också blott genom upphettning.
Vid försök har kiselsyra av nämnt slag fått stå eller
skakats med sockersafter av olika temperaturer. Även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
