Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
127
Teknikens varningar.
(Slut fr. nr 14.)
Under reparation av vevlagren i en s å g r a m hade
en verkmästare lagt över dragremmen på lösskivan och
säkrat stången till remledaren med en sprint, insatt i
bågen för remledarspaken. Troligen har denna sprint,
som efter händelsen återfanns på golvet, skakat loss
under den tid verkmästaren var sysselsatt med
reparationen, så att han, då han antagligen till stöd fattat tag
i remledarspaken, oavsiktligt fört över remmen på den
fasta skivan, varigenom sågramen kommit i gång,
verkmästaren fattats av veven och av denna massakrerats
till döds.
Efter olycksfallet har sprinten utbytts mot en skruv
med mutter.
Under tröskning med ett Thermænius’ tröskverk
gick mataren upp från sin plats för att taga bort en
del spillsäd. Då han därefter skulle stiga ned i mat
ar-gropen, steg han fel och kom med vänstra benet i
inmatningsöppningen, varvid benet krossades upp till
knäet mellan cylindrarna, så att tröskverket stannade.
Först efter 15 minuter kunde mannen tagas lös och
blev i bil omedelbart förd till lasarett, där han dock
inom ett par timmar avled.
Olyckan torde uteslutande berott på att
skyddsluckan på den sida, från vilken säden langades, under
arbetet var undanfälld, som det sades emedan den var till
hinder vid arbetet. Om luckan varit på sin plats, hade
olycksfallet undvikits. Emellertid tycktes arbetarna
vara av den uppfattningen, att denna lucka under
tröskningen måste fällas undan. Vid underinspektörens
besök insattes luckan på sin plats, och tröskningen
kun-det oaktat försiggå obehindrat.
En arbetare Ö förolyckades i en flisbinge vid en
sulfitfabrik. Företagen undersökning ger
anledning till den slutsatsen, att Ö gått ned i bingen för att
jämna ut flismassan. Samtidigt torde en fyllning av
undervarande kokare ha företagits, vilket förorsakat, att
å bingens avsatser hängande flismassor rasat och
begravt Ö.
Yrkesinspektören har, så fort olyckan blivit för
honom känd, besökt platsen och efter ingående studium av
flismassans förhållande under fyllning och
efterfyllning kommit till den uppfattningen, att den av betong
utförda flisbingens form är synnerligen
predisponerande för upphängningar och det måste anses mycket
riskabelt att beträda »facket», när detsamma icke är
alldeles fullt eller när fyllning resp. efterfyllning av
kokaren pågår.
Då mellan kokarpersonalen och flisbingekarlar inom
cellulosaindustrin i allmänhet samma ständiga
korrespondens rörande arbetsprocedurens förlopp synes vara
ur säkerhetssynpunkt påkallad, vilken inom
masugnsskötseln av driftstekniska skäl städse existerat mellan
kransfolket och rådstugepersonalen, har signalsystem
mellan de båda nivåerna rekommenderats och kommer
sådant troligen att anordnas enligt »röda lampsystem».
Därjämte påbjudes genom anslag, att när bingen av
idriftstekniskt skäl ovillkorligen måste beträdas, två
man skola samtidigt närvara.
En lokpanna var under reparation i verkstaden
och låg uppallad vid båda ändarna. Eldstadsändan
skulle höjas för att man skulle komma åt att verkställa
nitningsarbete å nedre delen. Då inga som helst
lyftanordningar i form av kranar eller traverser finnas,
använde man en domkraft för lyftningen, varvid pannan
föll över åt ena sidan. I samma ögonblick passerade
arbetaren S och fick pannan över sig med påföljd, att han
omedelbart dödades.
Såväl de maskinella anordningarna i verkstäderna
som själva byggnaderna äro i synnerligen bristfälligt
skick och olämpliga för det arbete, som där utföres,
vilket även påpekats av yrkesinspektören vid tidigare
besök på platsen, dock utan påföljd från ledningens sida.
Yrkesinspektören kommer nu att ytterligare påfordra
bristfälligheternas avhjälpande.
Tvenne stenarbetare hade borrat ett ca 4 fot
djupt hål och »bränt» detsamma tre gånger, första
gången med en, andra med två och tredje gången med
tre dynamitpatroner, varefter hålet för själva
sprängningen skulle laddas med 12 patroner. Då tvenne av
dessa nedsläppts och tillsatts med en laddstake av trä
och den tredje patronen skulle släppas ned, gick skottet.
Laddaren, som i övrigt oskadad kastades undan av
trycket, blev bränd på handen, och hans medhjälpare, som
fick skottet med åtföljande stenflis direkt på sig, blev
svårt bränd och skadad.
Säkerligen torde oförbrända rester efter
»grytskjutningens» dynamitpatroner antänt den sist ilagda
dynamiten.
Bergmästaren påpekar, att inom stenindustrin i stor
utsträckning användes folk med alltför ringa erfarenhet,
vilket föranlett cirkulärskrivelse till
stenindustriidka-na och stenarbetarfackföreningarna inom distriktet.
(Ur yrkesinspektörernas rapporter.)
Personlighetsfaktorn vid industriella olycksfall.
De rent personliga egenskaperna spela en större roll
såsom orsak till olycksfall vid den industriella
produktionen, än man tidigare varit benägen att antaga. Till
en sådan slutsats har Industrial Fatigue Research
Board i England kommit genom en verkställd
undersökning. Resultaten framläggas i en helt tekniskt
hållen publikation »The Human Factor in the Causation
of Accidents». Undersökningen ger vid handen, att den
funna fördelningen av olycksfall är helt annorlunda
än vad man haft anledning vänta sig, vare sig enligt
teorin om slumpen som olycksfallsorsak eller teorin om
riskens relation till förutvarande olycksfall.
Det rent personliga spelar en mycket stor roll vid
olycksfallsriskens bedömande. Man anser sig ha
konstaterat, att det finnes personer, vilka så att säga äro
predisponerade för olycksfall, liksom det finnes
personer av helt motsatt disposition. För arbetsledningen
gäller det att söka från utsatta arbetsställen borttaga
sådana för olycksfall disponerade individer. För att
underlätta ett dylikt personurval har man i
publikationen uppgjort en tabell, enligt vilken man med stöd
av egen olycksfallstatistik någorlunda kan bedöma,
huruvida risken å ett arbetsställe är knuten till visst slag
av individer eller ej. Rent allmänt visar
undersökningen, att som vanliga individuella orsaker till
olycksfall kunna räknas ungdom och sjuklighet. Det visar
sig, att sådana personer, vilka på grund av smärre
krämpor göra flitigast besök i en fabriks sjukstuga,
samtidigt innebära de största individuella
olycksfalls-riskerna. (Industrin.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
