Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
Svensk fabrikation av konstsilke och
»konstull».
Vi hava under det senaste året fått bevittna en ny
världsindustris uppkomst och mycket snabba
expansion, nämligen konstsilkesindustrin ■— erinrar Svensk
pappersmassetidning.
För framställning av ett ton konstsilke åtgår 1,3 ton
blekt sulfitmassa, och världsbehovet innevarande år av
sulfit för konstsilkesindustrin torde komma att uppgå
till ca 150 000 ton. Sveriges andel i leveransen utgjorde
under år 1925 ca 40 000 ton, varav största kvantiteten
kom från Billeruds Aktiebolag, och vidare från
Uddeholm, Bengtsfors och Konga. Sveriges export under
innevarande år beräknas uppgå till 50 000 ton.
Frågan om en svensk konstsilkesindustri ligger ju
nära till hands att diskutera med hänsyn till den goda
tillgången på råvara, som här förefinnes, och frågan
har ofta dryftats. I Sverige finnes som bekant för
närvarande endast en konstsilkesfabrik, nämligen i Borås,
vilken tillverkade ca 80 ton föregående år.1 Importen
var emellertid 3 gånger så stor och för att fylla det
inländska behovet skulle sålunda ytterligare behövas en
tillverkning av 160 ton. Emellertid spelar vid
konst-silkesfabrikationen priset å råvaran en jämförelsevis
obetydlig roll, under det att priset å arbetskraften
spelar den avgörande rollen. Råvarupriset per kg
konstsilke uppgår till ca 50 öre under det att vid ett så lågt
medelpris å arbetskraften som kr 4: 50 per dagsverke,
arbetskostnaden skulle bliva ca kr 1: 50 per kg, om
man beräknar att på varje dagsverke kommer en
produktion av 3 kg konstsilke. Det är därför tydligt —
skriver den av oss citerade tidningen — att
konstsilkesindustrin kommer att koncentrera sig i de länder, där
billig arbetskraft finnes tillgänglig, för såvitt ej hög
skyddstull tillämpas.
Däremot torde förhållandena ligga gynnsammare till
för uppbyggande av en industri för tillverkning av den
nyaste produkten, nämligen den s. k. konstullen.
Råvaran för tillverkning av konstullen består även den av
blekt sulfitmassa. Tillverkningskostnaden av konstullen
är endast mellan V6—V10 av konstsilkets, och
marginalen mellan råvaran och den färdiga produkten är
relativt liten, så att råmaterialpriset spelar en avsevärd roll.
Litteratur.
Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925.
Den värdefulla samling publikationer, som Sveriges
Industriförbund utgivit, har nyligen, i samband med
förbundets årsmöte 1926, ökats med ett större arbete
»Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925».
Industriförbundets verkst. direktör, överste Axel
Hultkrantz, anmäler i förordet, att förbundet, länge haft
för avsikt att utgiva en uppslagsbok i populär form över
den svenska industrien, dess förutsättningar och
organisation. Man har blott avvaktat i någon mån mera
stabiliserade förhållanden efter krigs- och krisårens
ekonomiska omvälvningar.
Boken innehåller i sin förra del fristående kapitel
behandlande »Den svenska industriens äldre historia» av
fil. dr C. Grimberg, »Sveriges naturtillgångar i
industriens tjänst» av prof. G. Andersson, »Industrien och
1 Enl. »Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925» (utkom i
april 1926) beräknas svenska konstsilkesgarnstillverkningen f. n.
till ca 100 ton. Hed. av I. N.
folkförsörjningen» av prof. S. Brisman, »Några data
om nutida svensk industri» av fil. dr E. Huss,
»Industriens arbetareförhållanden» av disp. E. Bosaeus och
»Industriens föreningsväsen» av sekr. Aug. Hessler.
Den senare delen av boken omfattar populära och
lättlästa skildringar av Sveriges olika industrigrenar med
uppgifter om deras tillkomst, förutsättningar,
utveckling och omfattning, huvuddragen av de tekniska
framställningsmetoderna, import- och exportstatistiska
upplysningar m. m., varjämte alla mera representativa
industriföretag inom resp. bransch nämnas.
Den prydligt och starkt inbundna boken (351 sidor)
är rikt illustrerad och försedd med talrika diagram och
kartöversikter. För var och en .som närmare vill lära
känna de viktigaste dragen av Sveriges mångsidiga
industri, torde detta objektivt hållna arbete, vilket
finnes till salu i bokhandeln för 10 kr pr inbundet
exemplar, kunna betraktas såsom en synnerligen värdefull
handledning.
Svenska uppfinnareföreningen sammanträder
fredagen den 23 april å rest. Riche i Stockholm.
Föredrag hålles av f. d. byrådir. A. Hasselrot om
uppfinnarerättsliga frågor inför Internationella
handelskammaren och av civiling. E. Olausson om kromisering
för industriella ändamål.
Notiskrönika.
S. Hultman †. Direktören för Falu elektriska
belysningsbolag civiling. Sven Hultman avled den 13 ds i Falun. Han var
född i Göteborg 1875. Efter avgångsexamen från K. tekniska
högskolan och anställningar successive vid Malmö
elektricitetsverk, Union Elektr. Gesellschaft i Berlin, Westinghouse El.
Ma-nufacturing Co. i Pittsburg, U. S. A., och vid Elektriska ab.
Magnet, Ludvika, blev Hultman 1905 teknisk chef vid Falu
elektricitetsverk och dettas verkst. direktör 1920.
I det kommunala livet tog den bortgångne livlig del. Han var
ledamot i styrelsen för Svenska elektricitetsverksföreningen,
Ingenjörsklubben i Falun och Dalälvarnas regleringsförenings
Svärdsjösektion. Under fem år var Hultman lärare vid Falu
bergsskola.
Patenttvist inför Stockholms rådhusrätt. Boxholms ab.
har till Stockholms rådhusrätt genom häradshövding G.
Huse-lius instämt major H. G. Torulf med firma Allmänna
ingenjörsbyrån H. G. Torulf med yrkande, att firmans svenska
patent nr 56 556 skall förklaras ogiltigt. Patentet, som gäller ett
visst förfaringssätt för kontinuerlig sintring av sliger och
malmer under användande av transportabla sintringspannor, anses
av kärandebolaget ha meddelats i strid mot föreskrifterna i par.
3 i k. förordningen den 16 maj 1884 angående patent. Den åbe-
ropade paragrafen innehåller bl. a. att uppfinning icke må an-
ses såsom ny, om den blivit allmänt beskriven eller så öppet
utövad att sakkunnig person kan med ledning av därigenom
vunna upplysningar utöva uppfinningen. Målet handlägges på
tredje avdelningen första gången 29 april.
Flottningarna i Dalälven. Till årets flottningar i Dalälven
ha enligt »Norrlands-Posten» approximativt anmälts omkring
8 000 000 klampar, vilket med mer än 1 000 000 överstiger
fjolårets flottningar. Sedan föregående år kvarstå dessutom ca
500 000 klampar, som på grund av de ogynnsamma förhållandena
icke medhunnos under föregående säsong.
Till chef för Kalmar flyghamn avsedd att bli
mellanland-ningsstatiou på flygruten Stockholm—Stettin, har Ab.
Aero-transport utsett f. d. torpedbåtsofficern i tyska marinen H.
Grenz. Arbetet på flyghamnen pågår med all iver, och man
beräknar, att den skall kunna tagas i bruk 26 april, då flygruten
skall öppnas.
Omnibusprojekten i Stockholm. Dir. Nils Hall, förut chef
för Stockholms centrala omnibus ab., har för
Överståthållareämbetet framlagt ett nytt omnibusprojekt, som avser ett nät
av busslinjer över hela staden. Han vill genom en systematiskt
ordnad trafikplan skaffa bekväma, snabba och i största möjliga
mån direkta förbindelser mellan stadens olika delar och dess
centrum. Det skulle inalles bli nio linjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
