Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
131
Standardisering av ritningsformat och några hithörande
frågor.
Av ingenjör E. Nyman.
Min föregående artikel »Standardisering av
pappersformat» i Industritidningen Norden nr 4 och 5 1925,
avsåg närmast att giva en allmän orientering över den
nya metriska formatordningens uppkomst,
formatbeteckning, användning etc, samt att lämna en antydan
om denna formatstandards förutsättning att bliva
antagen över hela världen.
Pappersformatstandardiseringen är en fråga av allra
största vikt, icke endast ur synpunkten som format
betraktat, utan på vida betydelsefullare grunder, vilka
komma att i ett par följande artiklar framläggas. Må
det emellertid tillåtas mig i förbigående nämna, att
ingen torde väl kunna förneka att vi vid valet av
yt-format för våra trycksaker för närvarande befinna oss
i ett fullständigt kaos. Vi begagna ett till det oändliga
gränsande antal olika format. Det torde emellertid icke
vara svårt att föreställa sig, vilken besparing av
materiel, tid, penningar och utrymme som skulle vinnas
genom ett begränsat urval av för olika behov passande
format. Inom pappersbearbetande industrier, tryckerier
etc, skulle en standardisering på detta område i första
hand medföra betydande fördelar. Pappersmaskiner,
skärmaskiner etc, behövde icke så ofta omställas för
smärre beställningar i godtyckliga format.
Arbetsmaskiner, vilka nu dimensioneras för en mångfald olika
format, kunde bättre utnyttjas och sedermera ersättas
med enhetliga maskintyper. Lagerhållningen av såväl
rå- som färdigformat kunde även i hög grad förenklas.
Inom affärsvärlden skulle mycket improduktivt
arbete automatiskt bortelimineras om vi allmänt införde
enhetliga format för brevpapper, räkningar, blanketter,
handlingar, ritningar, kuvert osv. Huru mycket
snabbare kunde man icke ordna och registrera en packe
handlingar i dylika format på kontoret, där nu stora och
små, långa och breda papper i ett virrvarr blandas,
skjuta fram eller gömma sig om varandra, vilken
ordning och vilket utrymme som genom en
standardisering härvidlag skulle vinnas ligger i öppen dag.
Kontorsmöbler såsom skrivbord, vertikalskåp, ritningsskåp,
registreringspärmar med tillhörande ledkort etc, vilka
nu dimensioneras för en mångfald olika format, kunde
ersättas med enhetliga typer, följaktligen
möjliggörande en förenkling och ett förbilligande av
produktionssättet.
Någon brist på standardnormer föreligger ej, utan
tvärtom, i det snart sagt varje företag och institution
använder sina speciella format. Varje enskilt format
må emellertid härröra från en aldrig så väl
organiserad firma, som redan för sig själv vunnit fördelarna
av de egna formatens begränsning, — i mottagarens
samlingspärmar, vid arkivering, vid postbefordran osv
sammanträffa likväl de olika formaten och fullständig
formatsplittring inträder åter, med alla sina nackdelar.
I stort sett är sålunda icke mycket vunnet. För att
återgå till själva ämnet för denna avhandling så
börjar jag med den betydelsefulla frågan, såväl för varje
ritkontor för sig som ur synpunkten av samtliga
ritkontors intressen, nämligen valet av
ritningsformat,
ty ofta förvaras å ritkontor kopior tillhörande andra
firmor och åtfölja egna ritningar, såväl under arbetet
som vid postbefordran. Alla de formatförslag, som vid
olika tillfällen publicerats i facktidskrifter, grundade
på olika uppfattningar och motiveringar, hava av
många ritkontor tillämpats. I närvarande stund lär väl
också ingen som helst överensstämmelse mellan de
olika företagens ritningsformat vara rådande.
Ett upphörande av förbistringen kan tänkas ske
genom en successiv allmän övergång till den metriska
eller som den av vissa länder även kallas rationella
formatordningen (den intresserade hänvisas till min
förut nämnda artikel om standardisering av
pappers-format som publicerats i denna tidskrift under år 1925).
Val av ritningsformat kan ofta vålla rätt stort
bryderi, eftersom någon standard härför ännu icke
fastställts i Sverige. Utvecklingen i utlandet har i detta
avseende gått efter så sunda principer och har
standardiseringen av pappersformat slagit igenom med stor
kraft och det är ej utan att vi i Sverige redan blivit
påverkade därav. Vid den åttonde
världspostkongres-sen, 1924, enade sig 83 länder, bland dem Sverige, om
att för sina handlingar, formulär och blanketter
använda sig av samma format, dessa format ingå i
ifrågavarande formatordning. Av de länder, vilka antingen
fastställt formaten som standard eller framlagt förslag
härom, bl. a. dels som tabellformat och dels som
brevformat må nämnas: Tyskland, Schweiz, Österrike,
Ungern, Tjeckoslovakien, Holland, Belgien, V ölen, Norge
och Finland.
Sveriges Maskinindustriförenings
Standardkommission har i likhet med de flesta andra länders
standard-kommissioner övergått, till det metriska enhetsformatet
A4 (210x297) för sina brevpapper och
standardtabeller. Nämnda kommission rekommenderar den
metriska formatordningen på det kraftigaste. I ett av deras
meddelande i tidskriften Verkstäderna 1925 omnämnes
på ett ställe att det är sällan man kan påvisa att så
stor enighet rått i standardiseringsfrågor länderna
emellan, som just beträffande pappersformat. Idén som
ligger till grand för det hela är ju också så tilltalande
och ingen vill väl förneka fördelarna av att hava
gemensamma format för papper. De nya formaten
antagas numera även i Sverige med all önskvärd
hastighet av enskilda firmor. En omläggning kan också ske
utan störningar, enär det nya formatet passar uti de
f. n. brukliga förvaringspärmarna. En gång i
framtiden komma givetvis även pärmar, vertikalskåp etc
att undergå en förändring. Sålunda komma bl. a. f. n.
för kvarto- och folioformaten brukliga pärmar och
registreringsskåp att ersättas med en enhetsdimension
passande för formatet A4, vilket format som bekant
ligger mitt emellan båda nyssnämnda format.
Detsamma gäller även beträffande ritningsskåp. I Tyskland
hava kontorsmateriel- och kontorsmöbelfabrikanter
redan upptagit fabrikationen av hithörande materiel,
konstruerad på basis av den metriska, formatordningen.
(SJut på sid. 13n.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
