Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
ifrån begynnelseåren efterhand förvärvade. På detta
alltmer vidgade och fördjupade underlag ägde hans
intressen för organisatoriska och kommunala uppgifter
det största värde. Sålunda valdes han vid bildandet av
Göteborgs elektriska arbetsgivareförening 1905 till
dennas ordförande, och deltog senare samma år uti
stiftandet av Svenska elektriska
arbetsgivareföreningen, där han sedan 1908 var vice ordförande. I
Göteborgs kommunala liv var Atterberg under många år
en av förgrundsmännen. Han tillhörde
stadsfullmäktige åren 1893—1919 och var såsom sådan en
initiativtagare av stora mått och med utomordentlig energi
att driva på. Tillkomsten och realiserandet av
Göteborgs stora hamnbyggnadsplan och ävenså den för
massgodshamnen vid Sannegården voro väsentligen
resultat av Atterbergs kommunal-parlamentariska
verksamhet. Kort före sin bortgång hade ban
tillfredsställelsen erfara det definitiva avgörandet av Göteborgs
centralbangårdsfråga, för vars nu beslutade lösning
han kämpat i många år. Nästan i alla
kommunalfrågor av teknisk, industriell eller
kommunikationsmäs-sig beskaffenhet kunde Atterberg inlägga något tungt
vägande ord. »Hans idé- och initiativrikedom var i
själva verket outtömlig och ofta i hög grad
befruktande», heter det i ett eftermäle. Uti nämnder och
kommittéer var Atterbergs kapacitet i omfattande
utsträckning anlitad.
Han var kort sagt en kraftnatur och en prydnad för
den svenska ingenjörskåren, för
uppfinnareverksamheten, för det allmänna.
Anders Atterberg sörjes närmast av sönerna Viktor
och Richard, som övertagit firmans skötsel, den förre
såsom verkst, direktör, samt Kurt, byråingenjör i
Patentverket, tonsättare och musikkritiker, samt tvenne
gifta döttrar.
Chr. S.
En ny vakuumpump.
Uppfinnare: ingenjör Hj. Friberg.
Av ingenjör Friberg demonstrerad vid Svenska uppfinnareföreningens sammanträde den 12 mars 1926.
(Referat för Ind. Norden.)
Fig. 1. Pumpkolv i högsta läge. Fig. 2. Pumpkolv i lägsta läge.
I en stor del industrier användes vakuumpumpar för
att vid lägre temperaturer genom kokning avdunsta
vätskor ur ämnen, vilka ej tåla kokning vid normalt
lufttryck eller 100° C. Då det emellertid blir fråga
om indunstning av ämnen, vilka ej tåla högre
temperaturer än 20—30° och därunder, har man saknat
pumpar, som kunna åvägabringa det mot dessa
temperaturer svarande låga trycket, och man har fått hjälpa
sig med ejektorer eller koppla flera kolvpumpar i
serie. Ejektorer höra som bekant till vår tids mest
oekonomiska maskiner, och seriepumparna göra driften
omständlig och dyrbar. Orsaken till att man med en
kolvpump ej kan uppnå höga evakueringsgrader är
beroende på det s. k. skadliga rummet.
Det svenska patentet nr 60501 avser en
anordning vid vakuumpumpar, varigenom det skadliga rum-
Fig. 3. Schema över vakuumtorkanläggning för virke.
met praktiskt taget är eliminerat. Försöksresultaten
med pumpen visa, att detta verkligen är fallet, i det
att ett vakuum av 99,7—99,9 % uppnåtts.
Fig. 1 visar i längdsektion en enligt uppfinningen
anordnad vakuumpump med kolven i sitt högsta läge,
och fig. 2 samma pump med kolven i sitt lägsta läge.
Det väsentliga i uppfinningen är dels det som
tryckventil utbildade rörliga cylinderlocket 9 samt dels att
detta lock såväl som den däri anordnade sugventilen
7 genom en anordning äro tvångsstyrda. Kamaxeln
12 erhåller genom kedjeutväxling el. dyl. samma
varv-antal som pumpaxeln. I fig. 1 befinner sig som sagt
kolven i sitt högsta läge med cylinderlocket vilande
på dess plana yta. Då kolven börjar sin nedåtgående
rörelse, vrides kamaxeln 12 i pilens riktning, varvid
den fjädrande gaffeln 15 blir fri och verkar på
cylinderlocket, så att detta deltager i kolvens rörelse nedåt
tills det vilar på cylinderns planslipade övre kant. Vid
kamaxelns vidare vridning påverkar kammen 13
sugventilen 7 så att denna nedtryckes, varigenom luft ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
