Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
Vänder man sig till de mekaniska och elektriska
in-dustrierna, så mötas vi där av betydande
tillverkningsvärden, för den mekaniska industrin över 225 milj. kr
(export 112 milj.) och för den elektriska 71 milj. kr
(export 27 milj.), men importsiffrorna äro även
akt-ningsbjudande: för maskiner, apparater och redskap 36
milj. kr. och för elektriska maskiner och apparater 22
milj. kr. Även här kan allmänhetens inflytande göra
sig gällande. I förteckningen över importerade
maskiner o. d. finner man artiklar sådana som kaffe-,
krydd-och köttkvarnar, tvättmaskiner, sy- och stickmaskiner
samt många andra i det dagliga livet förekommande
hjälpmedel och anordningar, och på det elektriska
området finner man en import av metalltrådslampor
uppgående till ej mindre än 4 milj. kr, just de lampor, som
lysa i våra hem och våra fabriker. Till jämförelse
anföra vi siffran för den svenska tillverkningsmängden
glödlampor samma år, nämligen ett värde av 1,5 milj.
kronor.
Den svenska ’porslinsindustrin har sedan gammalt en
hög kvalitativ ståndpunkt och levererar även enklare
bruksföremål, vilka vunnit högt erkännande i in- och
utlandet. Men endast omkring två tredjedelar av den
inhemska konsumtionen tillgodoses med svensk vara,
Tillverkningsvärdet för denna industri år 1924 utgjor-
de något över 9 milj. kr, varav exporterades för 0,5
milj. Importen uppgick till ej mindre än 5 milj. kr.
På andra områden hava vi varit mera framgångsrika.
Den svenska skotillverkningen, vars värde anförda år
uppgick till 94 milj. kr, täcker största delen av landets
behov. Hela importen av skodon nådde 1924 endast ett
värde av 2,8 milj. kr, i samband varmed det förtjänar
nämnas, att vi tillverka inom landet så gott som allt
här förbrukat bottenläder och en god del ovanläder.
Ett ganska intressant exempel på, huru goda
svenska fabrikat kunna helt och hållet erövra den svenska
marknaden, ehuru denna tidigare varit behärskad av
utländska märken, är tillverkningen av velocipeder.
Denna uppgick 1924, inberäknat delar av velocipeder, till
ett värde av 20 milj. kr, varav t. o. m. exporterades för
0,5 milj. kr, under det att importen av färdiga
velocipeder endast hade ett värde av 69 000 kr. Den övriga
delen av importen inom branschen utgjordes av
velocipeddelar (mest specialartikeln avpassade kedjor) till ett
värde av 1,2 milj. kr.
Man torde inför dessa siffror hava anledning att
tillönska all framgång åt de syften, som tagit sig uttryck
i »svenska veckan» och dess motto:
Handla svenskt! — Välj svensk vara!
Cossitts kopieringsskrivmaskin.
En kopieringsanordning på skrivmaskiner — även
räknemaskiner mfl — har uppfunnits av amerikanen
L. M. Cossitt. Genom anordningen kunna
genomslagskopior erhållas utan användning av kolpapper.
Närstående figurer visa uppfinningen schematiskt.
Med 1 betecknas en ståndare med fötter 2, som
medelst skruvar äro fästa å släden 27, i vilken halsen
är lagrad. I högra ståndaren är lagrad en kort axel 4,
som kan vridas medelst knappen 6 och å inre änden
har en vev 5 (fig. 6, 7, 8). I vänstra ståndaren (fig.
2—5) är lagrad en kort axel 41 med vev 51 å inre
änden. Vevarna 5, 51 äro förbundna medelst en stång
7, å vilken finnas hylsor 8, 81 82 (i exemplet tre), som
äro trädda i varandra och vridbara oberoende av
varandra. Hylsan 8 har två armar 9, en å vardera änden.
Hylsan 81 har armar 91 och hylsan 82 armar 92. Dessa
armar äro belägna tätt intill varandra. De högra
armarna ha tappar 10, 101, 102, av vilka de två
sistnämnda gripa i urtag 11 å mellersta och inre armen
(fig. 6, 7). Kopieringen sker medelst band 12, 121 122,
som äro spända mellan armarna, Dessa band kunna
såväl vart för sig som alla gemensamt svängas kring
två axlar, nämligen indirekt kring de korta axlarna
4, 41 och direkt kring stången 7.
Den första rörelsen, dvs kring axlarna 4, 41, sker
genom att knappen 6 vrides, varvid rörelsen begränsas
av en med två urtag eller avsatser försedd orund skiva
13 (fig. 6, 7) å axeln 4, vilken skiva samverkar med
en fjäder 14 på det sätt, att övre urtaget begränsar
axelns 4 rörelse uppåt och bakåt, medan nedre urtaget
bestämmer rörelsen framåt och nedåt. Rörelsen kring
stången 7 regleras av fingrar 15, 151, 152 (fig. 2—5),
som befinna sig på de vänstra armarna 9, 91 92 (fig.
4). Dessa fingrar samverka med ett fast stöd 16 å
vänstra ståndaren 1, vilket stöd har hakar eller
styrslitsar, en övre 17 och en nedre 18. Å en tapp 19 på
högra ståndaren 1 finnes ett drev 20 (fig. 6, 7) med
excenter eller kamskiva 21, som påverkar en å axeln 4
vridbart fäst bygel 22, så att axeln omställes, då drevet
vrides.
Banden äro lösbart fästa å armarna medelst hakar
23 (fig. 9, 10), vilkas ena ände griper i ett urtag 26
å armen. Armarna äro fjädrande, så att hakarna
kunna påhäktas och banden få nödig spänning.
I fig. 1 är anordningen monterad på en skrivmaskin
med stativ 271, och tangenter 28. Valsens 29 axel är
som vanligt försedd med knappar 31, ett tandhjul 32,
och vrides och flyttas axialt medelst en arm 33.
Spärrhaken 34 samverkar med tandhjulet. Färgbandet 35 är
lindat på rullarna 36 och passerar tätt förbi plattan 37,
mellan vilken platta och valsen det från
pappersledaren 38 kommande papperet passerar.
Då anordningen skall monteras på maskinen,
borttagas de delar som tjäna att kvarhålla valsaxeln 30
i dess lager, och i deras ställe anbringas ståndarna 1.
Drevet 20 griper då i tandhjulet 32.
Fig. 1. Cossitts kopieringsskrivmaskin, schem. plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
