Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
Man kan också giva det vid ugnens botten
befintliga niotståndselementet annan form än en med
elektroderna sammanhängande eller elektriskt förenad
platta. Sålunda kan detta element utföras av t. ex. stavar
eller slingor av samma material som elektroderna eller
av annat material, t. ex. metall, som till och med kan
befinna sig i smält tillstånd. Bottenelementet (som
motsvarar bottenplattan) kan även utföras med egen
ström-tillförsel, elektriskt skild från elektroderna, som
sålunda träda i verksamhet först sedan glasmassan blivit
upphettad till ledande tillstånd.
Utföras elektroderna av kiselkarbid eller silit eller
likartat material med relativt stort elektriskt
lednings-motstånd, kan spänningen mellan elektroderna på olika
höjd i ugnen på grund av spänningsfallet i
elektroderna göras olika och därmed energiutvecklingen och
temperaturen i olika horisontallager hållas olika, så att,
om exempelvis strömmen till elektroderna tillföres vid
den övre delen, energiutvecklingen och därmed
temperaturen blir högst i glasmassans övre del, vilket i
uttagsrummet kan vara av fördel. Vill man däremot
hålla temperaturen lika i olika lager, kan detta ernås
genom strömtillförsel på flera olika nivåer av
glasmassan eller utefter elektrodens hela höjd, för vilket
ändamål stavar eller dylikt av ett material med gocl
ledningsförmåga, ex. metall eller grafit, anordnas å
baksidan av elektroderna i dessas höjdriktning. Eventuellt
kan mellan det första och sista ugnsrummet tvenne
eller flera ugnsrum anordnas motsvarande ugnsrummet 7.
K. Nn.
Metallografiska institutet år 1925.
(Slut fr. sid. 145.)
Institutets Hadfieldstipendiat, fil. kand. E.
Wall-dow, har studerat A^-omvandlingen hos kolstål med
särskilt avseende fäst på cementitens upplösning samt
övergång från lamellär till sfäroidiserad form. Det har
därvid bekräftats, att den lamellära perliten
försvinner ur strukturen efter tämligen kortvarig
uppvärmning till omvandlingstemperatur och inom ett relativt
litet temperaturintervall, under det att den
sfäroidise-racle cementiten är mj’cket stabilare och kräver
väsentligt högre temperatur och mera utsträckt
reaktionsinter-vall för att gå i lösning.
Ett samarbete mellan institutet och ett större
järnverk har under året upptagits i det bergsingenjören G.
Hult vid institutet utfört mikroskopiska
undersökningar av slagghalt i en brett anlagd serie prover från
olika metallurgiska tillverkningsstadier.
Hårdhetsbestämningar ha utförts av tandläkare S.
Karlström medelst den institutet tillhöriga
Herbertpendeln, som möjliggjort vissa förut ej utförbara
undersökningar.
I visst samband med i det föregående omnämnda
undersökningar över rostfritt material står en serie på
uppdrag från enskild firma utförda försök att genom
tillsatser till koppar framställa en legering med ökad
motståndskraft mot korrosion av särskilt slag. I detta
syfte har ett större antal prover av legerad koppar
framställts och prövats. För sistnämnda ändamål har
en särskild termostat byggts, i vilken frätverkan
kunnat fastställas under villkor, som så nära som möjligt
ansluta sig till motsvarande industriella förhållanden.
Av andra uppdrag och utredningar av
tekniskt-ve-tenskaplig art, som utförts under året må nämnas:
undersökning rörande gasavskiljning i kalorisatorer;
bestämning av nickelstålstavars dilatation;
mikroskopisk undersökning av kromnickelstål för
kugghjul med granskning av dess förhållande vid
säts-härdning;
utredning rörande material för patronläge i artilleri-
pjäser;
noggrann bestämning av tvärsnitt hos glödlamptråd
av volfram;
mikroskopisk och kemisk undersökning samt
utlåtande rörande gjutstål;
bidrag till frågan om vissa angrepp å turbinskovlar;
samt
bestämning av rakklingors hårdhet.
Tunnel under Göta älv i Göteborg. Ing. James
Sandberg har till Göteborgs stadsfullmäktige inlämnat
en motion i frågan om trafikförbindelserna med
Lundby, avsedd som komplement till motionärens tidigare
förslag om en högbro Stigberget—Lindholmen över
älven. I motionen föreslås, att fullmäktige uppdraga
åt hamnstyrelsen eller en beredning att inkomma med
förslag, åtföljt av kostnadsberäkning, angående en
tunnel under älven med nedfart vid Järntorget. Motionären
framhåller lämpligheten av att ett trafikcentrum som
Järntorget får utgöra läge för nedfarten till en
eventuell tunnel. I övrigt skulle tunneln i stort sett kunna
få den sträckning, som synes vara tänkt åt en tunnel
med nedfart från Första Långgatan mellan
Masthuggstorget och Järntorget, vartill förslag lär vara under
utarbetande.
Verkst. direktör i Ab. Edwin Andrén & Co.,
Göteborg, är numera, efter ingenjör A. J. Atterbergs
frånfälle, enligt till oss ingånget meddelande från
firman ingenjör Richard Atterberg, ej ingenjör Viktor
Atterberg, såsom i Ind. Nordens föreg, nr,
minnesteckningen över den avlidne direktören, uppgavs.
Tunnor av papper. Försök hava gjorts att tillverka
tunnor av stav, bestående av papper blandat med
soda-silikat. En amerikansk ingenjör Edward P. Ewerett,
c/o Fibre Cooperage Equipment Company Inc., New
York, är uppfinnare av denna metod och likaså av en
automatisk maskin för tillverkning av stav av kartong.
Tidigare försök på andra håll att tillverka papptunnor
(utan stav) hava icke slagit väl ut.
Notiskrönika.
Ny chef för Munktells Eskilstunaverkstäder. Styrelsen
tör Munktells verkstads nya ab. har till ehef för verkstäderna i
Eskilstuna efter dir. O. Hallström, som i dagarna lämnar sin
befattning för att tillträda tjänst hos Kreuger & Toll, utsett
disp. I. Barthen, verkst. direktör för Tidaholms verkstäder.
Hammarbyleden vid Stockholm öppnades provisoriskt
den 1 maj, utan ceremonier. Först gjorde hamnkapten Holmer
en tur in till Årstaviken med sin inspektionsbåt, sedan kom en
motorpråm med last av sand till Tanto, och en bogserbåt
hämtade ut en pråm från Årstaviken. Frampå dagen blev trafiken
något livligare.
Amerikanska frimärken med anledning av John
Ericsson-monumentets avtäckande. Amerikanska postverket
kommer den 29 maj att utsända 15 miljoner 5-centsmärken till
högtidlighållande av John Ericsson-monumentets avtäckande.
Märkena visa amerikanska och svenska riksvapnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
