Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
!’iiaga: Suensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. in.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 20 STOCKHOLM DEN 19 MAJ 1926
Innehåll. Ind. Norden: Huru undvikes faran för elektrisk antändning av luftskepp? Ref. av Fk. — Nitrerhärdning. Ref. av Sd. —
Kvicksilvrets farlighet. Ref. av H. W. — En ny svetsningsmetod. Ref. av Erl. — Firman Söderberg & Haak 60-årig. — Kobolts
industriella användning. Ref. av Hgt. — Teknisk översikt. — Faran för explosion i biltank. — Drivremmar som elektrisk strömkälla. Ref.
av Hgt. — Högglansförtenning av gjutjärn. Ref. av Erl. — Litteratur. Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Huru undvikes faran för elektrisk antändning av luftskepp?
Det har vid tidigare tillfällen rätt ofta förekommit,
att såväl vid marken fastgjorda ballonger som fria
ballonger antänts genom elektriska gnistor och
fullständigt förstörts. Ett ingående studium av de fysikaliska
och meteorologiska orsakerna till sådana olyckor har
emellertid lett till att någon större fara på grund av
sådana elektriska fenomen numera sällan förekommer
vid luftskeppstrafik. I Deutsche Gesellschaft für
tech-nische Physik i Berlin redogör professor A. Wigaud
för orsakerna till uppståendet av elektriska gnistor vid
gasfyllda luftskepp och medel att undvika faran
härifrån. Enligt professor Wigaud kunna villkoren för
bildandet av starka elektriska fält och av elektriska
gnistor härledas dels från luftelektricitet, dels från
bildandet av egenladdning genom friktion, dels från
radio-telegrafiska operationer.
Vid åskväder uppstå avsevärt höga spänningar,
särskilt i omedelbar närhet av blixtarne, vilka spänningar
kunna leda till gnisturladdningar mot och genom
luftskeppet, särskilt om detta har en egen elektrisk
laddning.
Bildandet av en elektrisk egenladdning genom
friktion kan komma till stånd på olika sätt. Eörst och
främst kan den uppstå genom friktion av en del av
ballongtyget mot en annan del av detta eller mot
luftskeppets metallstomme eller genom sönderrivning av
ballongtyget, om detta består av en oledare, såsom alla
gummityg äro. Härigenom möjliggöres uppståendet av
gnistor särskilt vid landningen.
Vidare uppträda friktionsladdningar, om torr
ballast-sand utkastas, och om vätgas under tryck utströmmar
genom trånga öppningar, vilket kan inträda vid
ballonggasens avgång genom ventiler eller vid fyllning
av ballongen från gasbehållare. Även kan luftens
friktion mot själva luftskeppet och dess propellrar leda
till laddningar, om i luften finnes stoft och andra
småpartiklar. En annan friktionselektrisk process av
betydelse är motorernas självuppladdning, då dessa verka
såsom elektricitetsmaskiner. Det har visat sig, att de
nya Maybachmotorerna, som kommit till användning
på Amerika-Zeppelinaren, praktiskt taget ej giva någon
självuppladdning.
Slutligen gives möjlighet till gnistbildning på grund
av radiotelegrafi. Varken vid mottagandet eller vid
avsändandet kunna emellertid gnistor uppstå, om man
sörjer för, att alla metalldelar .i luftskeppet äro väl
förbundna med varandra, så att ej på något ställe någon
gnista kan springa över.
Över huvud taget undviker man all gnistbildning och
antändningsfara först och främst därigenom, att man
förbinder alla metalldelar elektriskt ledande. För
Amerika-Zeppelinaren kontrollerades detta före
provfärderna, därigenom att man under kraftig påverkan av
sän-daranordningen provade luftskeppets inre vid
fullkomligt mörker på frånvaron av till och med de minsta
gnistor och spänningsskillnader.
Utom luftskeppets metalldelar måste även
luftskeppets andra byggnadsmaterial hava en god elektrisk
ledningsförmåga, alltså även tyget, av vilket gascellerna
och luftskeppets ytterhölje består. Man har helt och
hållet frångått de tidigare använda
gummiballongty-gen och använder nu för gascellerna ett material, som
är väl ledande för elektricitet, och som ej blir elektriskt
genom friktion.
Antändningsfaran undvikes vidare genom särskilda
konstruktiva åtgärder. Ventilerna anordnas sålunda i
särskilda dragschakt, och gnistsignalhytten är
hermetiskt tillsluten och ett visst övertryck råder i dess inre,
så att från det övriga luftskeppet ej ett spår av gas
kan intränga-
Eventuella egenladdningar söker man så vitt
möjligt att snabbt utjämna. I detta hänseende verkar först
och främst automatiskt den naturliga spridningen av
sådana laddningar. För underlättandet av utjämningen
kunna särskilda utjämningsapparater användas, vilka
nedbringa eventuellt förekommande högspänningar till
ofarliga mått. I varje fall är emellertid lämpligt att
kontrollera spänningstillståndet i luftskeppet under
färden genom ständig observation av spänningen.
Det viktigaste medlet för undvikande av
antändningsfara är emellertid att taga reda på de
meteorologiska och luftelektriska förhållandena, för att i rätt
tid kunna bedöma vädrets elektriska karaktär och
huruvida ett åskväder är att förvänta. Medelst
apparaterna för observation av luftskeppets spänningstillstånd
är föraren i stånd att redan på stort avstånd få reda på
luftskikt, i vilka råda högre spänningar, så att han kan
undvika dem. Är han likväl tvungen att gå genom
sådana luftskikt, så behöver likväl ingen större fara för
antändning förefinnas, därest vissa försiktighetsmått
iakttagas. Sådana försiktighetsmått äro t. ex. förbud
att vid åskväder .draga i ventilen eller att utblåsa gas
genom stigning, vidare undvikande av utsläppande av
ballast, emedan den fallande ballasten kan bilda en
ledningsbana för blixten. Men skulle i alla fall en blixt
träffa ett luftskepp, så är likväl härmed ej
nödvändigtvis förbunden en antändning, vilket bevisats genom
talrika fall. Fk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
