Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift for
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. in.,
innehållande av svenska patentverket
utfflrdade patent m. m.
Nr 21
STOCKHOLM DEN 26 MAJ
1926
Innehållsförteckningen■■ se sista textsidan.
Washington den 29 maj 1926.
Den högtidliga akt, som nu
förestår i Förenta staternas
politiska och administrativa centrum
Washington, D. C., innebär en i
Qch för sig ovanlig, att icke säga
enastående hyllning av enskild
mans minne. Knappast har i
något land en utlänning och hans
livsgärning vederfarits ett så
utomordentligt nationellt
erkännande som den svenske
värmlandssonen från stugan vid
Långbanshyt-tan och hans bedrifter såsom
uppfinnare och ingenjör. Och den
nation, som så ihågkommer och
så känner, är ingalunda en av de
mindre, en av de i anseende till
folknumerären svagare, utan det
är den stora nordamerikanska
nationen, ung, spänstig och väldig,
uppbyggd av de friskaste
folkmaterialen från den europeiska
civilisationen. Man stannar inför
denna akt nästan med försagdhet,
ty proportionerna äro nya i sitt
slag. Liksom förutsättningarna
för Jolin Ericssons insats
i Förenta staternas nationella
utveckling voro och hittills
förblivit utan motsvarighet ■—- en
djupgående nationell kris å ena sidan
och en djärv, snillrik, skarpt
beräknande uppfinnare och
privatman, å den andra, så var
unionsregeringens och presidenten
Abraham Lincolns beslut att såsom
ett 3’ttersta medel godtaga den
svensk- amerikanske ingenjörens
förslag —• »Monitor» — något
som föll alldeles utom ramen för
militära och marina tänkesätt.
Man lyssnade till sonen av
Sagans land, och inför en situation,
som syntes nästan förtvivlad,
hängav man sig, så amerikaner
man än var, åt en smula förhoppning, att sagan kunde
bli sanning en gång.
Och det blev den!
När John Ericssons stoft år 1890 skulle ombord
på pansarkryssaren »Baltimore» återbördas till
fosterjorden, yttrade mr George H. Robinson vid det
högtidliga överlämnandet av kistan till pansarkryssarens
befälhavare dessa betecknande och minnesvärda ord:
»I vår nations hyllning av den berömde hänsovne
Frasers modell för John Ericsson-monumentet i
Washington.
ingår, att vi ge efter för hans
fosterlands anspråk på att återfå sin
son. Vi föra honom nu tillbaka,
krönt av ära. Vi äro stolta över de
femtio år han ägnade oss, och vi
känna tacksamhet för de gåvor
han bringade oss.
Var han en drömmare? Ja. Han
drömde om att på ett praktiskt
sätt framdriva fartyg medelst
skruv — och så blev
världshandeln revolutionerad. Han tänkte
sig att sjökriget kunde göras
fruktansvärdare — och »Monitor»
byggdes. Efter det denna
undergått sitt prov, vid det mest
kritiska moment vår nation
upplevat, —• på vilken punkt befunno
sig då världens mariner? The
London Times skrev: ’England
har nu icke mer någon
krigsflotta!’ Och åter drömde han, och
destroyern, armerad med sin
un-dervattenskanon, blev drömmens
verklighet. Han tänkte sig
varmluft som kraftalstrare, och snart
voro tiotusen varmluftsmaskiner i
bruk. Han tänkte sig solvärmets
användning i öknarna, och
resultatet blev solmaskinen. Så drömde
han och verkade han i sjuttio
år.» •—
Sålunda talade denne
fullblods-amerikan vid vår store landsmans
stoft. Här nedan skola vi läsa
ytterligare och på originalspråket,
vad en av Unionens ministrar, mr
Hoover, sade om John
Ericsson-minnet inför John Ericsson
Re-publican League of Illinois i
början av mars innevarande år:
»Our interiör waterway
develop-ment, with its many pressing
is-sues, has a fine link of sentiment
with the name of John Ericsson.
There is no need for me to consume your time with his
biography. The invention of the Monitor and its
cri-tical part in the Civil War is known in every
school-room of our country. What every school does not know
is the long list of inventions and engineering works
which Ericsson contributed in peaceful pursuits over
50 years, and their profound effect upon the whole
development of the economic life of our country and
the world.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
