Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
utsättningar för att kulturen skall blomstra. Men vad
annat är välstånd än rikedom på behovsvaror i en eller
annan form. Dvs en riklig produktion. Men en sådan
måste även vara baserad på grundregeln: Det bästa
möjliga med den minsta möjliga kostnad. Och här har
du väl din givna plats. Varje stund på dagen är den
regeln aktuell inom ett företag, och dess beaktande är
till sist utslagsgivande för företagets bestånd.
Om du tager den regeln som ledstjärna, om du gör
klart för dig vad den verkligen betyder för samhället
och vad gott du kan uträtta genom att följa den, skall
du finna hur ditt arbete vinner i intresse. —
Tro ej du någonsin kan bli fullödig. Men jag
försäkrar dig: Går du som ett skott ur sängen och med en
sjungande känsla av att ny dag börjar med möjlighet
att få ge sig i kast med svårigheterna, ja då är du
inne på rätt väg. Och då stundar förr eller senare tiden
för framgång.
Det klagas allmänt hur trångt det är på livets
vädjo-bana, hur litet armbågsrummet är. Det är nog en
klagan som alltid funnits. Vad speciellt nu oss beträffar,
har den dock en rätt så allvarlig innebörd.
Det råder nämligen ej tvivel om, att vi ha ett
betydligt överskott på vad vi kalla intelligensarbetare.
Anledning till att detta överskott uppstått torde få sökas
i det allmänna välstånd, som råder i Sverige, och som
möjliggjort att nya kategorier av befolkningen sökt
sig över till yrken som tarva högre utbildning. Men
frågan är om verkligen i längden detta välstånd kan
uppehållas. Det är också en följd av den rad av svenska
uppfinningar, som gått ut över världen, av svensk
organisationsförmåga och svensk arbetsskicklighet. På
eder således och på varje generation som efter hand
skall taga vid, beror det, om denna kedja av initiativ
på olika områden skall kunna upprätthållas. Uppgifter
för eder arbetslust finnas således, som ni se. —
Tiden rider på orolig häst och man får ha kvicka
ögon för att uppfatta vad som flyger förbi. Det är
ingalunda så, att enbart kunskap är makt. Det vore
ödesdigert att så tro. Jag vet personer, som ha lika
mycket i sig av allehanda kostliga ting, som någonsin en
tysk handbok, men det har förefallit mig, som om detta
vore lika hinderligt för ett friskt och ett fritt tänkande
som en måge full av mat. Ni må veta, att livet
rymmes ej inom bokpärmar, hur många de än må vara, dess
svårigheter lösas ej med formler, hur hyfsade dessa än
se ut.
Nej, livet älskar att skifta anlete som en clag i maj,
och det äger en sådan dags tjusning, om du förstår att
med öppet sinne möta det i dess lek!» —
Efter förhandlingarna och receptionen vidtog
gemensam supé och samkväm med en hel del kvicka tal,
såväl inom som utom ramen för det obligatoriska. Ing.
Lantz beredde stort nöje med sin vackra sång.
St.
Närkesindustri under 1700-talet.
Vad en dåtida Stockholmsresenär vet berätta.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Slut fr. föreg, nr.)
Garphytte alunverk
är i senare tiden anlagt av brukspatron Uggla, som har
till intressenter ryttmästaren Lejonmark och
kommerserådet Grubb, av vilka den senare förmenas ha största
delen däri, sedan brukspatron Uggla skänkt sina
andelar till sina släktningar och kommerserådet dem sig
tillhandlat. Garphyttan har varit bergsmanshemman,
varvid hyttelag på tackjärn varit i gång, men är nu
företaget i bergsmanshemmanet lagt under bruket och
kallas Bleckbruket, i anseende till det plåtsmide, jämte
skär- och valsverk, ämnes- och stångjärns- samt
spikhammare, som här är i gång, alla väl inrättade och av
sten redan byggda, eller tillärnade att uppföras. Här
är en kvarn av 4 par stenar, 2 för säd och 2 till
cement-målning. Vid Garphyttan bor ryttmästaren Lejonmark
och vid Bleckbruket kommerserådet Grubb, och vid
Latorp, där gruvan är och ett nytt alunverk anlägges
under samma ägare, bor brukspatron Uggla, som nu är
i Stockholm att emottaga k. Vasatecknet. Hemmanen
häromkring dels äro, dels komma med tiden, genom
utbyte och köp, att läggas härunder till verkets
understöd. Vid själva alunverket äro inemot 300 hushåll
sysselsatta och utgör hela folkmängden, utom Latorp,
vid pass 1 000 personer.
Nu äro tio pannor i gång, 1768 då verket var nytt,
efter det att det 1767 börjat, voro allenast tre
inrättade. Desseinen är att framdeles anlägga tio till vid
detta bruket, under ett tak, som förmenas till nästa
midsommar kunna vara färdiga att släppas i gång. En
bonde fick 1765 av en händelse se, att skiffern kunde
brinna, och därpå utverkades sedan privilegierna, sedan
man kunde nyttja själva skiffern i stället för ved, som
annars icke hade tillåtit någon anläggning. Sedan
skiffern brunnit under pannorna föres hon ut till fyrning
på fyrarna, som äro 28 alnar långa och 8 à 10 alnar
breda vid botten, från vilken de spetsa åt höger.
Först lägges ett varv av denna brända skiffer till
2 alnars böjd underst, vilket kallas sättning. Brinner
hon då av sig själv är det väl, annars sättas några
riskvistar uti, att underhjälpa eldningen. Därefter
lägges sedan ett varv av den skiffer, som varit i
lutkaren, helt tunnt, och kallas väg. Därefter ett varv färsk
så,dan, som kallas svart, och sist ett varv av samma
lutade skiffer till 3 kvarters höjd och kallas lag.
Sedan börjas ånyo med sättning, väg, svart och lag, tills
fyren fått den höjd hon efter sin bredd och längd kan
antaga, och hon brunnit. Emellertid som hela understa
bottnen blivit lagd då man börjar — vid den först
påbegynta ändan med sättningen över den understa
beskrivna. En sådan fyr bör brinna ytterst väl ut
innan hon börjas till lutning, och åtgår därtill minst en
månad. Lutningen sker på följande sätt:
I jorden äro gropar så stora nedgrävda, att däruti
kunna göras 4 så kallade kar, med vederbörliga
gångar emellan, och ett öskar emellan dessa fyra mitt
itu, som kallas karalag, med ett ord, sådana äro 17
i gång, och skola 18 sådana ännu anlagda bliva, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
