Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
187
Fig. 3. Fotografi av vagntippningsapparaten enligt fig. 1 ock 2.
sådana anordningar, samt i korthet redogöra för nyare
konstruktioner inom branschen.
Den största svårigheten, som möter vid användandet
av tippningsanordningar är den mängd olika vagnar,
som finnes och deras för tippning i regel
oändamålsenliga konstruktioner. De vagnar, som lämpa sig för
mekanisk tippning, äro de, som äro försedda mecl
löstagbara lämmar å långsidorna, samt de, som äro
försedda med luckor längs långsidorna, Sistnämnda
vagnstyp är den som i regel användes för transport av
sockerbetor, och beskrives här nedan en tippapparat, som
utföres av Landskrona Mek. Verkstad, Landskrona.
För koltransport t. ex. skulle en stor lättnad beredas
industriidkaren vid ett större verk, om han kunde
snabbt och billigt lossa på kort tid, 50—100 vagnar pr
dag. Ofta inköper han ett större parti kol på en gång
(1 000—3 000 ton), och anlända dessa i regel mecl en
ångare till närmaste hamnstad, varest lossningen sker
snabbt. Under förutsättning att vagnar finnes till
förfogande, avsändes hela tågsätt omedelbart till
mottagaren, som har att snabbt lossa kolen, om han vill
undvika vagnshyra och en del andra omkostnader. För
lossningen måste nu tagas förutom allt folk, som i
regel syssla med dylika arbeten, en hel del
specialarbetare från verket, vadan lossningen förorsakar en
mängd indirekta kostnader, vilka kunnat undvikas, om
en mekanisk tippanordning funnits. För att sprida det
lossade godset över upplaget är det lämpligast, att en
transportör med stor transportförmåga åstadkommer
transporten från tippapparaten.
Mot användandet av vagnstippapparat kan invändas,
att den endast användes då och då samt att räntan å
Fig. 4. Manövermaskineriet för vagntipparen enligt fig. 1—3.
anläggningen går till ej så obetydliga belopp. Detta
kan ju vara sant i det fall att masslossning sällan
ifrågakommer, men om verksägaren har möjlighet
ordna så att han kan använda sin tippapparat i större
omfattning för olika material, och totalkvantiteten är
något så när stor, så är det en räknefråga att utröna
om en tippapparat lönar sig, och det bör även
undersökas om utsikterna att få sitt material lastat å ej för
besvärliga vagnar.
Återkommande till bettran sp orten så är ju densamma
en sådan, som endast förekommer en kort tid av året,
men försiggår desto intensivare då den pågår. Det torde
vara så gott som omöjligt att anskaffa
lossningsmanskap för detta arbete vid fabrikerna, och om så kunde
ske, skulle lossningskostnaderna bli höga, vartill
kommer beroendet av lossningsmanskapet.
Järnvägs-tippapparaten reducerar lossningskostnaden till ett
minimum, varjämte den fungerar absolut säkert och
snabbt.
Den av nämnda Landskronaverkstad utförda
tipp-ningsanordningen framgår- av fig. 1—4.
Tippbor-dets bärförmåga är 30—40 ton, och tiden för
tippbor-clets rörelse från horisontalläge till stjälpläge IV2—2
Fig. 5. Tysk vagntippningsapparat (längdtippare).
min.1 Maskineriet drives lämpligast med en
elektromotor, men kan även remdrift användas för den
händelse transmision finnes i närheten. Maskineriet förses
i regel med magnetbroms och gränslägeströmbrytare,
vilka automatiskt avstannar rörelsen såväl vid
stjälpläge som vid horisontalläge. Säkerhetskoppling
förefinnes, som skyddar mekanismen för överbelastning.
Betornas bortfrakt från avstjälpningskanalen, som
löper utmed spåret, sker med rinnande vatten. Förutom
tippningsapparater av denna typ utför verkstaden
sådana som längdtippare dvs godset urstjälpes i vagnens
längdriktning. Båda sortens apparater kunna
konstrueras farbara å spår lika väl som fasta. Är
höjdskillnaden mellan järnvägsspåret och
avstjälpnings-planet tilräckligt stor, kan såväl tippning som rörelsen
till utgångsläget åstadkommas av tyngdkraften, i
vilket fall en bromsanordning får ersätta drivmaskineriet.
Som bevis för dylika anordningars stora
lossningsförmåga må nämnas, att vid Landskronafabriken 70 ton
betor lossas pr timme genom att ställa vagnen i sådan
lutning, att betorna av sig själva glida ur vagnen.
Förbrukningen av elektrisk ström är obetydlig, och
omfattar lossningskostnaden huvudsakligen ränta, amor-
1 Ett med avseende på stjälpningen i viss mån liknande
amerikanskt vagntippningssystem är beskrivet i Ind. Norden årg. 1911,
nr 51, sid. 416. Bed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
