Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
tiv för ett expropriationsförfarande, lära i mycket få
fall kunna åberopas.
Vi vilja i detta sammanhang även fästa Eders K. m :ts
uppmärksamhet därpå, att de röntgenrör, som av
nuvarande licensinnehavare tillverkas, enligt vår åsikt äro av
mycket lägre kvalitet än vissa i Amerika och Tyskland,
tillverkade rör av motsvarande typer. Bland
röntgenrör för diagnostik intager t. ex. det av firman C. H. E.
Müller i Hamburg tillverkade »mediaröret» en ställning
för sig långt framför de rör, som vi i Sverige hava
tillgång till. För terapi torde vissa av de amerikanska
rören, från General Electric Co. vara mycket överlägsna
motsvarande tyska rör, till vilka vi äro hänvisade.
Innan vä med denna underdåniga anhållan vänt oss
till Eders K. m:t, hava vi sökt förmå patenthavaren,
Allgemeine Elektricitäts Gesellschaft, till att mot
lämplig licens giva den svenska sjukvården tillgång till även
andra röntgenrör än dem, som vi nu äro hänvisade till.
Vi bifoga till styrkande härutinnan avskrifter av
mellan professor Gösta Forssell och Allgemeine
Elektrici-täts-Gesellschafts direktion växlade brev. Dessa
förhandlingar hava emellertid hittills icke lett till något
resultat.
Genom expropriationsförfarandet skulle ju emellertid
patentinnehavaren beredas skälig ersättning, vadan
Allgemeine Elektricitäts-Gesellschafts berättigade
intressen icke i någon mån därigenom trädas för nära, så
mycket mindre för övrigt som vi icke vilja hemställa, att
expropriationen omfattar patenten ifråga, annat än
försåvitt dessa patenterade föremål och
tillverkningsmetoder användas för tillverkning av röntgenrör.
På grund av vad vi sålunda anfört, få vi härmed i
underdånighet hemställa, det Eders K. m:t måtte med stöd
av föreskriften i § 17 i patentförordningen besluta, att
samtliga i början av denna skrivelse omförmälda svenska
patent måtte, i mån däri beskrivna föremål eller
metoder användas vid tillverkning av röntgenrör, upplåtas
till allmänhetens fria begagnande.
Stockholm d. 28 febr. 1925.
Underdånigst
(Undertecknat av 21 läkare — Ivar Bagge mfl —
resp. röntgenbehandlingsspecialister.)
Samtidigt med denna framställning ingavs en d. 21
a,pril 1925 dagtecknad, av ordf. i Svenska
radiologför-bundet, prof. G. Forssell undertecknad skrivelse med
bilagor, avseende brev och telegram, som i saken växlats
mellan prof. G. Forssell samt Allgemeine
Elektricitäts-Gesellschaft och General Electric Co. Det påpekades
i skrivelsen, att några tillfredsställande medgivanden
ej kunnat erhållas.
Ärendet remitterades först till Medicinalstyrelsen,
vilket ämbetsverk den 7 maj 1925 avgav följande
utlåtande :
»Medicinalstyrelsen, som med anledning av ett i
ansökningen den 28 februari förekommande uttryck,
anser sig böra såsom sin åsikt meddela, att s. k. röntgenrör
icke äro att hänföra under begreppet läkemedel, får
härmed anföra, att det är styrelsen väl bekant,
hurusom såväl de i ansökningen omförmälda, av firman C.
H. F. Müller i Hamburg tillverkade »mediarören» som
ock de likaledes angivna amerikanska rören från
General Electric Co. äro för både röntgenfotografering och
röntgenterapi av största värde och får styrelsen därför
från sjukvården vidkommande synpunkt tillstyrka
bifall till den gjorda framställningen.»
Sedan fick Kommerskollegium i uppdrag att yttra
sig i saken.
Kollegiet anmodade först
Ingenjörsvetenskapsakademien att avgiva yttrande och fick från akademin ett
d. 10 nov. 1925 dagtecknat utlåtande av följande
innehåll :
Genom remiss den 19 sistlidne maj har kollegium
anhållit om Ingenjörsvetenskapsakademins yttrande
rörande en den 28 februari 1925 dagtecknad, av Ivar
Bagge mfl röntgenläkare till k. m:t ingiven
framställning, i vilken hemställes, att k. m:t måtte med stöd
av föreskriften i § 17 i patentförordningen besluta, att
vissa i ansökningen omförmälda svenska patent måtte,
i mån däri beskrivna föremål eller metoder användas
vid tillverkning av röntgenrör, upplåtas till
allmänhetens fria begagnande. Till svar får akademin efter
verkställd undersökning anföra följande.
Akademin kan för sin del i huvudsak vitsorda
riktigheten av de fakta, röntgenläkarna i sin inlaga till
K. m:t anfört. Det äger sin riktighet, att en svensk
köpare av röntgenrör till följd av internationella
överenskommelser mellan tillverkare av röntgenrör,
grundade på befintliga patent, är hänvisad att mottaga det
fabrikat, som erbjudes honom av viss tysk firma. Det
lider vidare intet tvivel, att ett röntgenrörs
karaktäristiska och för läkaren synnerligen viktiga egenskaper
bero ej blott på den principiella konstruktionen, angiven i
ett visst patent, utan ock i väsentlig grad på själva
utförandet. Det är därför väl förklarligt, om
röntgenläkarna funnit, att de för deras ändamål lämpligaste
rören tillverkas av andra firmor än den, till vilken de på
grund av föreliggande förhållanden blivit hänvisade.
När röntgenläkarna sålunda göra gällande, att det
nuvarande patenträttsliga tillståndet på området i
fråga är till hinder för den bästa tänkbara behandling av
de sjuka och till skada för vetenskapen, vars utveckling
framhålles vara intimt förbunden med den praktiska
sjukbehandlingen, måste det medgivas, att de tekniska
förhållandena på området giva stöd åt deras
framställning.
Samtidigt som akademin kan bestyrka riktigheten av
de av röntgenläkarna påtalade missförhållandena, är
akademin likväl icke i tillfälle uttala sig om
möjligheten och lämpligheten av det föreslagna medlet för
olägenheternas avhjälpande, nämligen expropriation av
vissa patent, lika litet som akademin är i stånd att
överhuvudtaget avgiva förslag i syfte att ernå den av
röntgenläkarna åsyftade rörelsefriheten. (Forts.)
Produktionsteknikens utveckling inom
pappersindustrin. Uti ett av Papir-Journalens senaste nummer
förekommer, påpekar Svensk pappersmassetidn., en
intressant statistik över produktionsteknikens utveckling
inom pappersindustrin i Canada, särskilt inom
tidningspappersfabrikationen, och lämnas följande
åskådliggörande uppställning:
För 20 är sedan användes från 6 till 7 man pr tillverkad ton
» 15 »» T> j 5 » 6 » T » >
» 10 » j > » 4 > 5 » » > s
> 5 » > » > 3 > 4 » » » »
I dag användes 1 tø man pr tillverkad ton.
Ovannämnda tal gäller totala arbetsstyrkan från
virkesmagasinet till dess papperet är färdigt till
av-skeppning. I Norge räknar man med ca 5 man per
ton. —
Detta i Canada och Norge, enligt de nämnda
fackorganen. Ovillkorligen frågar man sig, hur många hela
resp. halva karlar, som behövs i Sverige. Rits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
