Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
191
Svenska ingenjörsföreningen i
Chicago
välkomnade kommerserådet Axel Enström
■vid en bankett den 27 april. Talens rad inleddes av
vice ordföranden, br C. G. Axell, som hälsade
hedersgästen, kommerserådet Axel Enström, den svenska
ingenjörsvetenskapsakademins verkst. direktör, på det
hjärtligaste välkommen till föreningens klubbhus,
uttalande en förhoppning, att denne skulle där
igenkänna den äkta svenska ingenjörsandan och bedjande
honom tala om för yrkesbröderna där hemma, att cle
svenska Chicago-ingenjörerna alltid glädjas åt deras
besök och att föreningens klubbhus och medlemmar stå
till deras disposition närhelst de gästa Chicago. Hr
A. G. Witting betygade de svensk-amerikanska
ingenjörernas tacksamhetsskuld till den svenska
ingenjörskunskapens höga anseende. En särskild påminnelse
härom gåve den stundande John Ericsson-festen i
Washington. Men John Ericsson är endast en bland ett
stort antal banbrytande svenska uppfinnare. Och
glädjande nog ha under de senaste åren nya lagrar i riklig
mängd skurits av svenska ingenjörer. Det finnes icke
en industribransch, även här i Amerika, där icke
svenskt snille gjort sig gällande. Det är icke tu tal om,
att förtjänsten härför till stor del kan tillskrivas
Ingenjörsvetenskapsakademin, vars ledande kraft är
kommerserådet Enström. Till sist ville talaren frambära
Chicago-ingenjörernas personliga tack till
Ingenjörsvetenskapsakademin, därför att den som gåva till
föreningens bibliotek skänker alla sina avhandlingar och
skrifter.
Ilr Henry Moberg frambar därefter i vältaliga
ordalag vår svenska bekännelse om kärlek till
fäderneslandet och trohet mot dess traditioner.
Kommerserådet Enström, efter att ha tackat för
visad uppmärksamhet, redogjorde först för anledningen
till sitt besök. Han var medlem av den internationella
elektrotekniska kommission, som fått i uppdrag att
utarbeta nya standards för den elektriska industrin.
I denna kommission, sammansatt av representanter för
alla industriland och som haft ett möte i New York och
där under en veckas träget arbete slutfört sitt uppdrag,
hade tydligen den svenska delegationen spelat en
framstående roll, fastän tal. var mycket blygsam i sina
uttalanden härom. Nu hade kommissionen företagit en
studieresa runt landet, varunder den överallt mötts med
den mest storartade gästfrihet. Från Chicago skulle han
själv fortsätta västerut, men återkomma för att vid
Jolin Ericsson-festen representera den svenska
ingenjörskåren.
Man fick därefter höra -— skrives vidare i
föreningens »Monthly Bulletin» — om
Ingenjörsvetenskapsakademins tillkomst, i främsta rummet för att bedriva
mera ingående experimentella studier av för Sverige
särskilt viktiga tekniska frågor, t. ex. bränsleproblemet,
men även för att hjälpa yngre uppfinnare att
utexperimentera sina idéer, vilket lett till flera synnerligen
vackra resultat, t. ex. den Platen-Munterska
frysma-skinen.
Det var i sanning glädjande höra, anmärker
referenten, hur målmedvetet och framgångsrikt den svenska
ingenjörskonsten arbetar för att hävda Sveriges höga
ställning både på det praktiskt-industriella och det
teo-retiskt-tekniska området, samt hur tack vare detta
svensk industri lyckats hålla sig uppe i den
internationella konkurrensen och vinna avsevärda segrar.
Kvinnohänderna flinkast i »knåpgöra». En stor
elektrisk fabrik i Amerika skulle nyligen välja de
lämpligaste av 1 021 kvinnor för ett visst mekaniskt arbete
och detta tillgick så, att varje aspirant fick en
metall-platta med 300 hål, som dock icke voro alldeles
genomborrade. Bredvid varje metallplatta lågo 300
mässingsstift och uppgiften bestod nu i att så snabbt som
möjligt placera dessa mässingsstift i hålen. De duktigaste
klarade uppgiften på 6 minuter; för de långsammaste
tog det 12 à 15 minuter. De 77 skickligaste utvaldes
och arbeta nu i bolagets finmekaniska avdelning, i
vilken man fordrar särskild fingerfärdighet. Av de
utvalda visade det sig, att 85 procent arbetade betydligt
snabbare än de män, som dittills varit sysselsatta där.
Litteratur.
Handel och industri. Praktisk handbok för
affärsmän utgiven av Kurt Belfrage och Harald Hörlin. Kr.
5:—. Bokförl. Natur och Kultur, Sthlm. — Redan har
andra häftet av detta verk utkommit. Var första
häftet ägnat åt mera teoretiska ämnen — handelns uppgift
och organisation, utrikeshandeln och handelspolitik —
så är det föreliggande häftet så mycket mer praktiskt
betonat. Här avslutar den ene redaktören, hr Hörlin,
sin framställning om Företagets grundande och
finansiering. Därefter följer ett kapitel om Företagets
balansräkning och räntabilitet, likaledes av hr Hörlin.
Varje affärsman, och envar för övrigt, borde kunna
läsa och analysera en balansräkning. Men hur många
kunna det? Enbart denna framställning torde för de
flesta vara värd handbokens pris flera gånger om.
Därefter följer en fyllig och på viktiga detaljupplysningar
rik uppsats om Försäkringsväsendet i näringslivets
tjänst av dir. Otto Bucht. Försäkringens betydelse är
allmänt erkänd. Men vilka olika former erbjuder det
moderna försäkringsväsendet vårt affärsliv, och vilka
äro de verkliga fördelarna i varje särskilt fall? Det är
ett par av de frågor, som många äro tacksamma att få
översiktligt svar på. Ett femtiotal sidor av det 136 sidor
starka häftet i kvartformat ägnas åt Reklamen i det
moderna näringslivet av N. K:s reklamchef, hr Tom A.
Björklund. Här redogöres på ett fascinerande sätt och
med ävenså vältaliga illustrationer för olika
reklamformer, för fabrikant- och detaljistreklam och reklamens
psykologi, varefter följer en mer detaljerad vägledning
betr. de olika reklammedlen —- annonser,
fönsterskyltning, förpackning etc.
M.
Fartygsmaskiner. Av C. Abr. Bergström. Tredje
delen, h. 2. VII. Fartygs byggnad och framdrivning.
VIII. Diverse maskinell utrustning. P. A. Norstedt &
Söners förl., Sthlm. Pris 4 kr. 20 öre. — Föreliggande
häfte innehåller: (VII) kap. 79, järnfartygs byggnad;
kap. 80, propellerfartygs framdrivning; kap. 81,
propelleraxelledningarna; (VIII) kap. 82, däcksmaskiner;
kap. 83, värmeledningar, ventilations- och
eldsläckningsanordningar; kap. 84, kylanläggningar. Häftet är
synnerligen rikt och tekniskt utförligt illustrerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
