Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
INDU STRITIDN IN GEN NORDEN
väncla sig av dem, utan liar man i så fall hittills
vanligen använt silikategel, vilket material emellertid i
andra avseenden, framför allt beträffande
motståndskraften mot temperaturväxlingar, är mycket
underlägset chamotteteglet, Det har länge varit känt, att viel
ökning av kiselsyrahalten hos ett eldfast material, den
s. k. kägelsmältpunkten sjunker till en kiselsyrahalt
av ca 90 %, varefter den åter stiger. Teglets
motståndskraft mot belastning viel hög temperatur, som skulle
kunna kallas den praktiska eldfastheten hos materialet,
följer emellertid icke samma kurva som
kägelsmältpunkten. Minimum ligger här vid en kiselsyrahalt
mellan 60 och 70 °/o Si02. Redan vid ca 97 % Si02-halt
är motståndskraften mot tryck vid hög temperatur lika
hög som hos chamottematerial med högsta lerjordshalt
(vilket motsvarar ca 55 % Si02).
Det har nu lyckats överingenjören hos Höganäs,—
Billesholms ab., Hälsingborg, S. Ë. Sieurin att med
utgångspunkt från denna iakttagelse framställa
chamottetegel med betydligt större motståndsförmåga mot
belastning -vid hög temperatur, än den som hittills varit
bekant från praktiken. Detta sker genom att till
cha-motteteglets grundmassa sätta en bindmassa, bestående
av en intim blandning av ytterst finmalt
kiselsyrama-terial och eldfast lera i sådan proportion, att
blandningens kiselsyrahalt i glödgat prov kommer att ligga
mellan 73 % och 90 helst dock mellan 80 % och
90 °fo, samt sedan forma och bränna på brukligt sätt.
Man kan även för framställning av bindmassa
använda en lera, som av naturen innehåller kiselsyra i
angiven mängd, varvid dock alltid måste tillses, att denna
lera förmales väl, så att kiselsyran däri fördelas.
K. Nn.
XVI. Skärpning av slipstenar för trämassa.
Sv. patentet nr 60049 (K. R. Andersson).
En skärpningsrulle för skärpning av slipytan på
slipstenar för framställning av trämassa har
uppfunnits av K. R. Andersson, Skärblacka. Den består av
följande delar: hylsan 1, muttern 2, styrsprinten 3,
skärpningsplåtarna 4. Hylsan har i ena änden en fläns
5, och i den andra änclen är muttern pågängad.
Styrsprinten är ingängad i flänsen, men är till sin övriga
längd frigående i såväl i hålen på muttern som i hålen
genom skärpningsplåtarna. I dessa äro två eller flera
hål borrade, dels ett eller flera för inställning av den
önskade skärpningstypen, dels ett att användas vid
omslipningen av skärpningsnillen.
Å fig. 1 och fig. 2 äro skärpningsplåtarna inställda
för spiralmarkering å slipstenen. Spiralen uppkommer
därigenom att plåtarnas tänder förskjutas i förhållande
till varandra så att de bilda en spiral å rullen. Å fig. 1
visas ett exempel då rullen består av tre serier plåtar.
Hålen 8, 9, 10 äro så avpassade, att de vid
spiralinställningen komma mitt för varandra så att
styrsprinten 3, kan irisk ra vas i gängorna 7 och fasthåller
därefter såväl skärpningsplåtarna 4 som den ringformiga
muttern 2 i sina resp. lägen. Hålen 11, 12, 13 äro nu
sins emellan förskjutna. Rullen kan påtagligen göras
med vilket antal plåtserier som helst, beroende på
vilken lutning å spiralen som önskas samt på
plåttjockleken.
Vid omslipning av skärprullen, fig. 3 och fig. 4
äro hålen 11, 12, 13 så avpassade att de komma mitt
för varandra då rullens tänder äro mitt för varandra.
Då muttern 2 tillskruvas och styrsprinten inskruvas
hållas plåtarna i läget med tänderna mitt för varandra
och skärprullen kan nu omslipas i en vanlig
kugghjuls-fräsmaskin där fräsen blivit ersatt med en
smergelslip-skiva. Plåtarna behöva följaktligen ej utglödgas och
omhärdas vid omslipningen. Vidare uppnås med denna
skärprulle den fördelen att den synnerligen lätt
markerar i slipstenen, emedan spiralen består av en serie
spetsar. Då skärprullen blivit omslipad, söndertagas
densamma och hålen 8, 9, 10 inställas mitt för
varandra, muttern tillskruvas och styrsprinten inskruvas
i gängorna 7 i hålet å flänsen 5, så långt att den även
går in i ett av hålen i muttern. Den håller därefter
skärpplåtarna i önskat inbördes läge och låser fast
muttern så att den ej kan gängas av då skärprullen är i
användning. Hålen 15 äro endast avsedda att
möjliggöra fastlåsning av muttern 2 i lämpligt läge.
(Enl. sv. pat, nr 60049.) K. Nn.
Skandinavisk-Baltiska mässan 1926, som ägde rum
i Stockholm den 14—20 dennes, hade åtskilliga
tekniska resp. industriella njdieter, vilka Ind. Norden
kommer att ägna en översikt uti något av de närmaste
numren. Utställningarna ha denna gång varit förlagda
till Adolf Fredriks folkskola och det nya
Wasa-läroverket, alltså mycket rymliga lokaliteter och pr
spårvagn lätt åtkomliga från stadens centrala delar, särskilt
järnvägarnas centralstation. De deltagande länderna
voro, utom Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland,
Lettland, Polen (den största utländska kollektionen)
och den fria staden Danzig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
